Det finns många golfmål för hågade golfentusiaster som vill slippa kylan i Norden.
Jag hade några goda vänner som skulle tillbringa en månad i Rota och jag tyckte det kunde vara ett ypperligt tillfälle att se en annan del av Spanien.
Vi startade från Puerto Banus vid 8-tiden på morgonen och körde betalvägen mot Cadiz o Algeciras.
Strax efter San Roque tog vi av mot Jerez. Vi körde uppåt och det blev kallare o kallare. Plötsligt var det bara 5 grader! Men vad gör det när man sitter i en varm bil!
Strax innan Jerez svängde vi av mot vänster och sedan bar det av mot Rota. Infarten kantades av höga stängsel och där innanför fanns rullar med taggtråd! Détta var en marin bas -Base Naval. Innanför stängslet fanns vägar och senare fick vi höra att det även fanns en golfbana för militärerna!
Rota var en stad med smala gator. Inte helt lätt att hitta i. Gatorna saknade något som helst system och det var svårt att orientera sig fram.
Vi träffade våra vänner. Fick en guidad tur i staden. och letade sedan upp stadens - gissar jag - enda förstklassiga hotell där vi fick rum ut mot havet! Hoteellet hette Duque de Najeva och hade en förstklassig resaurang, men denna var stängd när vi var där!Hade nog inte varit fel att tillbringa lite tid på detta hotell!
Dagen därpå fortsatte vi vår utforskning av staden.
Ett besök i den lilla saluhallen där vi inhandlade färska frukter.
Vi promenerade genom staden och fann snart att vi hade gått vilse. Till slut hamnade vi vid strandpromenaden. Denna promenad visade sig omge hela staden och till slut var vi tillbaka där vi börjat vår promenad.
Nu tog vi bilen och körde vidare till Sanlucar de Barrameda. Dit var det ungefär en timmes körning.
Vi körde mot centrum och parkerade sedan bilen och frågade oss fram till Plaza Cabildo. Där skulle det ligga en mycket känd tapasrestaurang som hette Casa Balbino. Sagt o gjort vi frågade oss fram vår utmärkta spanska och kom så småningom fram till ett litet torg där vi först drack en zumo naranja naturale sin gelo innan vi utforskade omgivningarna.
Så småningom öppnade tapasrestaurangen och jag gick in och undersökta den långa raden av tapasrester. Innanför disken stod ett 20-tal "kypare". Jag blev tilldelad en egen "kypare" som höll reda på allt som jag beställde. Vi hade fått rådet att pröva Tortilla de Camarones - små friterade räkplättar - som föll mig helt i smaken! Sedan plockade jag till mig ytterligare 8 rätter - kanske i mesta laget.
Var sina copa de Manzanillas och en öl fick vi också. Allt till det facila priset av 22 euro!
På vägen tillbaka fann vi en av de många "affärerna" där man fick smaka en manzanilla.
Hemvägen skulle gå ungefär samma väg tillbaka, men så blev inte fallet. Vi lyckades aldrig hitta rätt nummer på vägen och hamnade sedan på vägen mot Cadiz och åkte över de vackra pinjeskogarna nere vid Tariffa - surfarnas paradis!
Trötta, men belåtna efter några stopp för välbehövlig fika kom vi så åter till vårt boende i Puerto Banus!