"Stå uuuuupp vi é gul o blå, stå uuupp, vi é gul o blå.." En av de klassiska ramsorna som får mig att njuta på samlingarna innan Sveriges bortamatcher. Hemma i Friends arena blir det aldrig i närheten av samma stämning som man upplever på landslagets bortamatcher i fotboll. Tusentals gulklädda fans sjunger sånger, skålar med varandra och testar det lokala köket.
Många ansikten känner man igen från tidigare matcher men även gamla OS-vänner dyker upp ibland.
På läktaren skapas sedan ett tryck som endast en del klubblag hemma i Sverige kan jämföra sig med.
Bortamatchen mot Irland ville jag naturligtvis inte missa men flygresorna kostade en hel del så jag var inställd på att inte åka över till Dublin i september. Men så vann jag lite pengar på V75 under semestern så då blev det plötsligt aktuellt igen och när jag satt och kollade flygpriser en lördagkväll så var de plötsligt nere under 2000 kronor så jag slog till direkt och bokade.
Fixade även ett hotell precis vid Temple bar och sedan hörde jag av mig till kompisen Kimmo och frågade om han ville följa med. Efter ett par dagar så hade han och tre andra kompisar bokat så det blev en full bil som trummade ner till Skavsta för att flyga över till Irland och hämta hem tre viktiga poäng i kvalet till VM i Brasilien 2014.

Resedagbok:
6/9:
Uppstigning 03:15... En timme senare hämtade jag upp Kimmo i Enköping och satte mig bekvämt i passagerarsätet. Kimmo fick köra till Skavsta med min bil och efter att vi hämtat upp Niklas, Sebbe och Gerry så tog det inte lång tid innan vi var framme vid flygplatsen, jag tror det gick undan under tiden jag sov i bilen... Några timmar senare landade ett flygplan med förväntansfulla fans i Dublin och vid landningen ekade en hejaramsa i planet! Vi tog bussen in till stan och gick direkt till Temple bar där vi fyllde bordet med Irish coffee, öl och smörgåsar.
-Vilken jäkla god kaka! utbrast Gerry om den lilla lilla morotskakan som medföljde smörgåsarna.
Trots att det var tidigt på dagen så var det gott om svenska fans i baren.
Vi hade olika boenden så vi skildes åt för att gå och checka in, tyvärr var jag för tidig så jag gick tillbaka till torget där Camp Sweden hade sin uppladdning. Där sprang jag på Ronny Lindblom och Peter Borg så det fick bli några glas vin tillsammans med dem i väntan på incheckning. Peter är en rolig prick från Enköping med otroligt många evenemangsberättelser. Jag försöker lagra på mig några berättelser jag med...
Checkade in på The Bridge House och blev lite paff då jag öppnade dörren till mitt rum på tredje våningen. Innanför dörren var det en spiraltrappa....så det första man fick göra vara att klättra upp en våning..i rummet..till takvåningen.. Jag tänkte direkt på Sällskapsresan där Stig-Helmer fick takvåningen i Alperna... Balkong hade jag också med utsikt över Temple bar.

Ombytt till matchkläder knallade jag in till Swedish corner där det var full fart. Glenn Hysén höll låda och jag slog mig ner vid ett bord fyllt av Enköpingsbor, bl.a. Palten, Göran och Uffe. Där satt vi perfekt under eftermiddagen och avnjöt stämningen med alla ramsor och underhållning från scenen.
Vid sextiden på kvällen så började fansens marsch mot arenan. Det är alltid lika mäktigt när tusentals gulklädda fans marscherar och sångerna ekar mellan fasaderna. Många små Irländska barn stod längs vägen och hejade och de fick självklart en massa presenter från fansen. Vi passerade flera barer som var fullsatta med glada irländare och det var inga hotfulla situationer någonstans under hela dagen.
Det är alltid kul att komma till en ny arena och Aviva arena imponerade stort på mig. Den påminde om Nya Ullevi i Göteborg och de ca 6000 svenska supportrarna hade en hel kortsida samt en sektion in på vardera långsida. Vi fick till en bra stämning som hördes hemma i de svenska tv-sofforna. Nationalsångerna var mäktiga som vanligt och sedan trummade matchen igång. Sverige började väldigt darrigt den första kvarten. Irland spela mot våran kortsida i den första halvleken så vi såg på nära håll hur Robbie Keane kunde kriga in 1-0 till hemmafansens vilda glädje.
Sverige började komma in i matchen och innan halvleken var slut så hade Sverige kvitterat till 1-1.
Den andra halvleken ägdes av Sverige och Anders Svensson kunde rättvist slå in segerbollen framför den svenska klacken. Det var aldrig någon fara att det skulle bli 2-2 och efter matchen så tackade det svenska laget de ditresta fansen.

Vi knallade iväg från arenan och gjorde några barstopp längs vägen innan vi hoppade på en häst med vagn som tog oss genom ett regnigt Dublin fram till Temple bar. Det var gott om svenska fans som firade den viktiga segern och vi gjorde en lite barrunda innan gänget började gå in i väggen och efter en väldigt rolig kebabpaus så valde jag att ge upp, dagen hade ju trots allt varit hyfsat lång med uppstigning 03.15.

7/9:
Efter att ha checkat ut från hotellet så gick jag direkt till Temple bar och där satt naturligtvis grabbarna och drack öl. Jag hade i ett svagt ögonblick sagt att jag kunde köra hem från Skavsta på kvällen så jag fick sitta en hel eftermiddag och titta på när de övriga festade loss ordentlig. När vi kom till flygplatsen så hade några av oss, inga namn.., för dåliga utskrifter av boardingpassen så de blev nekade att komma in till säkerhetskontrollen. Då brast det och den oskyldiga kvinnan fick sig en utskällning vilket resulterade i att en stund senare stod två berusade svenskar och blev förhörda av flera poliser.
Jag var för tillfället helt ovetande eftersom mitt boardingpass var snyggt utskrivet så jag knallade glatt runt i tax free då detta pågick på andra sidan säkerhetskontrollen. Vad jag förstår så var det till sist flygplatschefen som fick bestämma grabbarnas öde och han valde att låta dem flyga hem med oss övriga :)

Några timmar senare var vi hemma i Enköping och stadens alla invånare hade gått ut ur husen för att välkomna hjältarna hem från Irland.... De BORDE ha gjort det i alla fall!!
Vi ses på nya äventyr/ Lengan :)