Äntligen var det dags för årets första paddling. Sent kan tyckas. Den 5:e juni borde man ha hunnit vara ute många gånger, men så var det inte i år.

Vi lyckades få en K2 att paddla, min kompis Elin och jag. Hon hade aldrig suttit i en sådan och jag hade bara paddlat K2 en gång tidigare, men vi tog plats, jag i bak vid pedalerna och hon fram. Och vilken dag det blev. Först stilla paddling i kanalen, sedan ut på sjön, ett kort stopp för lunch på en klippa och sedan tillbaka igen.

Vid ett tillfälle var vi tvungna att lyfta kajaken ca 200 meter. Inte så farligt tänkte vi. Vi är ju rätt storvuxna och starka tjejer. Men just att bära en K2:a på 42 kg i ett näst intill stenrösliknande område....det var dagens utmaning. Jag snubblade och satta knät på en sten, det ömmade resten av dagen. Vi försökte båda hitta strategier för att lyfta på bästa, och mest ergonomiska sätt. Men det gick sådär. Blåmärken på insida av lår, ömmande knä och lätt ömmande rygg. Men det gör inget.
Det var mödan värt. Vacker natur, varmt i vattnet och solen som gassade. En heldag i svensk natur när den är som bäst helt enkelt. För mig är det den ultimata upplevelsen. Jag får träning, jag kommer så nära naturen och måste samverka med naturen på naturens egna villkor, ibland är det lugnt och skönt att paddla och ibland får man slita med vågorna, variationen är det som lockar.
Och tystnaden är total, det är bara det lilla plasket från paddeln som möter vattenytan som hörs. Så ett tips inför sommaren om ni har en dag eller halvdag eller kväll över. Sök er till närmasta uthyrningsställe av kajaker och ta en sväng. För det är ni värda!
Ha en skön sommar!