Måndag 20 November 2006
Katten också
JULEKATTER
(eller bara en töntig morsa)
Varje år runt julskyltningen börjar de förbereda sig, våra katter gör sig i ordning för den årliga julklappsshoppingen. Bröderna Fritz och Gustaf 15 år och Rune 17 år ger sig ut på turné till
Enköpings stad för att handla julklappar till lill-matte Emma 21 år och lill-husse Erik 19 år.
Detta har varit en årlig återkommande tradition sedan Emma och Erik fortfarande var små och trodde på tomten. Tro på tomten gör man ju inte så länge och efter x antal år hade vi förbrukat morfar som tomte, det var liksom inget spännande när "morfar skulle gå ut och köpa tidningen" längre. Vi hyrde in en god vän som hade tomteyrket som extra inkomst. Där satt vi; hela gänget å väntade å väntade.... Ingen tomte.
Efter mycket om och men och många telefonsamtal så var tomten äntligen på väg, det var bara det att vår inhyrda tomte var förskräckligt bakfull och fick ha hjälp att dricka läsk med sugrör genom skägget.
Nåväl, efter utdelandet av julklappar, både från människor och djur, så fick tomten äntligen åka hem till skogen och sova bakruset av sig, hans identitet är fortfarande en gåta....
Tillbaks till våra katter, med svansarna på topp ger de sig i väg, över den farliga riksvägen och in mot stan.
På torget är det full commerce med knallar av allehanda slag. Våra katter slinker mellan marknadsstånden och försöker att nå upp för att se vad som erbjuds. En torghandlare säljer rökt renkorv och ser de rara kissarna på marken, och han förbarmar sig och bjussar på en bit....
Fritz och Gustav fastnar till slut för ett par ulliga varma sockor, hemstickade i ull, till Erik.
Dom kan han ha när han åker skidor tänker Gustav.
Rune fastnar för ett par varma sköna vantar i fårskinn till Emma.
Å så knallar de hem de långa 5 kilometrarna till det lilla röda huset på landet.
Väl hemma möter mamma upp, klappar om sina kissar och bjuder in dem på strömming och grädde.
Hon får naturligtvis hjälpa dem med paketinslagningen, men snörena är förskräckligt roliga att leka med tycker Fritz.
På julaftonsmorgonen ligger paketen inslagna och fina under den pyntade granen.
Mor i huset skalar potatis och rör i hop sillsallad för glatta livet.
Framåt eftermiddan kommer de utflygna barnen hem... Rosiga och förväntansfulla trots att de nästan är vuxna nu. På gården lyser marchaller, inomhus glittrar granen och de hemstöpta ljusen är tända.
Mor är rosig och har nystruket förkläde.
Efter julbord med omtagning flera gånger bänkar sig familjen framför Kalle Anka, trots att alla tre närvarande generationerna snart kan alla Kalle Ankas repliker utantill.
Så till SLUT är det dags för julklappsutdelningen, mor förrättar den, tomten har fått respit i väntan på eventuella barnbarn. Julklappar byter ägare, spänningen är rätt olidlig innan man får börja öppna.
Mor säger, titta här, här är det paket från Rune till Emma och från Fritz o Gustav till ERik, Vad duktiga dom har varit som gått ända in till stan för å handla....
Erik 19 år bara suckar, Emma 21 år himlar med mejkade ögon och håller god min....
Men mor hon vet precis vad dom tänker... att morsan är en fullständig idiot som fortfarande tror att tre gamla katter går in till stan för att handla julklappar...
Mor är en töntig mor, men nånstans långt inne i deras hjärtan så tycker de nog att det är lite gulligt också....
(eller bara en töntig morsa)
Varje år runt julskyltningen börjar de förbereda sig, våra katter gör sig i ordning för den årliga julklappsshoppingen. Bröderna Fritz och Gustaf 15 år och Rune 17 år ger sig ut på turné till
Enköpings stad för att handla julklappar till lill-matte Emma 21 år och lill-husse Erik 19 år.
Detta har varit en årlig återkommande tradition sedan Emma och Erik fortfarande var små och trodde på tomten. Tro på tomten gör man ju inte så länge och efter x antal år hade vi förbrukat morfar som tomte, det var liksom inget spännande när "morfar skulle gå ut och köpa tidningen" längre. Vi hyrde in en god vän som hade tomteyrket som extra inkomst. Där satt vi; hela gänget å väntade å väntade.... Ingen tomte.
Efter mycket om och men och många telefonsamtal så var tomten äntligen på väg, det var bara det att vår inhyrda tomte var förskräckligt bakfull och fick ha hjälp att dricka läsk med sugrör genom skägget.
Nåväl, efter utdelandet av julklappar, både från människor och djur, så fick tomten äntligen åka hem till skogen och sova bakruset av sig, hans identitet är fortfarande en gåta....
Tillbaks till våra katter, med svansarna på topp ger de sig i väg, över den farliga riksvägen och in mot stan.
På torget är det full commerce med knallar av allehanda slag. Våra katter slinker mellan marknadsstånden och försöker att nå upp för att se vad som erbjuds. En torghandlare säljer rökt renkorv och ser de rara kissarna på marken, och han förbarmar sig och bjussar på en bit....
Fritz och Gustav fastnar till slut för ett par ulliga varma sockor, hemstickade i ull, till Erik.
Dom kan han ha när han åker skidor tänker Gustav.
Rune fastnar för ett par varma sköna vantar i fårskinn till Emma.
Å så knallar de hem de långa 5 kilometrarna till det lilla röda huset på landet.
Väl hemma möter mamma upp, klappar om sina kissar och bjuder in dem på strömming och grädde.
Hon får naturligtvis hjälpa dem med paketinslagningen, men snörena är förskräckligt roliga att leka med tycker Fritz.
På julaftonsmorgonen ligger paketen inslagna och fina under den pyntade granen.
Mor i huset skalar potatis och rör i hop sillsallad för glatta livet.
Framåt eftermiddan kommer de utflygna barnen hem... Rosiga och förväntansfulla trots att de nästan är vuxna nu. På gården lyser marchaller, inomhus glittrar granen och de hemstöpta ljusen är tända.
Mor är rosig och har nystruket förkläde.
Efter julbord med omtagning flera gånger bänkar sig familjen framför Kalle Anka, trots att alla tre närvarande generationerna snart kan alla Kalle Ankas repliker utantill.
Så till SLUT är det dags för julklappsutdelningen, mor förrättar den, tomten har fått respit i väntan på eventuella barnbarn. Julklappar byter ägare, spänningen är rätt olidlig innan man får börja öppna.
Mor säger, titta här, här är det paket från Rune till Emma och från Fritz o Gustav till ERik, Vad duktiga dom har varit som gått ända in till stan för å handla....
Erik 19 år bara suckar, Emma 21 år himlar med mejkade ögon och håller god min....
Men mor hon vet precis vad dom tänker... att morsan är en fullständig idiot som fortfarande tror att tre gamla katter går in till stan för att handla julklappar...
Mor är en töntig mor, men nånstans långt inne i deras hjärtan så tycker de nog att det är lite gulligt också....
Skriv kommentar
Visa alla
Senaste inläggen
Citypeople 12 år sedan |
Hal som en ål.. 15 år sedan |
Ingenting är heligt... 15 år sedan |
Pest eller kolera 15 år sedan |
Den blomstertid nu kommer... 15 år sedan |
Jag gillar eran tomte.... Hua bara jag t�nker p� att st� d�r bakfull och fin..... Men nog h�ller traditionen kvar med Kalle och hans v�nner. �ven om jag tror att vi gillar det mer �n v�ra barn/ungdomar.. Stisse