Denna dag gick vi upp sa vi kunde ata frukost pa Tropohouse. Den serveras fran kl 07.00. Sedan bar det ivag mot hogsta vulkanen.Vi strulade till det lite pa vagen men efter inkop av 3 liter extra vatten hittade vi snart upp for terpentinvagarna. Vi mottes av cyklister hela vagen upp. Det var en av underhallningarna som saldes till turisterna, att cykla ned for Haleakala. Verkar ruskigt kul, farligt och dyrt.

Pa vagen upp hade vi stralande utsikt over Maui och nagra av de andra oarna. Fantastiskt, tank att solen skiner pa oss aven denna dag. Sadan har tur har nog bara fa. Solsken varje dag och lite regn pa natten, nar vi anda sover.

Nar vi kommit upp pa an hojd av 9 740 feet sa drabbades bade jag (Karin) och Mona av samma dilemma. Det tryckte! Men det fanns toaletter sa problemet var snabbt lost. Sen tog vi pa oss vara ryggsackar fyllda med mat for dagen samt 12 liter vatten.

Vi borjade var vandring ner for vulkanen. Med risk for att bli tjatig sa var det en helt otrolig upplevelse. Sadan utsikt ut over vulkanen. Alla dessa kulorer som skiftade mellan svart, rott, gront osv. Vi var makta imponerade.

Pa vagen ner motte vi en indier han sa:
Ga inte ner, jag vanar er. Det finns anda inget att se och vagen upp ar det varsta som hant mig.
Vi bara skrattade! Sa han sa, nu har jag i alla fall varnat er.

Sen sag vi den, sa som jag hade langtat och pratat om den. Silversord. En blomma som bara finns pa Hawaii. Vit och praktfull visade den upp sig. Vi tog massor av kort och var alla imponeade av denna udda vaxt.

Promenaden fortsatte nedat. Till slut kom vi ned. Dar fanns det en stor buske som gav skugga. Vi slog oss ned och at lite lunch. Blabars-bagels med philadelphiaost, kex och dip. Nar vi kande oss redo borjade vi var vandring igen. Helt plotsligt kom vi fram till en korsning som inte fanns med pa kartan. Vi borjade diskutera om var vi var och hur langt vi kommit. Det visade sig forstas att vi inte ens hade kommit halften av det vi skulle. Vi borjade rakna pa hur fort vi kan ga och nar det morknar. Nar det morknar har sa sager det bara pang sen ar det kolsvart. Vi kande inte for att vara kvar i vulkanen nar det blev kolsvart.
Vi bestamde oss for att ga upp for nasta stigning och kolla vad klockan blir. Sagt och gjort! Vi okade farten markant och tog var forsta riktiga resning. Den var tuff, men nu viste vi lite grand vad vi gett oss in pa. Efter en kort diskussion bestamde vi oss for att ta hela rundan som vi sa fran borjan. Dags att traska pa!

Det blev nagra korta pauser for korttagning, vatskepafyllning och allman beundran over det skiftande landskapet. Efter drygt en timme var vi ater vid var fikabuske. Vi stannade for en langre pause med bananabread, rusin notter och massor av vatten. Det var ju soligt och vulkanen fungerade ungefar som en gryta med oss som gronsaker.

Nu hade vi bara den varsta biten kvar, det sam indiern hade varnat oss for. Hela tiden kndes det som att nasta stigning var den sista. Vi gick och vi gick och gick. Det gick sakta och vi hade manga russinstopp.

Alla 12 liter vatten gick at. Val uppe hade vi ont i bade fotter och kropp. En dag pa gymmet vad ar det? Ned pa 1.45 upp pa 2.10. Bra jobbat! Som lagst var vi pa en hojd av 7200 feet. Vi gjorde alltsa en stigning det sista pa 2500 feet. Det kandes.
Vi var helt tackta av vulkansand och nar man snot sig kom det svart snor. Mysigt!
Sen tog vi vart pick och pack och akte hem och gjorde iordening mat pa resterna fran igar. Mos pa brodfrukten och pannbiff.

Imorgon blir det besok pa en vingard och vinprovning