Sista dagen i South Dakota ville jag besöka området i anknytning till mount rushmore kallat Custer State park. Området kan kallas för präriens svar på jurassic park men dinosaurierna är utbytta mot mer vanligt förekommande djur här. Här kör man på dramatiska vägar och kan när som helst behöva stanna pga att det står en kalkon på vägen. Ja det hände relativt omgående för mig och andra vanligt förekommande djur som går fria här är rådjur, hästar, bergsgetter m.m. En stor skock åsnor skapade uppmärksamhet när de inte ville gå av vägen utan hellre sticka in huvudena i bilarna om rutorna var nere. Men häftigast var ändå när man åkte förbi och stannade vid en flock med bison som regerar på slätterna här, detta mäktiga djur som nästan var utrotade för 100 år sedan men vars stam byggts upp igen med kloka åtgärder. Det var minst 100 st i den flock vi passerade och trots order om att inre närma sig djuren kan ju folk inte låta bli att få chansen att bli fotograferade med djuren och jag var inte bättre själv.

Vid lunchtid åkte jag vidare till gamla guldgrävarstaden Deadwood som blivit en turistattraktion mycket p.g.a. ökände vilde Bill eller James "Wild Bill" Hickok som han hette egentligen. Han var en känd skojare på sin tid och blev skjuten och begravd i Deadwood. Nu vallfärdar folk till begravningsplatsen för att se hans grav och det går t.o.m. guidade turer in på kyrkogården vilket är märkligt egentligen, men det här är USA och kan man göra business av något så gör man det. Jag nöjde mig att själv leta mig fram till graven med hjälp av en karta. Tyvärr hade det nu dragit in ett åskoväder som påverkade vistelsen här. Jag åkte in mot stadens centrum för att se mig runt lite men det var inte roligt att gå runt i störtregnet plus att det var överfullt med folk i och med motorcykelfestivalen. Så jag nöjde mig med att äta mat och leta upp saloonen där Wild Bill blev mördad.

Istället hoppades jag på bättre tur med vädret när jag åkte vidare mot sevärdheten Devils tower. Därmed lämnade jag fina South Dakota och åkte in i Wyoming igen. Devils tower kan liknas vid en gigantisk stubbe i sten som skapats av att stelnad lava trängts upp ur marken för miljontals år sedan och nu bildat detta 200 meter höga och 300 meter breda cirkulära torn som syns från flera kilometers avstånd. Tyvärr hade åskvädret följt med hit också och jag funderade på att strunta i det och åka direkt till hotellet men jag åkte in i parken då jag ändå hade fritt inträde till alla nationalparker. Vädret blev som tur var långsamt bättre och när jag vandrat de 2 km runt tornet tittade solen fram precis innan solnedgången och då blev tornet väldigt ståtligt helt plötsligt från att ha sett lite grått och slitet ut. Så det lönade sig att vänta ut ovädret denna gången och jag fick några fina bilder.

Nu var det en timme att köra till hotellet men man kan ju ha tråkigare än att köra mot solnedgången och lyssna på country.