Äntligen framme. Efter drygt 64 mils bilkörning är vi i ”byn” igen, Belwobyn i Åre.

Det är alltid lika snyggt och fint när vi kommer hit. Nu är det också nyrenoverat med nytt golv, ny soffa, nymålat, nya utemöbler m.m. Det känns faktiskt ”lyxigt” att vara här igen. Och som någon skrivit i gästboken, ”det som inte finns i detta hus, det behövs inte”.

Pjäxorna står i hallen och laggen väntar där ute.

Backen är alldeles utanför knuten, efter några svängar är man nere vid Kabinen, VM6:an eller Worldcupliften. Bara att välja uppfart. Vilken skall vi börja med idag då ?

Jag glömmer aldrig dagen då Kabinbanan firade 30-års jubileum. Skidåkningen var avslutad för dagen och jag slappade i soffan när vår dotter ringde ifrån Skutan halv åtta på kvällen och sade att det var kanonfint där uppe. På med skidkläder, spände på laggen igen och snabbt ned till Kabinen. Klockan var strax före åtta på kvällen, och Kabinbanan hade extra-öppet dagen till ära. Jag hann precis med den sista uppfarten.

Vilket tillfälle. Helt vindstilla och solen var på väg ned i väster, bara njuta av utsikten och det magiska kvällsljuset och att befinna sig där upp denna kväll i strålande väder, det var värt hela resan.

Jag kunde inte tro det var sant, Tusenmeters-backen helt för mig själv. Vilken njutning. Vid Svartbergs-leden stannade jag till och tittade upp mot kabinens toppstation och Skutan, allt var nu dolt av ett stort moln som dragit in, och ändå sken solen och kvällsljuset var fortfarande lika magiskt. Snön kändes också speciell denna kväll. Åkte med låg fart för att hinna njuta så länge som möjligt. Vilken kväll, sakta, sakta. En bit längre ned i Gästrappet blev det så småningom en vänstersväng in på Årevägen, och snart var man i ”byn” igen, och blivit ännu en skidupplevelse rikare.

Satte mig på balkongen och upplevde den fina utsikten över Renfjället och Åresjön, och vårsolen värmde till och med så sent på kvällen. Det fina är att det går att åka skidor ända fram till dörren. Belwobyn ligger mitt i Åres skidsystem, med det bästa tänkbara läge en skidåkare kan önska sig.

Kvällen gjorde sitt intåg i Åredalen, ljusen glittrade nere i Åreby och likaså våra ljus på bordet här inne. Ute kändes rökdoften ifrån björkved, den som värmer så bra, och det sprakade härligt från brasan ... detta var en magisk dag i Åre, för mig i alla fall.

Nästa dag blev en bra skiddag också. ”De ä bar å åk”.

Vill du veta mera om ”byn” titta in på http://www.belwobyn.com