Här sitter jag nu och önskar att mitt liv ska gå aningens snabbare de närmaste tre veckorna... det är då jag äntligen får sätta mig på planet och dra iväg till Mittafrika. Det enda problemet jag kan tänkas ha är att jag har alldeles för höga förväntningar på det. Jag har trots allt byggt upp dem under trettiofyra år... Så här förväntar jag mig att resan kommer att te sig - då får vi väl se lite senare hur det överensstämmer med verkligheten...:

"Jag kliver av planet i Kilimanjaro efter en mycket behaglig flygtur med trevliga bisittare. Jag möts av behagligt varma vindar som kraftigt skiljer sig från vinterkylan hemma i Sverige. I ankomsthallen väntar min kusin Emma på mig som redan finns på plats och är väl bekant med landet redan. Hon har med sig sin Tanzanske (heter människorna så i Tanzania?) vän och chaufför Rasta som hon har lärt känna under hennes tre månader i Tanzania och tillsammans åker vi iväg till Moshi där barnhemmet hon har jobbat på är beläget. Kvällen är ljuv och vi beslutar oss att gå till den lokala baren, "The Water hole" och ta en liten välkomstöl i min ära. Det visar sig vara en mycket bra idé för där uppträder en lokal musikgrupp som spelar afrikansk folkmusik, ni vet, sån där musik som man blir alldeles varm i magen av - rytmisk "Lejonkungen-musik". Vi går till hem relativt tidigt på kvällen för att nästa morgon ska vi upp tidigt för att åka iväg på safari i fem dagar. Serengeti, Lake Manyara och Ngorogoro-kratern står på agendan.

Efter en skön natts sömn stiger vi upp i ottan för att jeepen vi ska åka med kommer och hämtar oss. Stämningen är hög, för att inte tala om förväntningarna... Vi har tur, djuren verkar ha väntat på oss och det första vi ser är en lejonhona med sina ungar. Hon verkar vara vänligt sinnad och bryr sig inte märkbart över att vi studerar dynamiken på lämpligt avstånd. I samma stil fortsätter det med elefanter, giraffer, zebror, gnuer, apor, flodhästar, geparder... ja hela Afrikas artrikedom går man ur huse för att visa sig från sin allra bästa sida. Vi får fantastiska fotografier som vi kan drömma oss tillbaka genom i många år framöver. På kvällarna ser vi upp mot en stjärnfylld himmel och sitter och grillar vid en eld innan vi blir så trötta att vi går in i safaritältet, kryper ner i våra sovsäckar och sluter ögonen - drömmandes om en lika fantastisk morgondag.

På tillbakavägen från safarit släpper vår chaufför/guide av oss i en masai-by för att vi ska få bo tillsammans med dem i en natt - kanske fler om vi skulle önska. Det blir en magisk afton med ömsesidig nyfikenhet om varandras världar som är så vitt åtskilda att de lika gärna kunde vara på två olika planeter... Efter att vi ödmjukt och tacksamt har tagit avsked från våra nyfunna vänner återvänder vi till Moshi igen för att dagen därpå tillbringa tillsammans med barnen på barnhemmet innan det blir dags för oss att dra vidare. Den här gången till Dar es Salaam där färjan till Zanzibar har sin utgångspunkt. Zanzibar - detta paradis på jorden visar sig vara allt vad man hört/läst/sett och lite till. Snövita sandstränder, azulblått vatten och underbart färgglada människor så långt ögat kan nå. Vädret är fantastiskt, solen strålar och vinden är precis lagom kraftig för att fläkta bort hettan. Vi varvar dagarna på Zanzibar med att dyka i havet, åka på båtutflykter, strosar omkring på Stone Towns pittoreska gator och njuter av synintrycken, smakerna, dofterna och människorna. Vi träffar en kvinna som inbjuder oss till fest på kvällen. Skördefest är det och hon vill presentera oss för hennes familj, vänner och kultur. Det är den sista kvällen vi har här i Tanzania och festen blir en perfekt avslutning på en magisk resa... :)"