Jag har själv varit den där personen som varnat mina vänner när de ska iväg till Brasilien. Endast för att jag inte visste bättre. När jag inte visste hur underbara och trevliga människor det verkligen finns i den delen av världen. Trots deras brist på engelska så kunde ett leende räcka för att komunikationen skulle vara förstodd.
Jag ångrar inte en sekund av dessa 15h flyg till det unika landet Brasilien.

Vi började med Rio, om jag ska vara ärlig så var jag ändå lite rädd. Rädd för att något obehagligt skulle hända. Vi gjorde ju de typiska turistsattraktionerna men att se kristus statyn och utsikten över Rio, det var fan oslagbart! Häpnädsväckande vackert! Hur kan en stad vara så jävla naturligt vacker?
Jag var inte så värst imponerad av stränderna i Rio, men stämningen var något helt annat. Det var smockat och gjorde tusentals olika intryck på en. Det kändes som en film.
Man ligger där, folk kommer fram till en och pratar. Människor går fram och tillbaka sjungandes o spelandes på gitarr/trummor u name it. De säljer grillade räkor till bikinis och "arabisk" mat. Deras maracuja isglass var en klass för sig. Frukter i all ära, alla du kan tänka dig med rikliga smaker. Och jag är ingen frukt människa men kunde inte motstå deras fräscha exotiska smaker.

Jag kände mig faktiskt säker i Rio och Brasilien överlag. Förutom i trafiken, gud förbjuder men taxi chafförerna har ingen mercy. De körde som galningar, och jag har ändå åkt i trafiken i Iran där dödsantalet för bilolyckor är bland de högsta i världen. Har aldrig känt mig så rädd, jag spände mig i hela kroppen när dessa galningar tog del av Rios motorvägar. När det gäller kriminaliteten, självklart finns det överallt i världen. När jag och mina två vänner gick på Rios gator mitt i under dagen så kom det fram små pojkar som snodde ens flaska vatten, men det gjorde mig inget så länge de inte gjorde mig illa. Jag känner ändå sympati för dessa människor som inte har något.
Även på stranden så skedde en stöld mitt framför ögonen på oss. En säljare tog en turists mobiltelefon och när vi sa åt honom att lämna tillbaka den så svarade han "vad ska ni göra åt saken?" haha där kände jag, näää nuu skiter vi detta och njut av telefonen.
Saken är, man får nästan skylla sig själv om man kastar sin telefon öppet på stranden där den är tillgänlig för alla. Det är street smart som gäller i Brasilien.

Om man nu vill fläsha med sina lyx prylar så ska man nog åka till Buzios eller Capo Frio där eliten hänger. Klubbarna hade bra drag med intressanta människor från många delar av världen. Vi träffade på en brasse som bjöd oss på efterfest, vi drog ett helt gäng till hans lägenhet som var nog en av de finaste jag sett i mitt liv. Jag glömde nästan bort att det fanns rika människor i Rio då man inte stöter på eller vet vilka de är egentligen. Alla rökte på på efterfesten, vilket verkar vanligt där, inredningen var riktigt fint. Utsikten var i världsklass. Ja, det var en fin kväll. Förutom klubbarna så hade de fester i favelan, varje söndag. Man kunde åka dit med olika guider för att känna på hur favelaborna festar. Helt ärligt, brassarna där vet hur man festar, det var nog den grymmaste festen jag varit på. Stämningen var på topp, musiken dånade över hela området. Det fanns två våningar och guiderna sa att vi kunde gå ner men på egen risk då folket kan vara för på. Och sanningen det var mycket roligare där nere bland folket.
Det var ganska kul då brassekillar älskar tjejer med långt o rakt hår (ny trend?) så många rörde vid mitt hår när jag gick förbi. Kunde inte låta bli att skratta hur faschinerade de va över mitt hår.

Sedan ska man inte missa strandfesterna på Copacabana, men där är det mer turister. Jag pratade med en ung kille från favelan som kunde lite engelska. Han var så nyfiken på att jag som muslim o iranier var i Brasilien och ville veta mer. Det var kul, även om det var svårt o uttrycka sig så pratade vi i mer än en timma.

Vi besökte inte bara Rio utan åkte vidare mot Ilha Grande "den stora ön" det här var också en helt ny sida av Brasilien jag inte visste fanns. Denna ö hade väldigt mycket. Detta är ett måste när man är i Brasilien.
Vi bodde mitt i djungel, på ett hostel. Gud, männen som ägde hostel var hur underbara som helst, de lagade mat o bjöd oss. De bjöd på öl o sprit, vi dansade och sjöng. Inte för att jag kan sjunga på portugisiska men lite då. Det var så laid back att det inte är sant. Vi åkte även till stranden Lopes Mendez, ett helvete för att komma dit men när man väl kommer fram så var det helt klart VÄRT det. Sanden kändes som mjöl under fötterna, vattnet var kristallklart och grunt. Nej detta var fan i mig en paradisö. Vart vi än gick så lärde vi känna massa nya människor, alla var så himla trevliga.
Mot kvällen så träffade vi även några svenskar som hade varit i amazonas o som nu hamnat på ön. Det var nog de första svenskarna vi träffade under hela resan. Efter allt festande så begav vi oss till stranden där alla satt runt en brasa, spelade gitarr och sjöng bob marley låtar. Jag tittade upp mot himmelen och hade aldrig skådat så mycket stjärnor. Känslan just då var obeskrivlig.

Sist men inte minst så flög vi även till Sao Paulo.
En riktig storstad med noll brasilien känsla. Människor från hela världen, främst Japan, Italien och mellanöstern. Mer en business stad! Men intressant var det, vi bodde hos en vän som är från Sverige som jobbar o bor där. Vi hann inte se så mycket av staden då vi endast stannade i 2 dagar. Jag skulle gärna vilja besöka Sao Paulo igen, för det kändes som om jag inte gav den staden en riktig chans.

Hur som haver, om man älskar o resa så får man inte missa Brasilien. Kulturen, maten, människorna, naturen, allt allt är värt ett besök. Jag vet att jag kommer återvända hit igen för det är helt klart värt att upplevas en andra gång.