Sista rycket

Välbehövlig sovmorgon. Har sällan varit så mör i kroppen som efter onsdagens båttur. Öm överallt. Inälvorna känns som att de hänger löst. Tack vare mörkläggningsgardiner värda namnet kunde jag ändå sova rätt länge.

Frukosten på Radisson var en mer normal hotellfrukost jämfört med Coal Miner's Cabins, med mycket att välja på. Jag kom på mig själv med att sakna mysigheten på förra stället, det var mindre välsorterat, mindre folk, man fick duka av själv, men trots allt mycket mysigare. På Radisson var det mer folk och mer högljutt och nästan mer stressigt.
I vattenpumpen serverades "Purified Glacier Water".

Efter frukosten valde jag att satsa på packningen. Det gäller att packa smart och fördela vikten när man har mycket grejer och två väskor att checka in. Helst ska det inte vara för tungt för att bära/dra heller - jag har ju en tågresa att tänka på. Ärligt talat så har jag nog aldrig rest så tungt någonsin i hela mitt liv (bortsett från den gången när jag släpade hem en annan persons grejer också).

Jag hann iaf lagom tills det var dags att checka ut och hitta på ett sätt att spendera mina sista 90 min i Longyearbyen innan flygbussen skulle komma. Det blev lite promenerande och fotograferande. Tittade in på museet, men kände att jag hade lite för kort om tid för att betala för att se utställningen.

Dagens renar
Longyearbyens thaibutik - kan verka som en långsökt historia, men faktum är att det arbetar väldigt många personer med thailändskt ursprung på Svalbard.

Kyrkan i dagsljus

Campingen, alldeles vid flygplatsen

Anlände till flygplatsen ca 1,45 innan planet skulle gå. Väldigt gott om tid tänkte jag och checkade in bagaget. Väldigt lång kö till säkerhetskontrollen noterade jag och satte mig i ett hörn för att få i mig lite lunch istället för att stå och köra.

Melon- och passionsfruktyoghurten är riktigt god. Observera kön i bakgrunden.

Etapp 7: Longyearbyen - Tromsö, flyg ca 1,5 timmar

När jag väl ställde mig i kön gick den otroligt långsamt och jag insåg att det fanns verkligen bara en kö in, och ingen fast track. Alla skulle igenom samma ställe. Klockan tickade, boardingen startade, kön kröp fram. Å ena sidan stressigt, å andra sidan så ska ju alla med planet och jag var inte sist. Väl igenom var det bara att promenera direkt ombord på planet.

Vem hade kunnat ana att man kan få med Air Berlin och Hurtingruten på samma foto utan att manipulera?

Bye bye Svalbard

Det blev snabbt mulet och jag kände mig lite besviken över att inte kunna beundra utsikten från planet. Nåja, solen skiner ju ovan molnen, och molnen var nog ganska låga och inte riktigt heltäckande, så lite gick det faktiskt att se.

Jag skulle byta plan i Tromsö. Direktflyget var nog redan fullbokat när jag köpte min biljett. Direktflyg är dock en sanning med modifikation. De som skulle direkt fick ändå göra som jag. Gå av planet, igenom passkontrollen, hämta ut incheckat bagage, gå ut och in igen, checka in bagaget och sedan in genom säkerhetskontrollen. Tack och lov så var jag förvarnad, men det var krångligt ändå.

Tips till alla resesugna som vill åka till Svalbard. Om jag har fattat rätt så är det smartare att flyga från Sverige än inrikes inom Norge, dels slipper du hämta ut bagaget i Tromsö, dels får man handla i tax freen.

Etapp 8: Tromsö - Oslo, flyg ca 2 timmar

Satt av tiden i Tromsö innan jag kunde kliva på planet till Oslo. En så gott som händelselös resa. Det var iaf varmt när jag anlände till Oslo, och det mörknade på kvällen. Fortfarande hur mör som helst.

8 832 steg

Nya drömmar
Backar bandet lite.
På väg till frukosten fick jag en ledtråd till någonting som gjorde mig ganska uppspelt. Tillbaka på rummet startade en googling för att få svar. Kan det verkligen stämma att MS Fram ligger i Longyearbyen just när jag är där? Fartyget som åker mellan Grönland/Island/Svalbard/Antarktis.

Båten hör till Hurtigruten och normalt sett brukar man kunna få gå ombord på deras båtar när de ligger vid kaj. Det är möjligt att det gick även nu, men jag hann isf inte med. Båten var tvungen att lägga ut och göra plats för en annan båt så jag fick nöja mig med att beundra den på avstånd.

Det är nog dags för mig att spara pengar för att kunna förverkliga nästa dröm - att åka till Antarktis med MS Fram. Någon som vill följa med?