Petras blogg

Efter några dagars (konstant) frossande av grillat och färsk frukt, tar vi det lugnt då äldste sonen drabbats av feber. Vi bor i en av våra resekamraters systers hus i Temperley i utkanten av Buenos Aires. Egentligen är det lika långt till centrum som till utkanten, för det tar mer än en och en halv timme åt vart håll. Då kanske man kan börja förstå storleken på den här staden.
Vi har som sagt frossat i mat. Grillen är en garanti på en fest i Argentina. Kokt potatis, gärna sötpotatis av en sort mycket godare än något jag smakat i Sverige, har man till och naturligtvis en frikostlig sallad, men sås verkar de knappt inte veta vad det är.
Jag gjorde förresten bort mig härom dagen, när jag skulle försöka hjälpa till med salladen. Vad kan gå fel tänker du kanske, vilket också var min tanke just då. Men ack vad jag bedrog mig. Jag sköljde noga av de grönsaker som skulle ingå och började hacka ned dem när gammelmor i huset började stirra oroväckande på min nyhackade gurka. Min kvällskurs i spanska för 20 år sedan klarade inte att förstå vad hon menade, men min kompis översatte. För ett antal år sedan led hela Buenos Aires av magsjuka på grund av "orena" råvaror (osäker på om det berodde på besprutning eller hantering av råvarorna). Därefter började alla hushåll att skala allt som gick att skala - jag skulle alltså ha skalat gurkan innan jag hackade den.
Nåja, jag lät inte den fadäsen förstöra min aptit. Från den enorma platsbyggda grillen serverades kyckling, revben från nöt, chorizo, blodkorv, tarmar från nöt, kojuver och oxfile. Min personliga favorit är kojuvret, som man först kokar i saltat vatten och därefter grillar. Det är otroligt saftigt, när den tillagas rätt.
Till maten serveras (naturligtvis) inhemskt rött vin eller en lager.

Sitter framför datorn, medan maken snurrar runt med barnen runt benen. Det är läggdags för dem. Packningen bestående av cirka 100kg är så gott som färdigpackad. Troligtvis kommer vi inte behöva hälften, men just nu känns det tryggt att ha allt med. Man är inte direkt begränsad viktmässigt, när man får ha med sig 2*24 kg + handbagage.
Imorgon vid lunchtid bär det av mot Landvetter. Därifrån flyger vi via Frankfurt och Sao Paolo till Buenos Aires i Argentina - nästan ett dygn ska det ta...pirrigt!

Efter många långa år är det äntligen dags för en "riktig" resa. Vaddå riktig, undrar man kanske. Jo, tar man en titt på mitt resealbum upptäcker man snabbt att min värld inte är särskilt stor och om sanningen ska fram gjordes de flesta resorna för länge sedan - innan familjen. De resor jag gjort har sällan varit utanför chartervärlden, om man bortser från från ungdomens resa till Spanien, då jag fick låna mormor och morfars andelslägenhet, eller bröllopsresan till Chicago, där vi hälsade på en kusin till mig. Sedan finns ju alla andra småresor inom Sverige, men de flesta görs på ett par timmar och delar man upp det så, kan man snart räkna åkvägen till jobbet som resa. Nej, när jag menar resa, så är det långt och utanför chartervärldens trygghet.

Och nu - nu ska det äntligen resas!

Biljetterna bokades för en månad sedan och bär av mot Sydamerika och Buenos Aires. Det är egentligen det enda som är riktigt säkert.

Resesällskapet består av min familj - min man Konny och våra två pojkar, som kommer vara nio respektive sex år gamla när vi reser, och våra bästa vänner. De är en familj bestående av mamma från Bolivia, pappa från Argentina, samt deras tre barn (två flickor på fjorton respektive tre år, samt en pojk på nio år).

För tre år sedan var våra vänner hemma i Sydamerika och hälsade på släkten. Då började drömmarna gro om att semestra tillsammans med dem. Allt måste dock passa och jag var mitt i en utbildning och de pengarna fanns inte att uppbringa. Det var dock ungefär då som jag verkligen började spara för att resa. Pengar är väl nästan alltid det som håller en tillbaka och jag har alltid haft svårt för att spara till nöjen. Alltså skapade jag ett eget resekonto hos en bank. Pengarna började dras varje månad och det var inga pengar jag saknade, eftersom de "aldrig syntes" i plånboken.

Min man var inte heller helt övertygad om att en resa för 30000kr plus omkostnader var lämpligt när vi nyligen flyttat till hus. Det finns så många fler hål att stoppa pengarna i då. Han har heller inte haft samma längtan att resa då han gjort två jordenruntresor innan vi träffades, men han hade aldrig varit i Sydamerika.

Resan då... jo, som sagt flyger vi till Buenos Aires, där våra vänner har släkt. Förhoppningsvis kan vi bo hos dem, men det vet vi inte ännu. Vi flyger från Sverige och ska stanna minst en vecka i Argentinas huvudstad. Därifrån bär det av med buss till södra Bolivia, närmare bestämt Tarija. Där vi ska bo hos min väninnas föräldrar.

Vad som kommer hända därefter vet vi inte alls ännu, mer än att vi ska ta bussen tillbaka ner till Buenos Aires och flyga hem igen fem veckor senare. Drömmar och fantasier är dock många. Om någon har varit i dessa områden och vet något som man bara inte får missa, tar jag tacksamt emot tips.

Allt kul måste ta slut nån gång, säger de ju.
Igår åkte vännerna hem, efter att ha varit tillsammans med oss en dryg vecka. Vi har haft det underbart skönt. Vi har fått regn på oss lite då och då, men för det mesta har regnet tajmat stunden när vi suttit och ätit under tak. Barnen har lekt tillsmmans, bråkat nån gång, men framför allt haft roligt. Vi har hunnit med fiske, bad, god mat och ett antal trevliga utflykter. Om ett par dagar ger vi oss också hemåt.

Jag längtar redan till nästa gång vi får chansen att resa tillsammans.

Ett stort tack till svärmor och svärfar som lånade ut torpet till oss!

Tosia Bonnadan har man i Ronneby varje år. Det är en hantverksmarknad med (ovanligt) mycket äkthetskänsla. Själv älskar jag att gå på marknader, men när hälften av stånden består av solglasögon och smycken som är stämplade "made in China", tycker i alla fall inte jag att det är så roligt. Naturligtvis finns även glasögonstånden representerade här, men det finns även mycket annat. Barnen var mest nöjda med de nyinköpta Pokemonkorten.
Förutom knallemarknad finns även tivoli som passar både de minsta och lite större barn.

Barnens Gård är en underbar plats för barn. Vi har åkt dit minst en gång om året sedan vår äldste pojk var ett och ett halvt år. Där finns grisar, höns, kaniner och getter mfl. Barnen kan åka hölass efter bondens traktor. Där finns underbara klätterställningar, uppblåsta klätterborgar och massor av studsmattor. Dessutom finns det vattenlek för både stora och små och diverse elbilar i form av traktorer med släp, eller vad sägs om arla eller lantmännens lastbilar med släp. Kort sagt - ett paradis för barn. När alla härjat ett par timmar, brukar vi låna gårdsgrillen och har med lite korv och potatissallad i en kylväska. Den obligatoriska sockervadden tar vi som avslutning när det är dags att fara hem.
Den här gången hade jag och min väninna en hård fajt med kuddarna, balanserandes på en stock. Vem som vann? Ingen aning! Vi landade båda gapflabbandes på madrassen nedanför.
Deras lilla tös på snart två år fick prova sin första ponnyridning tillsammans med vår lille pojk. Sedan hade alla jätteroligt i vattenlandet!

Trots att vi varit i Blekinge ett antal gånger hade vi aldrig förut varit på Eriksbergs naturreservat. Det var ett stort misstag!
Först körde vi genom parken och spanade efter vildsvin hjortar och vicenter (fick se alla). En paus med fika blev det på utkiksplatsen (trots alla knott). Sedan kom vi in på gården. Där var helt underbart för barn - och naturligtvis också för oss vuxna då. Där fanns en stor lada med stora trampebilar och diverse spel. En stor lekplats med balansbana och klätterbana lockade till aktiviteter för både barn och vuxna.
I kaféet serverades viltburgare och det fanns möjlighet att köpa viltkött till riktigt humana priser (vilket vi också gjorde - mjum, vad gott!!!).
Flera utställningar fanns. Den som lockade alla barnen mest var de uppstoppade vilda djuren.
Hit måste vi absolut åka fler gånger!

Våra vänner älskar att fiska, så Mörrumsån var ett måste.
Även en oinvigd känner att det är något speciellt när flugspinnsfiskarna går ner till midjan i ån och står och svingar sina spön.
Det lilla fiskemuséet är också trevligt och barnen gillar att titta på de uppstoppade djuren. Tyvärr är det i princip omöjligt att se något genom akvarieglaset där man tittar rakt in i ån.

När vi vaknade i det lilla torpet var det redan varmt och soligt.
Det fick bli en härligt avslappnande första semesterdag med sol och bad i sjön.
Svärfar har själv anlagt bryggan och kört dit all sand till den lilla badplatsen.
Underbart med en EGEN badstrand!!!
På kvällen firade vi kompisarnas sons åttaårsdag.

Vi valde att köra ner till Blekinge sent på kvällen eftersom morgondagen lovade strålande sol och underbar sommarvärme. Det blev en jobbig kväll/natt för delar av sällskapet. Våra vänner är inte så vana vid att åka bil så långt och deras barn hade svårt att somna i bilen. Det var inga större problem för oss då våra barn sov gott i baksätet efter bara en kvart.
Inte förrän klockan 01.30 tumlade vi ut ur bilen vid torpet i Bäckasjögärde, Blekinge.