Första gången jag var i Kina var 1998. Det var ett HELT annorlunda Kina för bara tio år sedan om man jämför med idag. De bilar som körde omkring på gatorna var mestadels taxibilar och en del företagsbilar men trafiken bestod till väldigt stor del av cyklar. Folk var fortfarande ovana vid västerlänningar och man fick flera blickar var man än gick. Kort sagt, ett Kina innan den industriella boomen slagit igenom på allvar.

En av kvällarna skulle jag och en kille som heter Johan ut och äta på en närliggande restaurang. Restaurangen låg insprängd bland bostadshus som i bästa fall skulle kunna kallas ruckel. Vägen dit hade knappt några gatlyktor och toaletten låg in en gränd som inte direkt luktade hallon. Vid tidpunkten vi var där hade dessa kvarter nog inte så många månader kvar innan de skulle göra 34an sällskap i ruckelhimlen. Idag står där säkert en skyskrapa och de personer som bodde i rucklet, som inte passar in i den nya bilden Kina, är sedan länge förflyttade till en by långt från omvärldsfönstret Beijing.

När vi satt där och åt vår risrätt och redan hunnit tanka i oss några glas av den lokala blaskiga ölen påkallade ett kinesiskt par vid bordet intill vår uppmärksamhet. De bjöd över oss till deras bord vilket glatt överraskade oss. Dels den vänliga gesten och dels att de kunde hyfsad engelska på en nivå att vi kunde kommunicera hjälpligt.

När vi introducerade oss fick vi, till vår stora glädje, reda på att trots de stora skillnaderna i namndöpande mellan Sverige och Kina så hette min polare och kinesen samma sak. You Han som uttalades på samma sätt som Johan.

Vi diskuterade om allt möjligt och stämningen var hög och ännu mer så i takt med att ölen sattes in på bordet. Efter ett tag började dock Johan bli alltför närgången mot You Hans flickvän. Inte så mycket att de flesta i Sverige skulle reagerat men i det extremt återhållsamma Kina var nog både en och två gränser passerade. You Han började kommentera till Johan att han hade minsann svart bälte i karate och ville utmana Johan på en match där och då. När Johan avböjde så vände sig You Han till mig och sa ordagrant ”You, you I like but your friend….the beer is high!” Alltså när någon är på lyran så säger man att ölen är hög.

Tänkte på det då och har tänkt på det flera gånger sedan dess att det är ju ett väldigt bra uttryck. ”Ha fått för mycket innanför västen” vad innebär det egentligen? ”Att vara på lyran” var kommer det ifrån. Nej, ”ölen ör hög” är symbolisk och rätt på kärnan.

En stund efter ”ölen är hög” kommentaren gav sig You Han med flickvän hemåt. Vi hade redan tidigare bestämt att vi skulle ses igen nästa dag men när vi kom till hotellet på eftermiddagen dagen efter låg en lapp i vårt fack i receptionen. Där stod det stod att You Han med flickvän inte kunde träffa oss igen på grund av att något hänt i familjen. Ännu ett bevis på skillnaderna i kultur. I västvärlden skulle vi för det första förmodligen inte bry oss så mycket i första läget. Gjorde vi ändå det skulle vi antingen inte höra av oss alls eller hitta på en mindre genomskinlig ursäkt.

Vi fick aldrig träffa You Han igen men flera gånger har jag använt hans mycket slående uttryck. När någon är full så säger jag inte ”fått för mycket innanför västen” utan istället ”ölen är hög”.