Vi har kommit hem från en underbar resa . Vi har varit på Phu Quoc, Vietnam. Tyvärr blev vi av med vårt bagage (bådas) och fick inte tillbaka det förrän på hemresan. Tre veckor i vinterkläder om vi inte hade utrustat oss på platsen. På Phu Quoc är det i princip omöjligt att hitta affärer som kan ge kvitto på det man handlar. Det är det största problemet för när man konmmer hem kräver försäkringsbolaget (Zurich) att man skall kunna visa kvitto på allt man behövt handla. Hemförsäkringen har ingenget för bagageförsening om man inte kompletterar den. Via bankkortet har vi Zurich och just nu åker våra handlingar fram och tillbaka mellan dem och oss. Jag skall berätta senare när allt är klart hur det gick. Vi har firat vår 10-åriga förlovningsdag, nyår, min 68-årsdag samt vår bröllopsdag där nere. Vi har bott på rustika, praktiska och underbara lilla Beach Club. Människor från de dyrare hotellen kom till oss för att sola, bada och äta. Maten är suveränt bra och man hinner inte prova alla rätter på tre veckor. Personalen är underbar och ägaren, Mike, är mycket hjälpsam. Städningen var bättre än på ett lyxhotell. Förresten är myten om att det inte går att dricka lokalt vin helt fel! Det finns heller ingen som helst anledning att handla taxfree på väg till Vietnam. Allt är billigare än på Taxfreeshops. En liter lokal Vodka (god!) kostar ca 33 kronor. Deras rom och gin är också väldigt billiga och av bra kvalitet. Starköl kostar ca 6-7 kronor för en halv liter i baren på Beach Club. Maten är riklig, mycket god och omväxlande samt billig! Menun omfattar både lokal kost och Western dishes. Dessutom massor av olika sallade, förrätter, sidorätter mm
Beach Club är så litet att det aldrig fanns några lediga rum utom någon dag mellan utflyttning/inflyttning. Massor av backpackers kom förbi dagligen och frågade om det fanns rum. Dom sov ofta på stranden eftersom det mesta längs den flera kilometer lång stranden var fullbelagt. Havet är varmt, mycket fiskrikt och underbara sandstränder som dock är väldigt skräpiga ovanför sanddynorna utanför hotellområdena. Staden Duong Dong är rörig, idyllisk med massor av små basarliknande försäljningsställen där ingen pratar engelska och där det varken finns kassaapparater eller kvittoblock. Ett av våra kvitton blev en räkneremsa med varorna ditskrivna efter respektive belopp på vietnamesiska. De flesta jag pratade med var buddhister och alla vi träffade var mycket vänliga! Jag återkommer med massor av bilder
Vi ses
Björn