23/8:
Damhandboll 08.00, Sverige-Rumänien. Efter en medioker första halvlek började jag och Rikard bli oroliga eftersom vi inte
hört något från Rickards kontakt om biljetter till pingis-semin. Då provade jag att ringa en annan kontakt på SOK och han sa
helt oväntat att han hade tre biljetter så jag, Emma och Rickard stack direkt till pingisarenan. Där stod SVT och filmade när
jag fick biljetterna genom staketet. -Här är Pekings mest eftertraktade biljetter bland svenskarna idag, nu måste vi dra, sa jag
rakt in i kameran innan vi sprang iväg till entrén. Inne i hallen var det väl kanske 10 svenskar plus några ur svenska truppen.
Kinesen Wang Hao blev tyvärr för svår för Jörgen. Trots att Persson spelade bländande ibland så vann Kinesen till sist.
Efteråt åkte vi förbi hallen i taxi då vi såg att SVT intervjuvade Jörgens mamma. Emma hängde ur taxin med en svensk flagga
och skrek -MAMMA!! Hon ville ju bara vinka till Jörgens mamma men i tv såg det nog ut som om Emma ville hälsa hem... :)
Sen var det dags för fotbollens final mellan Argentina och Nigeria. Klockan var 12 på dagen och solen stekte som värst då vi
fick köa i nästan en timme för att komma in. Folk var vansinniga och svetten sprutade. Efter att ha missat första halvlek pga
köerna så fick vi i alla fall se Argentina göra 1-0 vilket även blev slutresultatet. Efter fotbollen skulle vi egentligen ta taxi till
kanotstadion men vi var helt slut av värmen så vi tog en matpaus istället innan vi sedan åkte till taekwondoarenan. Där hade vi
en stor förhoppning på medalj så vi satte oss utanför och inväntade resultatet från svenskans kvartsfinal. Hade hon vunnit så
skulle vi köpa biljetter till kvällspasset men självklart så förlorade hon så det var bara att åka vidare. Så här såg en vanlig dag
ut på OS, man sökte medaljchanser och reste mellan arenorna i jakt på biljetter. Vi kom tillbaka till pingisarenan i hopp om att
få biljetter till Jörgens bronsmatch. I det passet ingick även finalen vilket var absolut en av de största finalerna för kineserna
i deras hemma-OS. Civilpolis på plats grep flera svarta börsförsäljare så den vägen var det absolut omöjligt att få biljetter.
Min kontakt på SOK hade gett oss ett litet hopp men som sagt, bara ett litet. Plötsligt kom han ut till staketet mellan oss och
arenan och sa: -Ni kommer att hata mig, och sen visade han upp EN biljett och vi var fyra på plats. Sen berättade han att han
blivit erbjuden 1000 euro för den men han gav den till oss i alla fall. Han tyckte vi skulle sälja den och gå på krogen och se
matchen men vi sa direkt att vi skulle lotta ut den. Men sen var de andra i gänget så snälla att de erbjöd mig biljetten eftersom
det var jag som hade fixat fram den så jag blev överlycklig och gick in. På väg in ringde SOK igen och sa att det fanns en bilj
till om vi ville ha den så jag skrek till de andra att springa tillbaka och hämta den. Det blev Rickard som fick den andra biljetten
och vi satte oss på VIP-platserna närmast bordet på rad 2. Helt otroliga platser på finalpasset i pingis I KINA!!!
Jörgens bronsmatch mot Wang Liqin blev aldrig spännande eftersom Jörgen spelade skadad. Han vände sig mot tränaren och
sa att det går inte. Då visste vi att det var kört. Kinesen vann med 4-0 i set och kungaparet som var på plats hade fört otur
med sig ännu en gång i detta OS. Publiken älskade kämpen Persson och han fick stora ovationer efteråt.
Dags för final då mellan kineserna Ma Lin och Wang Hao. Vilken upplevelse, vilken drömpingis!!! Till sist stod veteranen
Ma Lin som segrare och inte ett kinesiskt öga var torrt under nationalsången. Ett annat roligt minne från finalen var när jag
och Rickard som ensamma svenskar på kortsideläktaren drog igång raketen vid ett par tillfällen och alla kineser hängde på.
På kvällen hade Torkilsen hyrt hela W-bar för att fira spjutguldet så vi åkte till Holland Heineken House men där var entrén
stängd eftersom klockan var efter ett. Inte ens en guldmedaljös från ett roddlag fick komma in men vi fick i alla fall känna på
guldmedaljen så nu har jag kännt på guld två OS i rad :) Natten avslutades på Gin-bar.
24/8:
Sista dagen!!!! Jag och Emma hade biljetter till avslutningen så vi åkte upp till Olympic green som området runt arenorna hette.
Där köpte vi dagens lunchbox, en låda där man blandade en påse med vatten så det började koka och sen lade man själva
matlådan ovanpå och stängde igen allting med ett lock, komplicerat men smart. Smakade sådär.... Våra platser på arenan hade
varit jättebra om det inte var för att framför oss stod stora strålkastare som blåste varmluft på oss, som om det inte var varmt
innan ändå.... Svetten sprutade som vanligt... Men showen var makalös. Halningen av olympiska flaggan, elden som dog ut.
Man blev absolut lite sorgsen att spelen var över. Beckham fanns också på plats när London fick ha en lite stund på arenan.
London är ju värdstad 2012. Avslutningen varade i 2 timmar men det är ett minne för livet.
Efteråt blev det nattmat på W-bar. Emma fick in lax med pommes frittes, haha. Hon blev tokig och efter mycket om och men så
hade hon fått in bakad potatis istället :) OS var över
25/8:
Dags för kultur. Mötte gänget på vandrarhemmet. Gänget hade utökats med Johans pojkvän Johannes som anslutit hemifrån.
Vi åkte minibuss till Kinesiska muren vid Mutianyu. Fukten och diset gjorde bergen lite magiska då vi åkte sittlift från dalen
upp till muren. Häftigt att äntligen se detta mästerverk. Vi gick så långt man fick åt höger och trots att det inte rörde sig om
många hundra meter så var vi totalt utmattade i värmen. "Svetten sprutade" (läst det tidigare?) Hjärtat bultade i bröstet och
min astma gjorde sig påmind. Vi sa att vi skulle kanske ha gjort den här resan lite tidigare under OS innan vi festat sönder
våra kroppar totalt :) Jag lämnade en liten svensk flagga på muren som minne. Efter ca 1.5 timme var tiden ute och vi åkte ner
i dalen på en rodelbana. Tyvärr hade vi en amerikansk tant framför oss som bromsade hela vägen...
Nästa stopp var en jade-fabrik. Efter en liten rundvisning blev det stor lunchbuffé. Trötta och mätta fortsatte sedan resan till
den Heliga Vägen vid Minggravarna. Vägen kantades av ståtliga väktare och djur i sten. Svetten sprutade....
När vi vandrat klart så var Johan less på kultur och ville hem. MEN det var inte slut på resan, det blev även ett stopp på en
fabrik som tillverkade silkesvaror. Alla var trötta så intresset var väl sådär.... Till sist kom vi hem och vilade några timmar.
Det var Rickards sista kväll så vi tog en ordentlig kinamiddag. Vi var 5 personer som delade på 7 rätter samt dryck, 360 :-
En bra sista dag för Rickard och vi sammanfattade resan tillsammans med "hattkillarna".
26/8:
Jag och Emma tog en tur i en Hutong. Vi strosade runt och kom fram till sjön Hou Hai. Där tog vi en rundtur i en cykeldroska.
Mysigt område med små gator och restauranger. Men lunch fick det bli på McDonald´s.. Sen var Emma shoppingsugen igen.
Efter en stund på gågatan Wangfujing så åkte vi till Silkmarket. Där blev det nya skor, tröjor samt krimskrams. T.ex. så fick
jag mitt kinesiska namn skrivet med kinesiska tecken. Namnet fick jag av Sarah på W-bar, typ Maj Jien Sien.
Det blev även några jackor till.... Kvällsmiddagen åt vi på Pizza Hut. Jag hade väldigt ont i magen så det blev inte så sent.
Vi satt på W-bar och pratade lite med gänget som var kvar. Jag, Emma, Johannes, Johan, Björn och Lina.
27/8:
Äntligen hemfärd. Efter flera dagars magont samt förkylning så hade jag tröttnat och längtade hem till frisk luft.
På flygplatsen träffade vi IOK´s vc orförande Gunilla Lindberg som sa att vi skulle nog vara nöjda med våra medaljer...
Hm, visst får hon säga det men det var inget anna än ett skit-OS, praktfiasko!
Men vi hade ju kul ändå, det vi minns bäst är gemenskapen och allt skoj vi var med om med järngänget!!
Tre män och en kvinna som TV4 sa :)