När jag skriver detta är jag återigen hemma i Sverige. Jag har varit hemma i 17 timmar och alls känns som....vanligt. Att jag varit borta märks mest på att människor säger att det är skönt att det blivit lite kallare...den åsikten kan jag inte säga att jag delar efter en sommar i Europas kallaste land:)

Nåja, jag kommer alltid ha en slags bas här hemma känner jag. Jag kommer alltid kunna återvända hit och på två sekunder anpassa mig. När man på nytt ger sig ut i världen är det skönt att ha den vetskapen i bagaget.

Men just de känslorna har många beskrivit innan mig. Jag tänkte istället gå rakt på sak vad som ligger mig närmast om hjärtat.

Jag kommer sakna Island, jag har en stark känsla av att jag kommer återvända dit i framtiden för att stanna på obestämd tid, Jag fann mig verkligen tillrätta där och kände verkligen att jag var en del av alltet!

Nästa steg är nu att förbereda mig för att flytta till Spanien och Teneriffa. Ett chansartat steg som jag inte vet hur det kommer bli. Jag hoppas på det bästa, oroar mig för det sämsta. En massa olika om och men vibrerar i mitt huvud. I dagsläget vet jag verkligen inte alls hur detta kommer bli och att byta land med den osäkerhet som ligger bakom är ingen enkel sak. Jag hade haft valet att stanna längre på Island så det skulle vara tungt om jag byter ner mig.
Jag kan mata på så här i evigheter känns det som just nu..ska försöka att bara koppla bort allt nu men enklare sagt en gjort.

Hursomhelst, biljett är bokad. Det något ironiska flygdatumet 11 september åker jag till Teneriffa och det är oåterkalerligt..framförallt pga. min innersta inställning att aldrg säga nej till en möjlighet!

I velandets tider så kan jag bara säga att jag hör av mig från Spanien!