På väg till Svalbard
Æventyret har børjat. Flyg Stockholm – Oslo – Tromsø – Longyearbyen/Svalbard. Blev fast i Tromsø. Snøhinder orsakade landningsførbud før vårt vidareflyg till Svalbard. Middagskuponger och væntan, och væntan och væntan! Långt om længe kom vi så att dela ett litet flygplan med norska gruvarbetare, ryska forskare och internationella turister.
Hur ska man i ord kunna beskriva førsta åsynen av Spetsbergen? Underlæppen darrade, øgonen tårades, hjærtats slag økade. Knæppte hænderna i knæt – Jag tror att Gud ser mig! – Tack , att jag æn en gång får uppleva detta. Førra gången kom jag med båt.

Vykort 1 från Svalbard
”Yes”!! jag gjorde det, jag vågade, jag klarade det.”Victory”!
Vad modig jag kænde mig, nær jag krøp ner i isgrottegången under glaciæren. Med hjælm och pannlampa hållandes guiden (en ung kille!) i handen krøp vi in i fantastiska isgångar med otroligt vackra, mæktiga ”stalaktiter” øver våra huvuden.Vi krøp, hukade oss, åkte rutschkana nerfør och klættrade med hjælp av rep uppfør isvæggarna. Två timmar under glaciæren!!!
Den heta svartvinbærsdrickan smakade utsøkt, nær vi åter kom upp i solljuset, blændade av de vita græddtårtebergen. Vesslan skakade oss på snøiga gropvægar ænda ner till byen vid havet.
Fick torka plumsade kængor och vantar med hotellets hårføna. Och så ut igen!! -20 gr.!! Byvandring, møten, museebesøk och gallerititt.
Møte med engelsk forskarledare, som provianterat før tre mån. expedition ute i vildmarken med 13 av sina studeranden. Miljø- och øverlevnadskunskap.
Møte med tjeckiska fotografer på uppdrag att gøra ett reseprogram før tjeckisk TV. I uppdraget ingick æven att åka skidor!! 200 km., før att nå Nordpolen.
Møte med fyra sydkoeranska forskare, stationerade på forskningscentret i Ny Ålesund. De kommer var tredje månad, før att dokumentera væxt-och djurlivet samt miljøn.
Møte i affæren på vin- och spritavd. med førsæljaren, som berættade, att hær på Svalbard har man en typ av ”motbok”. Vuxna invånare har rætt att per mån. køpa ut 2 l. sprit, 24 øl och 1 fl. starkvin. ”Motboken” ær ett kort, som førvaras i vin- och spritaffærens kassa!

Vykort 2 från Svalbard
Trodde jag var i himlen – bokstavligt talat- nær jag vaknade vid åsynen av kristallklarblå himmel och vitklædda bergstoppar utanfør sovrumsfønstret. Till ljudet av fullstændig tysnad.
Stadig, sund frukost i strumplæsten! På Svalbard ær det næmligen tradition, att ta av sig skorna inomhus – rester sedan kolgruvearbetarna drog med sig svart smuts in.
9.30 kom hon, vår bevæpnade guide før hundslædesfærden. Hær måste man vara bevæpnad, om man går utanfør byn, p.gr.av isbjørnsfara.
Før fem veckor sedan kom en isbjørn ned till byn. Barnen hæmtades av bevæpnade førældrar i bil från dagis och skola. Ingen isbjørn hamnade dock på mina foton!!!
Vi fick en egen slæde, som drogs av sex hundar. Først måste man bekanta sig och gøra sig væn med hundarna. Åhej vad det gick undan øver de vita vidderna. Særskilt i børjan, nær hundarna var utvilade och springsugna. men vi ramlade bara en gång!! Tur jag hade handbroms!!
Nær man befinner sig uppe dær det ær vitt, vitt, vitt och bergstopparna glider in i himlen och det ær alldeles tyst och stilla – då ær man bortom denna værlden. Undrar om det ær så hær nær man ær død – eller om det egentligen ær detta som ær LIVET?
Det ær bara min ælskade, jag, hundarna och vår guide som existerar dessa timmar dæruppe på fjællet.
Jag stannar min ”fjællfærdsbeskrivning” hær. Tids nog kommer verkligheten, men då ær jag en upplevelse rikare.
Verkliheten møtte oss vid sækerhetskontrollen på ”Longyearbyens” lilla flygplats. Strax utanfør uppflugen på en stol i det isbelagda fønstret satt en tjej och bredde mackor, en hel høg. På dem bredde hon ut en tub mesost resp.en tub nougatchoklad. Visst ja, hon fick ju inte ha med sig tuberna i handbagaget – nya flygsækerthetsregler. Kunde ju vara en ”terroristblandning”!!
Från -21 till +7 nær vi landade i Køpenhamn!