Det forsta som slar mig nar jag kommit hit till Madagaskar ar den roda jorden; allt man tar i kanns dammigt, men Afrika (Madagaskar) har en puls och en rorelse som inte kan beskrivas.
Fran borjan,redan pa Arlanda fick jag lite hybris av det nya systemet att checka in sjalv, och tack och lov tillhor man datagenerationen; vilket inte alla gjorde, enorma koer. En normal flygning till Paris, darefter i mycket rask takt till nasta flyg, det var pa honken o pinn vi hann med. Darefter en langtrakig 11 tim flight.
Pa Antanarivos flygplats landar vi, men Kjells rygga landar inte forrans tva dagar senare.
Antananarivo ar kaos, smuts och fattigdom; alla verkar vara pa vag nanstans, ett myller av manniskor, jag fotar o fotar och det ar inte svarflirtat...
Nar ryggan antligen dok upp for vi vidare med taxibrousse till Andasibe dar den narmaste nationalparken ligger. Taxibrousse ar absolut en qfrikansk uppfinning, bussen gar nar bussen ar full, och da kan man klamma in ytterligare nagra stycken till i den undermaliga bolmande minibussen, vagarna urusla.
Langs vagkanten star manniskor och forsoker salja precis vad som helst.
Efter en hel dag pa taxibussen var vi ratt mora, tog in pa ett billigt hostel i Andasibe.
Andasibe ar en lerig, skitig och fattig by(samhalle, sjutusen manniskor forsoker forsorja sig genom sma stand utmed den leriga gatan.
Dan efter, upp kl à- o till nationalparken, vi hyrde en guide och det var tur for annars hade vi da inte sett nanting;
Vi sag de sjungande indrisarna, och nog kunde de sjunga...oronbedovande...
Vi sag ocksa en gyllene sifaka och enb mindre lemur.
Pa kvallen gjorde vi ocksa en morkertur da vi sag muslemurer, inte storre an min tumme.
I gar kom vi fram till Toamasina, Madagaskars andra storsta stad, vi overnattar har och fortsatter till on Ille St Marie i ottan i morgon. Ska bli skont att lamna kaoset har...
Summan av dessa dagar ar att har har den storre delen av befolkningen en daglig kamp for att overleva.