Lördag 17 Mars 2007
Vad tyckte vi då?
Det kan vara intressant o veta kanske?
Våra väskor kom till slut föresten, två dagar senare ringde de från flygplatsen, så Stuxa åkte o hämta dem. Det första jag fråga var om det var hela? Nää sa hon, de har lagt en bag i en svart sopsäck och det luktar misstänkt om den sa hon i telefonen.
Säkert min vanlijvodka sa jag till Stuxa när jag ringde o bad honom hämta väskorna.
Mycket riktigt, min vaniljvodka hade gått i kras, hjälpte inte att vi hade lagt jeansen som skydd, nåja inte så farligt, de går ju o tvätta, värre var det kanske med Jonatans dagbok.... den ligger ännu på tork! :o)
Väskorna var lite tilltuffsade och det fattades några saker som låg i ytterfickorna. Men i stort sett OK.
Vi visste inte vad vi skulle tycka om Mexico, här har vi varit 3 gånger i Thailand innan och det är svårt att bräcka det landet. Och att jämnföra är ingen idé, det märkte vi efter några dagar. Det här är något helt annat.
Vi är glada åt vårt val, Mexico är fräckt.
Vi träffade inte några svenskar förrän efter 1½ vecka, sånt gillar jag. Vi träffade mycket amerikanare, de är roliga att prata med, de är så dramatiska i sitt tal och uttryck och kan prata hur mycket som helst om ingenting. :o)
Var folket än kom ifrån så frågade de oss var vi var ifrån, de hade svårt o placera vårt språk tror jag. Inte hjälpte det sen heller när man sa att man kom från Sweden, då höjde de på ögonbrynet, och man försökte med Suecia, ahhh sa dem Suiza, jag måste ha dåligt uttal.. :o) Då prova jag med Elstockholmo, och då lös ansiktet upp, för det visste dem var det låg.
Igår vid maten frågade Jonatan: När ska vi åka till Mexico nästa gång?
Så ungarna har gillat stället. Om det blir Mexico nästa gång är ju frågan, jag har fått blodad tand och vill upptäcka fler nya länder. Och när vi har fått ihop pengar till o göra en längre resa, det är frågan? Kan ta några år.
Men visst, det är ännu mera som jag vill se i Mexico.
Mexicanarna är väldigt trevliga, de vill helst prata spanska. Men enstaka engelska ord kan de.
Maten är bra, men på de större turistställen lite smaklös, eller amerikaniserad, men så är det på alla turistmål man kommer i världen. Man får krydda på lite med de starka såserna som finns att tillgå. Det serverades bönsås till nästan allting, den var väl sådär. Jag kom inte på förrän på slutet vad jag skulle säga för att inte få med den.
Bättre o billigare mat var det när man drog sig från turistgatorna, det kunde skilja mycket.
Vinet är jenkarnas stora samtalsämne, de tyckte det var svårt o hitta bra viner. Jag tyckte inte det var några problem, men jag är kanske inge större finsmakare. Vi betala 16 peso för ett glas vin på något ställe, Det är under 10 kronor.
Salsa som serveras innan maten är helt underbar, jag är så såld på dessa salsor och hade väldigt svårt o ge mig innan skålen var tom. :o) Gucamolé finns det överallt också, den får man ibland beställa in. Den smakar olika på alla ställen, precis som salsan.
En kväll så beställde Stuxa in en räksallat, vi höll oss till Mexmaten i vanliga fall, men på den här fiskresturangen ville han ha nåt annat. Vi såg framför oss en tallrik full av sallat och lite räkor ovanpå.. In kommer en tallrik fylld av räkor i dressing, och något sallatsblad syntes inte av. :o) Passade honom perfekt, man såg hur ansiktet lös upp.
Barnen vill inte alltid ha samma mat som en annan, ja fast Adam åt bara Mexmat. Men Linus som bara äter hamburgare, pizza, pannkaka eller pasta, sånt fanns det inte alltid på menyn, men varje gång vi frågade, så fick vi beställa från resturangen brevid, det var aldrig några problem. På ett ställe köpte de hem pasta, tills vi skulle komma på kvällen o äta. De é service det.
Jonatan han har provat alla Milkshakes som finns tror jag. Ja och alla pannkaksvaranter.
De var generösa så fort det gällde barnen, att bara använda ordet niños (de sken upp direkt) öppnade dörrar märkte jag. Tex om man ville ha något annat till dem vid frukostbordet.
När det gäller boendet och betalning, så lämnar de ofta priser i Us-dollar och tar sen betalt med en sämre kurs i pesos, det är bra att ha Us-dollar till hotellen, går de inte åt, kan man växla in de till pesos, vi tjänade på affären när vi gjorde det.
Vi hade inte så mycket kontanter med oss, utan tog ut i ATM-automaterna. Vårt Visakort var inga problem, men ICAs Mastercard funkade aldrig, det fick vi använda o betala med istället. Typiskt för de har ju inga uttagsavgifter. Eller kanske just därför de inte fungerade?
Varuhus fanns det i Playa del Carmen, Walmart, Mega o Chedraui, det sistnämnda är nog billigast, men svårast o uttala... :o)
Första tiden gick vi när vi skulle till dem, men sen upptäckte vi att taxin var jättebillig, 20 pesos, På varuhusen fanns allt, vi köpte simfötter till Jonatan där i födelsedagspresent, ja och senare också cyklop, det var prisvärt.
De har enorma brödavdelningar, dit gjorde vi alltid en vända, men mest trängsel var det vi sprithyllorna, helt klart. :o)
Vi handlade inte så jättemycket med oss hem, kände av motståndet att släpa hem. Men två hängmattor blev det, en variant man sitter i och en man ligger i. Vi dealde med en som hade sin affär mitt emot vårt hotell. Han skulle förklara de olika sorternas hängmattor för oss, och han knöt sina själv.
Jag ångrar att jag inte köpte någon mer faktiskt. Och en sak till som vi borde ha gjort, det är o ta kort av alla med Sombreos på sig, vi köpte ju ingen Sombreos på grund av storleken, men självklart borde vi ha fotograferat oss själva med dem på. De fanns ju överallt och var jättefina. Så den skickar jag vidare till familjen Lindström, jag vill se kort av er sen med sombreos på. :o)
Våra väskor kom till slut föresten, två dagar senare ringde de från flygplatsen, så Stuxa åkte o hämta dem. Det första jag fråga var om det var hela? Nää sa hon, de har lagt en bag i en svart sopsäck och det luktar misstänkt om den sa hon i telefonen.
Säkert min vanlijvodka sa jag till Stuxa när jag ringde o bad honom hämta väskorna.
Mycket riktigt, min vaniljvodka hade gått i kras, hjälpte inte att vi hade lagt jeansen som skydd, nåja inte så farligt, de går ju o tvätta, värre var det kanske med Jonatans dagbok.... den ligger ännu på tork! :o)
Väskorna var lite tilltuffsade och det fattades några saker som låg i ytterfickorna. Men i stort sett OK.
Vi visste inte vad vi skulle tycka om Mexico, här har vi varit 3 gånger i Thailand innan och det är svårt att bräcka det landet. Och att jämnföra är ingen idé, det märkte vi efter några dagar. Det här är något helt annat.
Vi är glada åt vårt val, Mexico är fräckt.
Vi träffade inte några svenskar förrän efter 1½ vecka, sånt gillar jag. Vi träffade mycket amerikanare, de är roliga att prata med, de är så dramatiska i sitt tal och uttryck och kan prata hur mycket som helst om ingenting. :o)
Var folket än kom ifrån så frågade de oss var vi var ifrån, de hade svårt o placera vårt språk tror jag. Inte hjälpte det sen heller när man sa att man kom från Sweden, då höjde de på ögonbrynet, och man försökte med Suecia, ahhh sa dem Suiza, jag måste ha dåligt uttal.. :o) Då prova jag med Elstockholmo, och då lös ansiktet upp, för det visste dem var det låg.
Igår vid maten frågade Jonatan: När ska vi åka till Mexico nästa gång?
Så ungarna har gillat stället. Om det blir Mexico nästa gång är ju frågan, jag har fått blodad tand och vill upptäcka fler nya länder. Och när vi har fått ihop pengar till o göra en längre resa, det är frågan? Kan ta några år.
Men visst, det är ännu mera som jag vill se i Mexico.
Mexicanarna är väldigt trevliga, de vill helst prata spanska. Men enstaka engelska ord kan de.
Maten är bra, men på de större turistställen lite smaklös, eller amerikaniserad, men så är det på alla turistmål man kommer i världen. Man får krydda på lite med de starka såserna som finns att tillgå. Det serverades bönsås till nästan allting, den var väl sådär. Jag kom inte på förrän på slutet vad jag skulle säga för att inte få med den.
Bättre o billigare mat var det när man drog sig från turistgatorna, det kunde skilja mycket.
Vinet är jenkarnas stora samtalsämne, de tyckte det var svårt o hitta bra viner. Jag tyckte inte det var några problem, men jag är kanske inge större finsmakare. Vi betala 16 peso för ett glas vin på något ställe, Det är under 10 kronor.
Salsa som serveras innan maten är helt underbar, jag är så såld på dessa salsor och hade väldigt svårt o ge mig innan skålen var tom. :o) Gucamolé finns det överallt också, den får man ibland beställa in. Den smakar olika på alla ställen, precis som salsan.
En kväll så beställde Stuxa in en räksallat, vi höll oss till Mexmaten i vanliga fall, men på den här fiskresturangen ville han ha nåt annat. Vi såg framför oss en tallrik full av sallat och lite räkor ovanpå.. In kommer en tallrik fylld av räkor i dressing, och något sallatsblad syntes inte av. :o) Passade honom perfekt, man såg hur ansiktet lös upp.
Barnen vill inte alltid ha samma mat som en annan, ja fast Adam åt bara Mexmat. Men Linus som bara äter hamburgare, pizza, pannkaka eller pasta, sånt fanns det inte alltid på menyn, men varje gång vi frågade, så fick vi beställa från resturangen brevid, det var aldrig några problem. På ett ställe köpte de hem pasta, tills vi skulle komma på kvällen o äta. De é service det.
Jonatan han har provat alla Milkshakes som finns tror jag. Ja och alla pannkaksvaranter.
De var generösa så fort det gällde barnen, att bara använda ordet niños (de sken upp direkt) öppnade dörrar märkte jag. Tex om man ville ha något annat till dem vid frukostbordet.
När det gäller boendet och betalning, så lämnar de ofta priser i Us-dollar och tar sen betalt med en sämre kurs i pesos, det är bra att ha Us-dollar till hotellen, går de inte åt, kan man växla in de till pesos, vi tjänade på affären när vi gjorde det.
Vi hade inte så mycket kontanter med oss, utan tog ut i ATM-automaterna. Vårt Visakort var inga problem, men ICAs Mastercard funkade aldrig, det fick vi använda o betala med istället. Typiskt för de har ju inga uttagsavgifter. Eller kanske just därför de inte fungerade?
Varuhus fanns det i Playa del Carmen, Walmart, Mega o Chedraui, det sistnämnda är nog billigast, men svårast o uttala... :o)
Första tiden gick vi när vi skulle till dem, men sen upptäckte vi att taxin var jättebillig, 20 pesos, På varuhusen fanns allt, vi köpte simfötter till Jonatan där i födelsedagspresent, ja och senare också cyklop, det var prisvärt.
De har enorma brödavdelningar, dit gjorde vi alltid en vända, men mest trängsel var det vi sprithyllorna, helt klart. :o)
Vi handlade inte så jättemycket med oss hem, kände av motståndet att släpa hem. Men två hängmattor blev det, en variant man sitter i och en man ligger i. Vi dealde med en som hade sin affär mitt emot vårt hotell. Han skulle förklara de olika sorternas hängmattor för oss, och han knöt sina själv.
Jag ångrar att jag inte köpte någon mer faktiskt. Och en sak till som vi borde ha gjort, det är o ta kort av alla med Sombreos på sig, vi köpte ju ingen Sombreos på grund av storleken, men självklart borde vi ha fotograferat oss själva med dem på. De fanns ju överallt och var jättefina. Så den skickar jag vidare till familjen Lindström, jag vill se kort av er sen med sombreos på. :o)
Skriv kommentar
Visa alla
Senaste inläggen
På gång 14 år sedan |
Vi blev rånade! 17 år sedan |
Snart på gång igen! 17 år sedan |
Vad tyckte vi då? 17 år sedan |
Vi fick i varje fall hem pinnen! 17 år sedan |