Annans blogg

Alla medaljer har sina baksidor, en av dem är att komma hem och titta ut över en uppländsk leråker och se att det SNÖAR. I går morse 05.00 när vi stod utanför flygplatsen i Guayaquil var det 34+, så det är från den ena ytterligheten till den andra.
Samtidigt när jag nu försöker sortera intryck och tankar efter den här resan så tänker jag mycket på andra sorts baksidor av medaljer, jag tänker på det privilegium jag har att kunna göra mina resor, och jag känner en oerhörd tacksamhet över att kunna göra det. Jag tänker på de skitiga ungarna i Ecuador som står i vägkorsningar och påfarter och försöker sälja sina tuggummi och tidningar, jag tänker på unga mödrar som sitter och ammar sin baby under en motorvägsbro, små barn som leker runt sin mamma som städar äckliga toaletter på busstationen, underåriga skoputsarpojkar som putsar skorna på jämngamla barn i fin skoluniform, identitetskontroller av militär på bussar, poliser i pansarutrustning på gatorna. Vad vet dessa människor om livet utanför sin egen cirkel, var kommer barns och mänskliga rättigheter in och jag tänker på vad jag själv kan göra för att lindra. Jag kan dela med mej av mina erfarenheter till en början, jag kan bidra ekonomiskt till något projekt kanske, ett fadderbarn, volontärarbete nån gång. Det är förvisso en droppe i havet, men framför allt jag kan visa tacksamhet över det jag har och dela med mej av det.

kan man fa om man rakar fotografera utan att fa ett medgivande av det tilltankta objektet. Tro mej, jag vet, i min iver att fa bra bilder till mina foredrag har jag nu i tva dagar lullat runt pa marknader har i Cuenca, och bra bilder har det blitt, men ocksa nagra onda ogon, men jag brukar le lite rart och saga gracias signor etc. sa brukar det i slutandan ga fint. Pa marknaderna sitter de rara sma gummorna i sina fargglada kjolar, dito forkladen och den obligatoriska hatten, kranger en nave orter, en hona eller en pase tamarillos.Nu har vi varit tva dagar har i Cuenca, och nasan droppar konstant. Som jag berattat tidigare sa har mitt resesallskap Kjell en alldeles egen inbyggd gps/kompass, sa jag bara tittar ut ett stalle jag vill till sa tar han mej dit, det funkar alltid. Cuenca ar en gammal fin kolonialstad, med manga vackra fasader och manga kyrkor. Overhuvudtaget verkar stadsborna har satta sin tilltro till religionen med hjalp av ikoner, madonnabilder och votivljus. Det finns flera museum varda ett besok, i gar var vi bl.a pa museum of modern art. Vi besokte ocksa en orkidetradgard som drivs av universitetet, dar man bl.a korsar fram nya hybrider i sitt laboratorium.
I dag har vi betat av etnografiska museumet, som var lite i storsta laget. Sen har det varit "shop to you drop" for resten av dagen, och visst finns det massor av affarer och marknader och billigt ar det ocksa.
I morgon far vi over Cajas (en bit av Anderna) tillbaka till Guayaquil for hemfard mandag.

drog vi i vag pa var s.k motorcykel, det ar hjalmtvang och med det menas att det racker att man har cykelhjalm. Hojen var minst 15 ar, och bromsarna tog taskigt, det droppa olja fran motorn, den orka knappt uppfor forsta backen (ja, jag vet att jag inte vager 40 kilo langre, ha ha) och det stod som ett moln av bla rok efter oss, sa efter korda tva kilometer vande vi tillbaks, da hade jag dessutom brant mig pa en oskyddad del av avgasroret. Tillbaks pa uthyrningsfirman sa fattades den arrogante "managern" och efter en timmas vantan sa spande Kjell blicken i tjejen som jobbade dar och hon betalade genast tillbaks vara pengar, vilket var fantastiskt bara det, erfarenhet fran Costa rica forra aret kostade oss en slant.
Sa vi agnade dagen at bad och allman slappning. Vi har ocksa besokt Darwin researchstation har, det var helt klart intressant, vi halsade pa Langsamma George, den 90 ariga skoldpaddan som har svart att hitta partner. Pa stationen foder man bland annat upp skoldpaddor som vid viss alder planteras ut pa sina ursprungsoar.
I gar tog vi oss en rejal langpromenad till Tortuga bay, som klippt och skuren ur ett resereportage, oandlig lang sandstrand, stora havsleguaner som patrullerade. Sjalva sag vi ut som kokta kraftor nar vi kom tillbaka.
I morse gick vi upp i ottan for att resa vidare, taxi-buss-farja-buss-flyg till fastlandet. Vi hamnade pa den kaotiska bussterminalen i Guayaquil och med mycket anvandande av min hemmagjorda spangelska lyckades vi bade kopa biljett och hitta bussen. Efter cirkus 5 timmar nadde vi sen Cuenca, Ecuadors tredje stad. Pa vagen hit fick vi forst punka och sedan blev vi sinkade av ett vagras, men vagen var fantastisk, forst gronskande tropisk skog, sen akte vi hogre upp over bade moln och tradgrans, en stor bit kordes pa hog hojd som genom ett brunt manlandskap, fantastiskt. Sag en grupp lamadjur vid vagkanten.
Nar jag hoppade av i Cuenca, i ford i shorts o linne insag jag att vi var i en helt annan klimatzon, folk gick med tackjacka och fingervantar, cirka 15 grader har, mot 35 pa Galapagos. Sa inte behovs den nan ac pa rummet i kvall inte.... I morgon vantar utforskning av denna varldsarvsstad, ska bli spannande.

Ar fortfarande kvar i Puerto Ayora pa Santa Cruz, Galapagos. Forgaende dag har tillbringats i det lugna tecknet och vi har mest strovat omkring i naromradet. Puerto Ayora ar en knutpunkt for kryssningsresenarer som ska vidare ut pa sina flotta lyxyatcher, vilket inte var nat som passade oss.
En fyra dagars kryssningstur pa en forsta klass yacht, sista minuten kostade 600 dollar per person, vilket ska anses som mycket billigt, fast det tyckte inte vi, och vi kande att vi inte passade in i fin mahognymatsal med vikta linneservetter.
Daremot verkar japaner och amerikaner alska det sortens resande, for i en narstudie av dessa tva turistgrupper sa passar de battre pa den typen av bat an vi. Och vill man sen se en uppsjo av allehanda hattbekladnader ska man satta sig i hamnen och se amerikanerna komma i samlad tropp, som en skock hons med en tupp forst, alla ringmarkta med plastidbrickor och diverse roliga hattar pa huvudet...
Japanerna dock forekommer i mindre grupper utan ledare, kannetecknet ar forstas den enorma kameran.
I dag har vi hyrt en mc sa nu bar det av runt pa de tva vagar som finns.

ar det sprak jag anvander mej av just nu, och det funkar ratt bra men kanske inte helt friktionsfritt... I gar var pa en tur och skulle kolla pa landskoldpaddor, var guide var ungefar lika bra pa engelska som jag ar pa spanska, jag fragade "is there any parrots here?", och han borjade med en lang utlaggning om "pirates", pirater alltsa.. Naja, vi fick se landskoldpaddorna som lag sloa och stora och skvalpade i sma polar ute i lovskogen, hannarna vagde ungefar 250 kilo sa det var stadiga bitar. Sen tog vi oss till en naturlig tunnel gjord efter att lava har runnit fram dar, for manga miljoner ar sen. Pa eftermiddan tog vi en kortare battur med snorkling som inte var sa lyckad pga grumligt vatten, men ratt var det var nar vi lag dar, sa stack en sjolejon upp huvudet och tittade nyfiket pa oss innan han simmade vidare. Vi fick ocksa se mangder av havsleguaner, de lag och solade pa de svarta lavastenarna, spottade lite saltvatten och tycktes gilla laget.
I dag klev vi upp i svinottan for att gora en langre tur till on Bartholome, en bit ut pa havet kom overraskning nr ett, tva revhajar svischar forbi foren, efter en kort stund sa kom ett magiskt ogonblick, ett gang med glada delfiner slar folje med baten, man far verkligen ett lyckorus av att se dem.
Sa stannade vi pa on, gick branta trappor uppfor en vulkantopp for att njuta av utsikten, dagen avslutades med snorkling, och nu var det betydligt battre, massor med stora regnbagsfargade fiskar, simmande pingviner, piggogda skoldpaddor och mera sjolejon forstas.
Nu ar jag ratt mor efter sol och bad sa jag avslutar har.

i hela kroppen far man efter att resa runt i diverse olika fardmedel har pa kustremsan i Ecuador. Eftersom var Galapagostur blev uppskjuten ett par dar, sa bestamde vi oss snabbt for att ta oss till sodra delen av kusten, med lokal langfardsbuss, bara det en upplevelse i sig, bussarna skulle fa en besiktningskontrollant i Sverige att grata blod, kor som galningar gor dom, men det ar ett billigt satt att forflytta sig pa, aven om man skulle velat haft bade en kudde att sitta pa och en rejal stodbh, ha. Vi har nu bott tva natter pa n ekologisk resort vid havet, grundiden med ekologiskt tankande var nog god, men det verkade som den hade runnit ut i sanden, det var hur som haver ett jattemysigt stalle, med oerhort god mat, dessvarre gick det inte att bada da vagorna var enorma, inte ens Kjell klev i.
I gar tog vi buss och taxi mc *samre variant av tuk/tuk( till ett stalle dar man haft utgravningar fran 800 fKr och annu tidigare, det var en intressant runttur, tyvarr forbannar jag mig sjalv for att jag inte kan spanska, men jag lar mej ett par nya ord varje dag. Jag passade ocksa pa att ta ett dopp i en naturlig kalla som stank sulfat, med svart minerallera att kleta in sig med, bilder kommer...
I natt har det varit rena rama tropiska skyfallen, men nu ar det varmt o fuktigt, vi invantar med spanning pa att se hur Kjells mage klarade den suspekta hamburgare han nyss at, tveksam kvalitet men en nodlosning.

Salunda har vi nu antligen kommit fram till Ecuador, en land och trakig flygning, men jag ma saga att KLM har bade rymliga plan och bra service och inte allt for oatbar mat. Vi blev motta pa flygplatsen av agaren till hostelet vi bor pa som ligger nara flygplatsen, det var en jakla tur att jag skaffade oronproppar, ty vi har en antik ac pa rummet och planen flyger ablar sa lagt over. Dagen i dag har vi scrollat runt i stan som vi aldrig fick nan riktig klam pa men taxi verkar kosta tre dollar vart man an ska aka. Det ar en ganska ny stad sa sa varst mycket fins inte att se.
Jag har tvingat runt Kjell pa diverse skoaffarer, for mina sandaler skaver, och att hitta ett bara gangvanliga sandaler har var da helt omojligt, sa till vida man inte vill ha klack och en massa blingbling pa och det passar sig inte for andamalet.... Tillslut hittade jag nat och da var Kjell doende av hunger och uttrakighet.
Naja, sen visade det sig att min reservation till Galapagos inte verkade existera sa det blev en ny tredollarstur till flygplatsen, i stallet for i morrn flyger vi dit den 27. I morgon styr vi kosan soder ut, kustvagen. Har ar det 33 grader och det smaregnar lite.