Närkontakt med glaciärerna
Idag ville jag ta mig till en av de kvarvarande glaciärerna för att se den på nära håll. Den som anses lättast att ta sig till är inte heller den så lätt att ta sig till utan det krävs en 9 km lång vandring enkel väg för att ta sig dit. Med detta i vetskap var jag ute tidigt på morgonen och gav mig iväg på den upptrampade stigen halv åtta. Inga andra personer syntes till och jag hade ganska snart passerat 2 sjöar som låg härligt spegelblanka. När jag även kom fram till en tredje sjö hade jag gått ikapp ett par från Illinois som jag slog följe med. Många av sjöarna här i parken har ett blågrönaktigt vatten som lyser kraftfullt när solen ligger på och ser oerhört spektakulära ut.
Bara att se dessa sjöar ovanifrån hade nästan räckt men nu följde vi stigen uppför berget som skulle ta oss till glaciären. Efter 2,5 h var vi till slut framme vid målet 500 m högre jämfört med startpunkten. Glaciären låg delvis gömd bakom en klippa så den lilla sjön som blivit till av isen som smält syntes inte förrän man kommit ända fram. I glaciärsjön låg det kvar isblock men mest spektakulärt var färgen på vattnet som var turkosfärgat vilket såg fantastiskt vackert ut i omgivning med berg och snö. Alldeles bredvid oss gick det ett antal storhornade får som normalt sett är ganska svåra att få syn på.
Vi var först upp till glaciären och på tillbakavägen mötte vi många personer på väg uppåt men det var skönt att ha mestadels nedförsbacke när det nu blivit varmare. Kl 13 efter 5,5 h och 18 km i benen var jag tillbaka på parkeringen hyfsat mör i kroppen men med en häftig upplevelse bakom sig.
Nu körde jag in på den häftiga vägen genom parken och eftersom det knappt fanns några parkeringsplatser p.g.a. alla besökare så fick jag mest se vyerna från vägen men det var kul det med. Ett stopp till blev det ändå då jag hade anlänt till motellet onödigt tidigt. Ännu en fin sjö fick sig ett besök som låg en bits vandring bort men det var i alla fall inte lika mycket backar att passera. Framme vid sjön var det lugnt o stilla och man hörde ljudet av tre vattenfall som syntes på andra sidan sjön. Efter 8 km till och totalt minst 26 km vandrat var benen i protestläge och önskade vila.
Motellet ligger i utkanten av parkens västra sida vid sjön Lake McDonald. Klockan var fortfarande inte redo för solnedgång så jag tog med mig badkläder och gick ner och badade i den vackra sjön. Hade förväntat mig kallt vatten här uppe i klippiga bergen men vattnet var nästan ljummet och jag var i ett bra tag i det kristallklara vattnet där man såg stenarna i bottnen även på axeldjupt avstånd. Väldigt friskt kändes det och det blev en fin avslutning på en dag med vatten i fokus. Jag är väldigt nöjd att jag tog den långa omvägen upp hit till norra USA för idag har jag upplevt några av de vackraste miljöer jag sett.
Bara att se dessa sjöar ovanifrån hade nästan räckt men nu följde vi stigen uppför berget som skulle ta oss till glaciären. Efter 2,5 h var vi till slut framme vid målet 500 m högre jämfört med startpunkten. Glaciären låg delvis gömd bakom en klippa så den lilla sjön som blivit till av isen som smält syntes inte förrän man kommit ända fram. I glaciärsjön låg det kvar isblock men mest spektakulärt var färgen på vattnet som var turkosfärgat vilket såg fantastiskt vackert ut i omgivning med berg och snö. Alldeles bredvid oss gick det ett antal storhornade får som normalt sett är ganska svåra att få syn på.
Vi var först upp till glaciären och på tillbakavägen mötte vi många personer på väg uppåt men det var skönt att ha mestadels nedförsbacke när det nu blivit varmare. Kl 13 efter 5,5 h och 18 km i benen var jag tillbaka på parkeringen hyfsat mör i kroppen men med en häftig upplevelse bakom sig.
Nu körde jag in på den häftiga vägen genom parken och eftersom det knappt fanns några parkeringsplatser p.g.a. alla besökare så fick jag mest se vyerna från vägen men det var kul det med. Ett stopp till blev det ändå då jag hade anlänt till motellet onödigt tidigt. Ännu en fin sjö fick sig ett besök som låg en bits vandring bort men det var i alla fall inte lika mycket backar att passera. Framme vid sjön var det lugnt o stilla och man hörde ljudet av tre vattenfall som syntes på andra sidan sjön. Efter 8 km till och totalt minst 26 km vandrat var benen i protestläge och önskade vila.
Motellet ligger i utkanten av parkens västra sida vid sjön Lake McDonald. Klockan var fortfarande inte redo för solnedgång så jag tog med mig badkläder och gick ner och badade i den vackra sjön. Hade förväntat mig kallt vatten här uppe i klippiga bergen men vattnet var nästan ljummet och jag var i ett bra tag i det kristallklara vattnet där man såg stenarna i bottnen även på axeldjupt avstånd. Väldigt friskt kändes det och det blev en fin avslutning på en dag med vatten i fokus. Jag är väldigt nöjd att jag tog den långa omvägen upp hit till norra USA för idag har jag upplevt några av de vackraste miljöer jag sett.
Skriv kommentar
Visa alla
Senaste inläggen
Ett besök i gudarnas trädgård på resans sista dag 10 år sedan |
Besök i indianby och sandöken 10 år sedan |
Rundvandring i Santa Fe och besök i staden som inte fanns 10 år sedan |
Ute i vildmarken och bland bruna hus 10 år sedan |
Tågresa och saloonbesök 10 år sedan |