Fredag 6 Februari 2009 - Miami Beach
Ja, inte ar det varmt i alla fall. Sa har kallt har det inte varit sen 1958!!!!!!!
Vi har jeans och tjocka trojor och fryser anda. Pa nyheterna varnar de for att barnen ska frysa ihjal nar de gar till skolbussen. ja se amerikaner ;-)
Tur da att det finns stooooora shoppingmall sa vi har nat att gora. Vi ar det perfekta shoppingteamet!
I tva dagar har vi haft bil. Onsdagen blev bara Sawgrass Mill, da tror jag inte ens vi hann se alla affarer men om vi inte hade sagt "nu far det vara nog" hade vi val handlat annu.....
Igar korde vi ner langs Florida Keys, otroligt vackert med det turkosa vattnet.
Vi passade aven pa att titta in pa K-mart, Target och ett normalt Mall.
I varje horn finns en Taco Bell, Wendys, Burger King mm, helt otroligt vad folk ater ute. Vi fick leta ordentligt for att hitta en vanlig matbutik.
Idag har vi varit pa Seaquarium och set shower med delfiner, spackhuggare och sjolejon. Det var riktigt haftigt, och blott.
Nu langtar vi bara till kryssningen imorgon sa vi far lite sol och varme.
Vi skriver mer pa baten. Vi har fatt lite bilder av Andreas fran brollopet, helt galet fina kort.
Puss pa er alla.
Vi har jeans och tjocka trojor och fryser anda. Pa nyheterna varnar de for att barnen ska frysa ihjal nar de gar till skolbussen. ja se amerikaner ;-)
Tur da att det finns stooooora shoppingmall sa vi har nat att gora. Vi ar det perfekta shoppingteamet!
I tva dagar har vi haft bil. Onsdagen blev bara Sawgrass Mill, da tror jag inte ens vi hann se alla affarer men om vi inte hade sagt "nu far det vara nog" hade vi val handlat annu.....
Igar korde vi ner langs Florida Keys, otroligt vackert med det turkosa vattnet.
Vi passade aven pa att titta in pa K-mart, Target och ett normalt Mall.
I varje horn finns en Taco Bell, Wendys, Burger King mm, helt otroligt vad folk ater ute. Vi fick leta ordentligt for att hitta en vanlig matbutik.
Idag har vi varit pa Seaquarium och set shower med delfiner, spackhuggare och sjolejon. Det var riktigt haftigt, och blott.
Nu langtar vi bara till kryssningen imorgon sa vi far lite sol och varme.
Vi skriver mer pa baten. Vi har fatt lite bilder av Andreas fran brollopet, helt galet fina kort.
Puss pa er alla.
Tisdag 3 Februari 2009 - Miami Beach
Nu ar vi antligen har. Resan gick smidigt men vi var riktigt trotta nar vi kom fram igar.
Eftersom det var kvall igar nar vi skulle landa fick vi se Miami nattetid, det var grymt haftigt med alla hoghus och neonskyltar. Precis som pa film.... Angrar sa att jag inte tog upp kameran.
Idag har vi bara strosat gata upp och gata ner. Borjar lara oss att rakna nummer pa gatorna, ganska smart faktiskt.
Vi hittade Miami Ink pa Washington Ave och da borjade Matilda sa klart tjata om tatuering sa nu har vi varit inne hos en tatuerare och fatt en JATTEFIN ritning. Ska jag? Den ar ganska stor och mycket farg. Ska jag?
Men i alla fall; det finns sjukt mycket att handla, speciellt i skorvag och coola jeans.
Imorgon bar det av till varldens storsta outlet varuhus, Sawgrass Mill, bara ca 400 butiker.
Da vi inte firade Johan sa mycket igar pa hans 6 timmar langre fodelsedag ska vi nog snart ga och ta var forsta amerikanska alkoholhaltiga dryck och skala.
Det enda sprak man hor ar spanska sa den amerikanska kanslan har liksom inte riktigt kommit annu men vi ska ju ut och kora lite bil sa da kanske vi far uppleva lite annat.
Vill bara avsluta detta inlagg med att saga att lordagen var helt magisk och battre an vi nagonsin hade kunnat dromma om. Tack alla kara for att ni var med denna viktiga dag. Vi har inte sett ett enda kort sa vi vore glada om kanske nagon kan skicka till vara mejl. Bara ett sa vi kan se att det inte var en drom.
Puss sa lange.
Matilda (snart gaddad) & Johan (fegis)
Eftersom det var kvall igar nar vi skulle landa fick vi se Miami nattetid, det var grymt haftigt med alla hoghus och neonskyltar. Precis som pa film.... Angrar sa att jag inte tog upp kameran.
Idag har vi bara strosat gata upp och gata ner. Borjar lara oss att rakna nummer pa gatorna, ganska smart faktiskt.
Vi hittade Miami Ink pa Washington Ave och da borjade Matilda sa klart tjata om tatuering sa nu har vi varit inne hos en tatuerare och fatt en JATTEFIN ritning. Ska jag? Den ar ganska stor och mycket farg. Ska jag?
Men i alla fall; det finns sjukt mycket att handla, speciellt i skorvag och coola jeans.
Imorgon bar det av till varldens storsta outlet varuhus, Sawgrass Mill, bara ca 400 butiker.
Da vi inte firade Johan sa mycket igar pa hans 6 timmar langre fodelsedag ska vi nog snart ga och ta var forsta amerikanska alkoholhaltiga dryck och skala.
Det enda sprak man hor ar spanska sa den amerikanska kanslan har liksom inte riktigt kommit annu men vi ska ju ut och kora lite bil sa da kanske vi far uppleva lite annat.
Vill bara avsluta detta inlagg med att saga att lordagen var helt magisk och battre an vi nagonsin hade kunnat dromma om. Tack alla kara for att ni var med denna viktiga dag. Vi har inte sett ett enda kort sa vi vore glada om kanske nagon kan skicka till vara mejl. Bara ett sa vi kan se att det inte var en drom.
Puss sa lange.
Matilda (snart gaddad) & Johan (fegis)
Torsdag 10 Juli 2008 - Bruksvallarna
Idag ska vi inte ens titta på motorcyklarna efter alla mil vill vi hålla oss på fötterna, dessutom finns det hur mycket som helst att göra på hotellet så här dagen innan det öppnar för gäster.
Tomas har ju bara varit här en vinter och han hade visst haft lite för lite träning med lastmaskinen och snöröjningen, så det fanns några skavanker som måste åtgärdas, till exempel en trätrappa som inte hade en chans när bladet på lastmaskinen kom för nära.
Men jag är imponerad av hur avslappnad och glad Tomas och hela famlijen är av att vara borta från storstan, det verkar som om den norrländska lunken tagit väl hand om de och dessutom verkar ju bara älska naturen och de aktivitet som finns att göra.
Det finns en lite damm utanför hotellet där det simmar lite öringar och ibland lite bad sugna barn oxå för den delen, om man vill ta en promenad så har du milslånga vandringleder att gå precis bakom knuten till hotellet. Det finns oxå 2 4-hjulingar som man kan hyra för att göra lite kortare turer med, men det är hårt reglerat och man får vara noga med vart man åker!
På kvällen har Åsa vispat ihop smet till kolbullar och vi får se kokkonst på högnivå när Tomas tänder brasan i ströset och ställer fram stekplattan. Kolbullar är en sorts pannkaka som innehåller lite knäckebröd och lök och bacon, det viktiga är att den görs på en stekplatta ovanför en öppen eld. Lite för stämningens skull och mycket för smakens skull. Till kolbullarna serveras lingonsylt och kall öl.
Tomas har ju bara varit här en vinter och han hade visst haft lite för lite träning med lastmaskinen och snöröjningen, så det fanns några skavanker som måste åtgärdas, till exempel en trätrappa som inte hade en chans när bladet på lastmaskinen kom för nära.
Men jag är imponerad av hur avslappnad och glad Tomas och hela famlijen är av att vara borta från storstan, det verkar som om den norrländska lunken tagit väl hand om de och dessutom verkar ju bara älska naturen och de aktivitet som finns att göra.
Det finns en lite damm utanför hotellet där det simmar lite öringar och ibland lite bad sugna barn oxå för den delen, om man vill ta en promenad så har du milslånga vandringleder att gå precis bakom knuten till hotellet. Det finns oxå 2 4-hjulingar som man kan hyra för att göra lite kortare turer med, men det är hårt reglerat och man får vara noga med vart man åker!
På kvällen har Åsa vispat ihop smet till kolbullar och vi får se kokkonst på högnivå när Tomas tänder brasan i ströset och ställer fram stekplattan. Kolbullar är en sorts pannkaka som innehåller lite knäckebröd och lök och bacon, det viktiga är att den görs på en stekplatta ovanför en öppen eld. Lite för stämningens skull och mycket för smakens skull. Till kolbullarna serveras lingonsylt och kall öl.
Onsdag 9 Juli 2008 - Örnsköldsvik
Igår bestämde jag och Pasi att vi skulle försöka komma iväg ganska tidigt för att vi visste att vägen till nästa mål nu var mycket längre än vi planerat eftersom regnet stoppat oss redan i Ö-vik.
Efter en härlig frukost i solen på balkongen med Anne Marie och Karin, så lastade vi packningen på bågarna och styrde söder ut.
Högakustenvägen visade sig lika vacker och spännande som man hört det berättas. Pasi ställer in sin GPS så vi guidas in på småvägar och slipper ligga och pressa på E4:an.
Vi tar ett snabbt stopp Skuleberget och tittar på grottorna, sen styr vi vidare utefter kusten, vid utvik tar vi turistvägen ut mot Nordingrå. Här får vi tillbaka njutningen av småvägar som svänger hit och dit och upp och ner, det finns inget härligare än att susa fram så här och till slut kommer vi fram till Högakustenbron.
Här stannar vi och tar en fika och njuter av den helt otroliga utsikten. Jag tar fram kartan och diskuterar med Pasi hur vi ska lägga upp den fortsatta resan, vi bestämmer oss för småvägarna norr om Ångermanälven. Här passerar vi genom småbyar och samhällen innan vi svänger in i metropolen Sollefteå för att få oss en lunch och konstaterar att vi bara lyckats beta av 14 av de 52 milen vi ska klara av innan vi skulle vara framme vid slutmålet.
Som tur var hade vi klarat av de vägarna som enligt alla rekommendation var den vackrare delen av resan och det betyder att antalet stopp skulle minska och milen skulle ticka på lite fortare.
Vi kör småvägar genom Bräcke, Stenstavik, Vemdalen och Hede innan vi kan svänga vid korsningen i Bruksvallarna mot Walles Fjällhotell.
Hotellet köptes av en gammal kollega till mig och Pasi för drygt 1 år sedan och detta är vår andra resa till hit. Utsikten är helt enorm eftersom hotellet ligger på 850 m över havet och ligger högt upp med milslång utsikt över dalgången nedan.
Tomas och hela hans familj hälsar oss välkomna och vi kan äntligen pack upp väskorna, för nu ska vi stanna på ett och samma ställe i 3 dagar.
Grymt skönt!
Efter en härlig frukost i solen på balkongen med Anne Marie och Karin, så lastade vi packningen på bågarna och styrde söder ut.
Högakustenvägen visade sig lika vacker och spännande som man hört det berättas. Pasi ställer in sin GPS så vi guidas in på småvägar och slipper ligga och pressa på E4:an.
Vi tar ett snabbt stopp Skuleberget och tittar på grottorna, sen styr vi vidare utefter kusten, vid utvik tar vi turistvägen ut mot Nordingrå. Här får vi tillbaka njutningen av småvägar som svänger hit och dit och upp och ner, det finns inget härligare än att susa fram så här och till slut kommer vi fram till Högakustenbron.
Här stannar vi och tar en fika och njuter av den helt otroliga utsikten. Jag tar fram kartan och diskuterar med Pasi hur vi ska lägga upp den fortsatta resan, vi bestämmer oss för småvägarna norr om Ångermanälven. Här passerar vi genom småbyar och samhällen innan vi svänger in i metropolen Sollefteå för att få oss en lunch och konstaterar att vi bara lyckats beta av 14 av de 52 milen vi ska klara av innan vi skulle vara framme vid slutmålet.
Som tur var hade vi klarat av de vägarna som enligt alla rekommendation var den vackrare delen av resan och det betyder att antalet stopp skulle minska och milen skulle ticka på lite fortare.
Vi kör småvägar genom Bräcke, Stenstavik, Vemdalen och Hede innan vi kan svänga vid korsningen i Bruksvallarna mot Walles Fjällhotell.
Hotellet köptes av en gammal kollega till mig och Pasi för drygt 1 år sedan och detta är vår andra resa till hit. Utsikten är helt enorm eftersom hotellet ligger på 850 m över havet och ligger högt upp med milslång utsikt över dalgången nedan.
Tomas och hela hans familj hälsar oss välkomna och vi kan äntligen pack upp väskorna, för nu ska vi stanna på ett och samma ställe i 3 dagar.
Grymt skönt!
Tisdag 8 Juli 2008 - Sideby
Vi vaknar till ljudet av hårt regn mot plåttaket på stugan vi sover i, som tur är får vi världens bästa frukostservice av Jaana som kokat kaffe och lagt fram massor med bröd och pålägg. Man kan inte önskas sig en bättre start på en annars väldigt grå dag. Tanken var att vi skulle glida fram efter kusten de 15 milen från Sideby till Vasa men regnet vräker ner så det enda vettiga är att ligga kvar på den stora vägen och bara försöka komma fram innan någon av oss drunknar eller fryser ihjäl. Kontrasten från gårdagen är så stor att det inte går att beskriva, men vi tar oss fram till färjan i Vasa och först då kommer solen fram en kort stund för att värma på oss lite innan vi får åka på färjan. Nu ser man skillnaden mellan färjorna mellan Sverige och Åland och de som går utan taxfree möjligheter, denna är endast till för att frakta last och folk mellan Vasa och Umeå, det finns en enkel restaurang, som säljer mat, lite godis och kaffe.
Under båtresan träffar vi många trevliga MC-åkare som vi kan fråga om vägtips till kommande resor. Dessutom känner vi oss lyckliga över gårdagen när vi får höra berättelser om 60 mil i regn från mellersta Finland.
När färjan glider in i hamnen i Umeå ser vi att den sol vi haft på Östersjön lagt sig till ro bakom ännu ett stort regnmoln och lagom tills dess att rampen lägger sig på kajen så börjar dropparna komma ner.
Eftersom vårt första planerade stopp i Sverige var Ö-vik, så tänkte vi att E4:an skulle vara ett bra alternativ för att beta av de första 10 milen, men vägverket hade andra planer. Vägen var avstängd och vi blev lotsade genom den ena lilla byn till dena andra i ca 6 mil innan vi kunde komma tillbaka till stora vägen.
Väl framme i Bonäset utanför Ö-vik tog vi ett snabbt beslut om att stanna kvar över natten, man kan säga att vi var väldigt lättövertalade specielt när vi blev erbjudna en varm middag och fick höra att bastun stod på.
Det var länge sen jag njutigt så av en kall öl i bastun, det hade varit en lång dag men nu var det bara att koppla av.
Kvällen blev lång och trevlig, tyvärr så har man ju inte vägarna förbi allt för ofta så det tog tid att komma ikapp med allt som hänt.
Under båtresan träffar vi många trevliga MC-åkare som vi kan fråga om vägtips till kommande resor. Dessutom känner vi oss lyckliga över gårdagen när vi får höra berättelser om 60 mil i regn från mellersta Finland.
När färjan glider in i hamnen i Umeå ser vi att den sol vi haft på Östersjön lagt sig till ro bakom ännu ett stort regnmoln och lagom tills dess att rampen lägger sig på kajen så börjar dropparna komma ner.
Eftersom vårt första planerade stopp i Sverige var Ö-vik, så tänkte vi att E4:an skulle vara ett bra alternativ för att beta av de första 10 milen, men vägverket hade andra planer. Vägen var avstängd och vi blev lotsade genom den ena lilla byn till dena andra i ca 6 mil innan vi kunde komma tillbaka till stora vägen.
Väl framme i Bonäset utanför Ö-vik tog vi ett snabbt beslut om att stanna kvar över natten, man kan säga att vi var väldigt lättövertalade specielt när vi blev erbjudna en varm middag och fick höra att bastun stod på.
Det var länge sen jag njutigt så av en kall öl i bastun, det hade varit en lång dag men nu var det bara att koppla av.
Kvällen blev lång och trevlig, tyvärr så har man ju inte vägarna förbi allt för ofta så det tog tid att komma ikapp med allt som hänt.
Tisdag 8 Juli 2008
Vaknar till en solig och vacker dag i Raisio med gott mod lite ömma bakar från gårdagens resa. Idag ska vi göra Åbo (Turku) Pasi tar täten och visar alla ställen man bör se som Slottsparken, restaurangbåtarna på älven Aurajoki, färjelägret där Viking och Silja båtarna kommer in och dessutom hann vi titta in till några (före detta) kollegor som sitter på Åbokontoret.
Nu när vi sett det viktiga i Åbo och tankat fullt styr vi bågarna norrut. Pasi guidar mig på små härligt svängiga vägar med perfekt asfalt och tillsammans med den molnfria himlen njuter vi av hur härligt en dag på bågen kan vara. Vi tittar in hos Pasis föräldrar i Kalanti innan vi stannar till på torget i Rauma. Torget visar sig vara fullt av folk tack vare en marknad och lite uppträdanden från lokala ungdomar som visar upp sin talang i dragspels spelande. Vi sätter oss på en uteservering och steker oss i solen medan polkan ljuder i högtalarna, kanske inte den musik som man längtar efter men den funkade just vid detta tillfälle.
När vi känner oss mätta och nöjda fortsätter vi resan via Björneborg (Pori) och Merikarvia, för att slutligen komma fram till Esa och Jaana och deras 2 barn i Sideby. Esa har köpt en gammal skola som han och familjen håller på att renovera till en sommarstuga. Här dukar Jaana fram en härlig middag med grillad korv och olika typer av sallader, till kaffet bjuds det på Jaloviina (en blandning mellan konjak och brännvin, en finsk speciallitet) samtidigt berättar och visar Esa bilder på renoveringen. Det är riktigt kul att höra och se vilka lösning som är möjligt att göra för att få in de viktigaste delarna i ett hus genom att användas de döda ytorna. Bastun ligger till exempel ovan på duschrummet och den vedeldade pannan värmer inte bara bastun utan även varmvattnet till duschen.
Varken jag eller Pasi har några svårigheter att somna in även om vi måste dela säng, men innan vi sluter ögonen tar vi i hand på att det är strängt förbjudet att sova sked.
Nu när vi sett det viktiga i Åbo och tankat fullt styr vi bågarna norrut. Pasi guidar mig på små härligt svängiga vägar med perfekt asfalt och tillsammans med den molnfria himlen njuter vi av hur härligt en dag på bågen kan vara. Vi tittar in hos Pasis föräldrar i Kalanti innan vi stannar till på torget i Rauma. Torget visar sig vara fullt av folk tack vare en marknad och lite uppträdanden från lokala ungdomar som visar upp sin talang i dragspels spelande. Vi sätter oss på en uteservering och steker oss i solen medan polkan ljuder i högtalarna, kanske inte den musik som man längtar efter men den funkade just vid detta tillfälle.
När vi känner oss mätta och nöjda fortsätter vi resan via Björneborg (Pori) och Merikarvia, för att slutligen komma fram till Esa och Jaana och deras 2 barn i Sideby. Esa har köpt en gammal skola som han och familjen håller på att renovera till en sommarstuga. Här dukar Jaana fram en härlig middag med grillad korv och olika typer av sallader, till kaffet bjuds det på Jaloviina (en blandning mellan konjak och brännvin, en finsk speciallitet) samtidigt berättar och visar Esa bilder på renoveringen. Det är riktigt kul att höra och se vilka lösning som är möjligt att göra för att få in de viktigaste delarna i ett hus genom att användas de döda ytorna. Bastun ligger till exempel ovan på duschrummet och den vedeldade pannan värmer inte bara bastun utan även varmvattnet till duschen.
Varken jag eller Pasi har några svårigheter att somna in även om vi måste dela säng, men innan vi sluter ögonen tar vi i hand på att det är strängt förbjudet att sova sked.
Måndag 7 Juli 2008 - Eckerö
Då var det dags, ännu en härlig vecka med finnarna på bågen, i år har vi utökat resan med Åland och västra delarna av Finland, för att som förra året avsluta med några dagar i Bruksvallarna.
Dag 1 (måndag):
Allt är packat och väskan sitter fast och MC mullrar, tyvärr har vi inte riktigt regngudarna med oss. Första stoppet är att plocka upp Pasi i Väsby för att sedan se till att hinna med färjan från Grisslehamn till Eckerö. Regnet som låg tungt över centrala Stockholm, slutar när vi rullar ut ur Väsby och vi har bara torra fina vägar framför oss och temperaturen är perfekt för en heldag på bågen.
Efter de första 18 milen på vägarna lastar vi på bågarna på färjan och sätter oss till ro med en kopp kaffe och njuter av att vara på väg. Båten tar ca 2 timmar och Åland öppnar upp sig med sköna svängiga vägar och väldigt lite trafik, skönt när man bara vill glida fram.
Vi fick en riktigt bra vägkarta på båten och Pasi sköter kartläsningen, detta funkar riktigt bra tills vi kör över bron från Eckerö till Hammarland och jag ser hans blinkers blinka till höger och vi svänger ner på en liten avstickare från väg 1. Pasis kommentar är att den här blåa vägen ser rolig ut. Efter ca 15 minuter har vi insett, efter att ha kollat kartförklaringen, att den roliga ”blåa” vägen inte var en väg utan en vandringsled.
Vi försöker se så mycket av norra Åland som möjligt och fortsätter från Hammarland via Finström upp till Geta, nu inser vi att ingen resa (som inte innehåller färjor) tar mer än 30-40 minuter. Med detta i baktanken inser vi att vi har hur mycket tid som helst på ön och stannar till vid några sevärdheter som Kastellholmens fornminne och några majstänger, Ålänningarna vet verkligen hur man pyntar sina lövade stänger, dessutom hänger de upp vindspel med båtar och flaggor.
Resan fortsätter med färjor från Hummelvik till Torsholma och sedan från Åva till Osnäs. Nu är vi äntligen på fastlandet och Finland vill verkligen visa sig från sin bästa sida, med nyasfalterade vägar, en vacker solnedgång och dessutom fick vi se 2-3 älgar stå och äta på ett fält, innan vi kommer fram till slutmålet för dagen Raisio. I Raisio bor Pasis bror Vesa, tillsammans med Maisa, som var med på förra årets resa och här hittar vi tak över huvudet för natten dessutom fixar Maisa en god och efterlängtad middag.
Dag 1 (måndag):
Allt är packat och väskan sitter fast och MC mullrar, tyvärr har vi inte riktigt regngudarna med oss. Första stoppet är att plocka upp Pasi i Väsby för att sedan se till att hinna med färjan från Grisslehamn till Eckerö. Regnet som låg tungt över centrala Stockholm, slutar när vi rullar ut ur Väsby och vi har bara torra fina vägar framför oss och temperaturen är perfekt för en heldag på bågen.
Efter de första 18 milen på vägarna lastar vi på bågarna på färjan och sätter oss till ro med en kopp kaffe och njuter av att vara på väg. Båten tar ca 2 timmar och Åland öppnar upp sig med sköna svängiga vägar och väldigt lite trafik, skönt när man bara vill glida fram.
Vi fick en riktigt bra vägkarta på båten och Pasi sköter kartläsningen, detta funkar riktigt bra tills vi kör över bron från Eckerö till Hammarland och jag ser hans blinkers blinka till höger och vi svänger ner på en liten avstickare från väg 1. Pasis kommentar är att den här blåa vägen ser rolig ut. Efter ca 15 minuter har vi insett, efter att ha kollat kartförklaringen, att den roliga ”blåa” vägen inte var en väg utan en vandringsled.
Vi försöker se så mycket av norra Åland som möjligt och fortsätter från Hammarland via Finström upp till Geta, nu inser vi att ingen resa (som inte innehåller färjor) tar mer än 30-40 minuter. Med detta i baktanken inser vi att vi har hur mycket tid som helst på ön och stannar till vid några sevärdheter som Kastellholmens fornminne och några majstänger, Ålänningarna vet verkligen hur man pyntar sina lövade stänger, dessutom hänger de upp vindspel med båtar och flaggor.
Resan fortsätter med färjor från Hummelvik till Torsholma och sedan från Åva till Osnäs. Nu är vi äntligen på fastlandet och Finland vill verkligen visa sig från sin bästa sida, med nyasfalterade vägar, en vacker solnedgång och dessutom fick vi se 2-3 älgar stå och äta på ett fält, innan vi kommer fram till slutmålet för dagen Raisio. I Raisio bor Pasis bror Vesa, tillsammans med Maisa, som var med på förra årets resa och här hittar vi tak över huvudet för natten dessutom fixar Maisa en god och efterlängtad middag.
Tisdag 8 Januari 2008 - Stockholm
Nu är vi tillbaka i kalla Stockholm. Resan var lång och vi längtade bara hem. Allt gick bra tills vi kom till Arlanda, min väska är troligtvis kvar i Johannesburg. Det enda positiva med det var att jag slapp packa upp.
Tack alla ni som följt oss under vår fantastiska resa. Nu är ni välkomna att ringa på mobilerna igen, vilket jag har saknat nåt fruktansvärt.
Ha det bäst, kram
Tack alla ni som följt oss under vår fantastiska resa. Nu är ni välkomna att ringa på mobilerna igen, vilket jag har saknat nåt fruktansvärt.
Ha det bäst, kram
Fredag 4 Januari 2008 - Franschhoek
Har haft en tokig dag, började som vanligt med promenad upp mot bergen, ett par timmars sol och bad sen vinprovningar. Avnjöt en lunch under vinrankor i Hartenberg vilka även har FANTASTISKT vin. Sen åkte vi till Stellenbosch och Spier där vi fick klappa gepardungar, riktigt ballt. Kom tillbaka till hotellet för lite mer sol och bad och givetvis en nyköpt, välkyld vinflaska på vår balkong. Åt en helt otrolig middag på Reubens, blodig struts mmmmmmmmmm. Vinet vi drack till var tom värt ett eget foto. Vår sista kväll här och vi vet att vi kommer tillbaka........