Jag är inte som alla andra!
Det ska Gudarna veta,suckar min man, uhum...du är...eh...unik,säger min mor och min
mormor sa alltid:"Det gör inget om man är lite dum,bara man är söt" så fort hon såg mig.
Som ett slags mantra upprepade hon det från det att jag var lill-liten tills jag blev vuxen.
Jag tog det för en släng av demens.

Nåväl,jag har inte åkt på Ålandskryssningar.Som infödd stockholmare så är det nog
något av ett unikum.
Jag menar,sådana kryssningar som man ser på TV just nu.Nå´n serie i 5.an.
Det verkar finnas tre stadier:1.) jättefull 2.) jättefullare 3.) jättefullast.
Ungefär som en tidig tonårsresa till Benidorm i mitten av sjuttiotalet.Nu är ju inte jag
någon expert på resor till Benidorm,har aldrig varit där,men en kompis´kompis´ f.d.sambos
moster (eller var det faster???) har det.Och jag tror på allt.
Äldsta sonen säger:"Men mamma,vad stenålders du är!Det är ju Ibiza som gäller nu!"
Han borde veta,han har varit där flera gånger.Och jag tror på allt.

Tillbaka till det som komma skall.
Vi,maken och jag,ska ha en mini-mini-semester.Nu vet ju inte jag om vi hamnar i
Mariehamn eller Helsingfors...
Maken minns nämligen inte vad han har bokat...
Han lider av selektivt minne (egentligen så tror jag att han njuter av det!Han verkar så
himla nöjd med sig själv!)

Det är då jag kommer på att jag faktiskt har varit på en dagskryss till Mariehamn,med min
mormor.Hon och hennes pensionärskompisar tog en tripp då och då (antagligen när
pensionen damp ner i brevlådan).
Då inhandlades det cigaretter och diverse alkoholhaltiga drycker (som var bra att ha om man
fick besök).Likförbaskat var alkoholen slut vid nästa tripp,trots att inte en kotte hälsat på,och nytt införskaffades.
När vi la till i Mariehamn tog mormor mig resolut i handen,jag tror att vi och den där plankan man går på var på fast mark ungefär samtidigt...Här skulle det handlas biff!Massor av biff och olika korvar.
Mormor var en rask kvinna med spänst i stegen och jag tror att det var där, i Mariehamn,som grunden lades även för mig:jag går fort!
Åter i Stockholm var vi trötta och lyckliga över våra inköp.Min kasse innehöll bl.a. ananaskarameller i en plåtask,Marianne och annat godis.Mormors kassar klirrade betänkligt,men det var trevligt att komma hem till henne och äta biff ihop med resten av familjen.

Om ett par veckor ska vi göra den här resan,maken och jag.Plus en hel hop till.
Först ska vi till Södertälje och titta på nå´t med lastbilar...Jag är så totalt ointresserad så förhoppningsvis så kommer jag att somna,annars kanske någon barmhärtig själ slår mig i huvudet så att jag tuppar av...Därefter går resan österut.
Det som lockar mig är taxfreen.Japp,vad det är kul att botanisera där.Av någon outgrundlig anledning brukar jag handla på mig saker som jag inte ens tycker om.Jag tror att jag rycks med helt enkelt.
T.ex. sån´a där stora mastodonter,gröna marmeladkulor.Jättesliskigt och mäktigt,och i mina ögon,
totalt oätbart,minst en kartong,två om det är rea på dem.
Likaså vin.Både rött och vitt.Då kan man fråga sig varför,jag dricker inte ens vin...Blir intill döden (nåja...)
sjuk av ett halvt glas.Kan ju vara bra att ha i vinstället,om någon kommer på besök.Inser,med fasa,att jag låter som mormors pensionärskompisar...Det kommer att sluta med ättika i vinstället...

Jag har en känsla av att maken tar mig på den här trippen för att "shopping-tarmen" ska mattas av något
inför resan med stort R om dryga månaden.
Men då har han fel,jag bara mjukstartar och dessutom så är det han som har selektivt minne.
Inte jag,men det har han glömt.