Vilket galet dygn! Så måste jag inleda denna berättelse. Jag hade hoppats på att Liverpool skulle spela denna
final men dom förlorade en fantastisk semifinal mot Atlético Madrid så det blev istället spanjorerna som fick
möta Fulham i Hamburg. Jag tänkte att jag kan väl lika bra åka ändå, då kan jag ju bocka av ännu en stor final.
Jag flög ner på onsdagen, såg matchen, sov på flygplatsen, flög hem via Riga nästa dag och åkte direkt på en
kryssning med mina vänner....gissa om jag var trött efter dessa två resor....
Dagbok:
12/5:
Skönt att resa lätt..eftersom jag bara skulle vara borta i ca 16 timmar så tog jag bara med mig kameraväskan.
Jag landade i Lubeck och tog bussen till Hamburg. Där begav jag mig direkt till Reeperbahn där jag visste att
mina vänner från Malmö befann sig. Jag skulle träffa Simon på ett torg som var knökfullt med Fulhamfans.
Plötsligt när jag tog mig igenom folkmassan så sprang jag på Jenny Elgström, min fotbollsvän som jag varit iväg
på ett par resor till England med. Kärt återseende mitt på Reeperbahn :) Simon och Magnus från Malmö anslöt
också och vi hann i alla fall njuta av stämningen en liten stund innan det var dags att bege sig till arenan.
Tunnelbanan var proppfull av Atléticofans och jag visade glatt upp min halsduk från semifinalen i Liverpool som
jag sett på plats två veckor tidigare. Vi hade så himla kul på den matchen med de spanska fansen så jag hade
bestämt mig för att heja på Atlético i Hamburg. I tunnelbanan sjöng fansen på en massa olika ramsor och bla
en spansk version av Pippi Långstrump var populär. Utanför arenan var stämningen på topp. Tyvärr var det
väldigt många som sålde biljetter och jag hade lovat en kompis att försöka sälja hans plåtar men det var omöjligt.
Själv hade jag biljett men när jag sprang på en kille som hade en VIP-biljett över så köpte jag den för skampris.
Bla fick han en näve med svenska mynt. Senare på natten träffade jag honom på en bar och då kom han fram
mynten i handen och sa -What the fuck is this???!!! hahaha
På 14e raden satt jag perfekt på VIP-läktaren. Vad jag inte hade räknat med var kylan! Året innan svettades jag
nästan ihjäl på Champions Leaguefinalen i Rom men nu var det tvärtom. Jag frös så jag skakade!
Matchen startade och det var en fantastisk stämning när klackarna sjöng. Spanjorerna dominerade både på planen
och på läktaren och Atléticos Diego Forlan gjorde 1-0 till ett öronbedövande jubel. I andra halvlek kom fulham
tillbaka in i matchen och det kom även en kvittering till 1-1. Engelska klacken började ta över och jag frös så
mycket att jag hoppades på ett segermål åt vilket lag som helst. Men inget mål kom så det blev förlängning.
Spännande värre och med 5 minuter kvar, precis som i semifinalen två veckor tidigare så tryckte Forlan in det
avgörande målet. Han gjorde 5 mål på de tre sista matcherna i cupen, där snackar vi hjälte! Efter matchen stod jag
och Jenny kvar en bra stund och njöt av spanjorernas segerglädje. Det är verkligen underbart att vara på dessa
stora evenemang :) Vi tog oss in till Reeperbahn igen och kollade in segerfesten på en bar men jag var så otroligt
trött efter att ha jobbat halva dagen innan jag flög ner till Hamburg så klockan 03.00 gav jag upp och åkte ut till
flygplatsen. Självklart hade jag inte bokat något boende, lite äventyr vill man ju ha :) Så det blev till att försöka
sova på en bänk i tre timmar...gick ju kanske inte så himla bra. Det var kaos på flygplatsen då tusentals fans skulle
flyga hem. Många flighter blev försenade och jag såg hur min hemresa skulle bli allt för sen för att hinna med
kryssningen men till sist så ordnade det upp sig. Via en mellanlandning i Riga så kom jag hem till Stockholm, blev
hämtad av en kompis på Arlanda och sedan var det bara att ladda för båtresa. Gissa hur pigg jag var på den.....