Har precis käkat lunch med två bärs, en hårklippning o kaffe för ca 25spänn det hade man inte lyckats med hemma :) Jag befinner mig återigen på Filippinerna för att slippa lite snö, slask o deprimerande väder hemma. Men vi tar väl det hela i kronologisk ordning…

Landade ganska sent på kvällen den 8 Januari i Macau, tryckte dit en stämpel i passet o sen begav jag mig mot stan o mitt hotell för nästkommande tre nätter. Boendet var väl ganska bra med backpackermått sett men för priset som jag betala förväntade jag mig betydligt mer. Blev en kortare runda för att få en liten överblick av min omgivning innan sängen väntade. Dagarna flöt på o jag gick mest runt o kolla på allt o alla, lyckades nog pricka av alla typiska måste se när du är i Macau platser o byggnader. En av anledningarna till att jag valde att åka hit va ju för att dom har världens högsta bungyjump.

En eftermiddag tog jag hissen upp i Macau tower o spanade på utsikten o folk som tog klivet ut från plattformen. Bokade in mig på ett hopp senare under kvällen och även en klättring allra längst upp i tornet. På med säkerhetsselen o lite grundläggande info om hur saker o ting fungera sen begav vi oss uppför stegar inuti tornet. Efter kanske 25m kom vi upp till en plattform där vi kunde gå ut o kika på utsikten, inga dåliga vyer! Fortsatte uppåt o ut på några fler avsatser innan vi nådde den sista. Nu börja klättringen bli riktigt spännande, dom sista uppskattningsvis 30-40m skedde på utsidan av tornet med bara din lina som säkerhet. Trots att jag var lite nervös gillade jag varenda minut o när jag stod allra längst upp 338m över marken hade jag ett stort smile på mina läppar.

Efter lite fotande börja vi dra oss nedåt igen till huvuddelen av tornet som ligger på 233m. Inte jättemånga som gör tornklättringen, genomsnittet var tydligen 1 person varannan dag men betydligt fler som hoppade bungyjump, så även jag, har ju hoppat två gånger tidigare så nu tänkte jag ta klivet ut i mörkret istället. Sagt o gjort, på med snöret o sen vinka hej då till kameran innan jag dök ut i natten med alla upplysta byggnader o hus som sällskap.

Macau var kvällstid precis som Hong Kong en stor ljusshow med belysta byggnader i alla möjliga färgkombinationer. Casinon och alldeles för dyra hotell fanns det gott om precis som små trevliga gränder o bakgator. Satte mig på planet o lämnade Macau bakom mig, kändes som att jag var färdig här o tyckte det var ganska skönt att dra mig mot Filippinerna.

Satte ner tassarna runt midnatt på flygplatsen i Clark o begav mig ut mot första bästa jeepney som kunde ta mig till bussstationen. Klev på e buss som efter 5 timmar släppte av mig i Baguio. lite sliten efter en natt utan sömn däckade jag på första bästa säng jag hittade. Rummet liknande väl en cell mer eller mindre utan fönster o ganska sunkigt, kunde inte ligga raklång i sängen då antingen fötterna eller huvudet tog i väggen :) Efter några timmars sömn o lite krubb i kistan fick jag kontakt med Antti en finne som jag lärde känna på Palawan för två år sen. Vi bestämde träff o sågs några timmar senare. Gick ut o käka o började göra lite grovplanering för våran tripp norrut.

Dagen därpå satte vi oss på en buss som tog oss till Sagada en liten håla uppe bland bergen. Spenderade fyra dagar här med ganska många km lättare vandring på schemat, kvällstid blev det soft häng i en reaggebar o många sköna skratt. Firade min födelsedag återigen på bortaplan detta år bjöd utsikten på risterasser o grönklädda berg.

Vi drog vidare till ett litet ställe som heter Batad som vi kom till efter flertalet byten av jeepneys och andra transportmedel, dom sista 45min fick vi gå då det är enda vägen att ta sig till byn. Väl på plats belönades vi med en utsikt som kommer att sitta kvar i huvudet många år framöver. Risterasser så långt ögat kunde nå o ett lugn som genast infann sig. Vi spenderade tre nätter här med massa trekking på schemat innan vi hade fått nog av kylan.

Resandet tar ganska mycket tid i Filippinerna så vi visste att en lång dag väntade oss för att ta oss till nästa mål. Enklast hade vart att med hjälp av buss ta sig tillbaks till Baguio innan vi kunde ta en nattbuss norrut igen men hur kul låter det att först spendera fem timmar söderut innan du ska spendera ännu längre tid norrut igen? Vi kollade kartan o hoppade av i en by där vi trodde vi kunde finna en genväg över till kusten. Vi tog allt med en klackspark så efter många byten o galna resor uppe på taken på jeepneysarna o några nära döden upplevelser var vi i hamn. Precis som vanligt löste sig allt efterhand o vi sparade dessutom några timmar plus att vi hade haft det jäkligt skoj utan en enda turist i sikte under hela dagen :)

Nu visade äntligen termometern någorlunda hyggliga siffror efter att spenderat några veckor uppe på högre höjder kändes det gott att komma till Vigan. Hade lite flyt då det visade sig vara en festival i stan som pågick under hela veckan så det var hela tiden nånting på gång. Stannade några dagar o mådde ganska bra i den gamla staden som klarat sig ganska bra genom åren, dom hade till o med kvar häst o vagn som gled runt på gatorna.

Satte oss åter på en buss några timmar norrut längs kusten till Laoag där vi kunde byta för att ta oss dom sista timmarna till Pagudpud o Blue lagoon. Nu var det äntligen dags att inta stranden för några dagar! Stället var verkligen lugnt på gränsen till tråkigt men absolut värt ett besök. Är nu åter tillbaks i Laoag men sticker härifrån imornkväll söderut.
Så en liten sammanfattning av norra Luzon lyder ungefär såhär : Absolut makalösa landskap finns ingen gräns på hur länge man skulle kunna vandra runt o titta på naturen, allt från grönklädda berg till små byar o helt ok stränder som inte så många turister hittat till än.

Fortsättning följer...