Vi har snart spenderat tiden som är planerad för Maafushi och det är dags att bege sig till ö nummer två - Fulidhoo, men det är först i morgon.
Maafushi är en av de största öarna av Maldiverna och är den första lokala ön som turister tilläts besöka och bo på. Detta skred till verket så sent som 2009, då öppnade det första guest houset på Maafushi. Vi har bott på Maafushi Inn och det var hur mysigt som helst. På andra sidan ön från jettyn, hamnen, men ett väldigt fint läge på öns baksida direkt mot havet. Ägaren till Maafushi Inn är hur trevlig och söt som helst och har hjälp oss massor under tiden vi har bott här. Vi är väldigt tacksamma över det! Det är nog något som är typiskt för "maldivianer", de är hur snälla som helst, är alltid glada och hälsar. Äldre damer som sitter i de typiskt maldiviska "parkbänkarna"/gungorna säger "hello" när vi går förbi och frågar hur vi mår med ett leende på läpparna. Man känner sig glad här. Många av de som bor här är dock inte från Maafushi utan från Malé eller Bangladesh. Självklart finns de folk som är från Maafushi också, men de är få till antalet. Något det finns mer av är turister och sopor. Det finns cirka 50 guest houses på Maafushi och det är alltid turister på ön. På grund av detta har ön tappat lite av den charm som vi ser. Tyvärr känns det som att allt på ön, restauranger till evenemang har förändrats och försöker vara turisterna till lags. Självklart förstår jag att de vill vara det, absolut, men mysiga lokala restauranger har menyer som på svenska hamburgarrestauranger ovanför disken med västerländsk mat för att locka till sig turister. Tittar man på de lokala menyerna som de också har är det helt annan mat. Att behålla det lokala som finns istället för att anpassa allting till turisterna är ofta ett vinnande koncept i mina ögon.
Sopor är det andra det finns myket av. Av någon anledning är Maldiverna inte speciellt bra på att ta hand om sopor och på öns baksida ligger det uppspolade kläder, konservburkar, plats och nät på stranden. Under tiden vi varit på ön har vi inte sett någon städa upp för att hålla ön ren utan personer tar de egna soporna och går och bränner soporna på en del av öns baksida. Det är självklart bättre än att slänga det i vattnet och låta det vara, men det är tyvärr mycket sopor, vilket också förstör den här paradiskänslan lite.
Maafushi har trots ovanstående varit helt fantastiskt och jag är väldigt nöjd över att vi åkte hit. Vi har träffat otroliga människor och sett havsliv som inte går att beskriva med ord, inte ens med bilder men de ger en liten smakbit av hela tårtan i alla fall.
I morgon checkar vi ut härifrån och åker på nya äventyr, mullenutt vad kul!