Dag för dag: Resealbumet "Vietnam och Kambodja" av Piraterna

Nu närmar sig resan med stormsteg och vi är lite nervösa allihopa. Elsa har börjat gå i sömnen igen och jag sover dåligt eftersom jag har ångest över att våra pass finns någonstans mellan Sverige och England. Passen är skickade till Kambodjas ambassad i London och jag fick besked från en ambassadtjänsteman per telefon att passen skulle hinna tillbaka i tid. Nu när de är skickade så känns allt inte lika självklart längre. Vad sjutton gör vi om posten strular till det?? Pass med visum från Vietnam och Kambodja. Jag hoppas allt går bra med postgången.

Det är ett års förberedelser som ligger bakom den här resan och familjen ska göra vårt livs största äventyr tillsammans. Vi ska resa som "backpackers" i Vietnam och Kambodja i 4 veckor. Barnen är 6, 9 & 13 år gamla och har inte alls förstått vilket äventyr deras föräldrar hittat på. Fast vi är övertygade om att de kommer att uppskatta sina upplevelser.

/E


Det kommer att bli roligt och spännande på resan. Vi kommer att bo i regnskogen och där finns det gibbonapor som är sällsynta och jag gillar djur. Det ska bli roligt att flyga flygplan. Det kommer att vara en pool där vi ska bo på julafton. Det tycker jag är roligt. Vi ska snorkla i havet och titta på fiskar. Jag tror vi kommer se kejsarfisk och papegojfisk.

/Vilgot 6 år


Jag tycker det ska bli spännande. Jag har varit nervös för om vi ska hinna packa. Att bo i regnskogen ska bli roligt och spännande. När jag tänker på resan så ser jag en bild av mig själv stående i regnskogen och jag ser havet mellan träden. Det ska bli kul att snorkla men jag hoppas att det inte kommer att finnas så många maneter där. Allt det där med att flyga och åka tåg kan jag må lite illa av men att åka båt ser jag fram emot.

/Elsa 9 år

Passen har kommit tillbaka från Kambodjas ambassad i London. Det tog 7 dagar. Fantastiskt!! Jag tackar min lyckliga stjärna att det funkade. Nu kan vi börja tänka framåt.
Vi har fullt upp med att ordna allt inför julen precis som alla andra fast vi ska i stället fira julafton en vecka tidigare i Sverige för att sedan ha en minijul den 24:e i Vung Tau (vid kusten utanför Ho Chi Minh i Vietnam).

/E

Jag har inga speciella förväntningar inför resan. I början när vi började planera så var jag skeptisk men nu när vi närmar oss resdatumet så har jag ändrat mig. Att åka iväg på en så här stor resa ska bli läskigt men även spännande. Jag kommer förstås sakna mina kompisar men resan ska ändå bli rolig!

// Saga 13 år

Vi var i Sälen i början av året och det var då vi började tänka på att vi kanske skulle kunna göra en långresa hela familjen. Alla var inte med på tanken i början om att inte vara i Sverige över jul och nyår, men till slut var det inte frågan om vi skulle åka, utan vart vi skulle åka. Det var svårt att komma fram till vart vi skulle åka eftersom det finns så många spännande platser i världen. Resmålet skulle anpassas för en hel familj, till en 6 åring så väl som till föräldrarna. Vi kom fram till att hotell med pool lite då och då kommer att tillgodose 6 åringens och 9 åringens behov och den kulturella delen för vuxna och tonåring kommer att tillgodoses på de flesta resmål. Vi ville inte åka till ett land dit alltför många turister åker till och då blev valet Vietnam. När vi sedan googlade och såg att tempelstaden Angkor Wat i Kambodja inte låg alltför långt bort från Vietnam bestämde vi oss för att det var en sevärdhet som vi inte ville missa.

Vi åker från Sverige 19 december och mellanlandar i Peking där vi kommer att vara i 8 timmar innan vi reser vidare till Ho Chi Minh City (Saigon) i Vietnam. Vi kommer att resa runt i södra Vietnam och sedan flyger vi vidare till ön Phu Quoc vid Vietnams södra kust(nära Kambodjas kust). Från Phu Quoc kommer vi sedan att ta oss in i Kambodja, genom hela Kambodja rättare sagt eftersom flyget hem till Sverige går från Bangkok.

Det har varit roligt att förbereda resan under det här året och det har resulterat i många timmar framför datorn. Vi har haft många olika kontakter med personer i Vietnam och Kambodja tack vare internet. Den coolaste kontakten har varit att få mailkontakt med en tuk tuk förare i Siem Reap i Kambodja. Vi läste en reseblogg här på reseguiden där en resenär för tre år sedan skrev om den här tuk tuk förare som guidade dem under några dagar i Siem Reap. Hans mailadress fanns med och vi testade om det fortfarande gick att få kontakt med honom. Ett dygn efter att vi skickat mail till honom fick vi svar och vi kommer att ha mailkontakt med honom längs vägen för att kunna mötas upp i Siem Reap. Vi ska få guidning till olika sevärdheter och han kommer också fixa så att vi får transport till Thailändska gränsen.
Vi har bokat hotell på julafton och på nyår men resten kommer vi att ordna längs vägen. Vi kommer att leva för dagen; äta när vi är hungriga, sova när vi är trötta och bara vara helt enkelt.
Fullständig närvaro med varandra!

/E

Nu har vi rest upp till Eskilstuna till morföräldrarna för att fira jul en vecka för tidigt. Snön kom till Eskilstuna igår eftermiddag och vi fick fira en vit jul (18 dec) innan vi i morgon ger oss ut på vårt äventyr. Vi har ätit svensk julmat och tomten kom fast det var en vecka tidigt, bara en sån sak! Nu har barnen hunnit bygga en snögubbe och öppnat sina julklappar. Jag saknar inte alls Kalle klockan 3 på TV. Konstigt;)
Imorgon beger vi oss mot Arlanda.

Vi började vår resa den 19 december med att ta tåget från Eskilstuna till Arlanda. Det blev vårt första trubbel! Att ta tåget den relativt korta sträckan blev ett äventyr eftersom SJ har lite problem om det kommit snö. Det blev en timmes försening som skulle resulterat i att vi missade anslutningståget i Västerås till Arlanda. Trevlig och snabb SJ personal på Eskilstuna station hittade en annan resrutt och fixade snabbt nya biljetter. Så till slut kom vi fram till Arlanda med andan i halsen men dock i tid.
Vi flög sedan över natten till Peking. Inte jättelätt att sova sittandes men inget gnäll från någon av barnen. När vi landade i Peking så var våra kroppar inställda på svensk tid 04:00 men i Peking var den runt 10:00 . Vi tackade oss själva för att vi tagit beslutet att stanna på flygplatsen i stället för att stressa ut i Peking för max 2-3 timmar. Kostnaden för visum hade också tillkommit. Vi har lovat varandra att vi åker tillsammans till Peking en annan gång och att vi då har mer tid på oss. Istället vilade vi upp oss och konstaterade att det var snuskdyrt på flygplatsen. Vi åt lunch för 500 svenska kronor.

/E

Det är fint här! Så anorlunda. Husen är gamla och slitna. Ändå ser de ganska trevliga ut. Trafiken är helt galen! Mopeder överallt som tutar jättehögt. Det är jätte varmt. Går åt massa vatten. På förmiddagen gick vi till ett köpcenter. Där fanns allt från fina tyger till god mat. Det var kul ändå tills det började komma massa tiggare. Det var väldigt obehagligt! En gång såg vi en gammal kvinna som gick runt och tigde hon höll upp sitt barn och pekade på det. Väldigt jobbigt! Vi gick in i en trevlig liten affär med kläder. Jag kollade runt och hittade en väldigt fin klänning, jag köpte den. Jag försökte pruta men de vägrade sänka priset. Det är roligt att vara här men ändå läskigt. Det är så anorlunda.

// SAGA <3 13 år

Vi landade strax innan midnatt i Ho Chi Minh den 20 december. Elsas ryggsäck hade fastnat i någon maskin när den lastades och bärselen var avsliten.
Efter en välbehövlig vila gick vi och åt en frukost. Vi mjukstartade i engelsk stil. Vi fick hjälp av receptionisten på hotellet som kände en fixare som skulle kolla på Elsas väska. En dollar och problemet var löst. Sen var det dags för stan. När vi kom utanför dörren så blev vi bara stående. Det var som om man tog alla Sveriges mopeder och bad dem köra på samma gata på en gång, samtidigt som alla tutar. När det kommer till att korsa en gata så är det också ett äventyr. Övergångställen existerar inte, bara linjerna finns men inga regler eller trafikljus. Jag bar Vilgot och E tog tjejerna i hand, Vilgot blundade och sedan var det bara att gå med jämn fart. Mopederna är överallt men konstigt nog klarar man sig. Vi spenderade några timmar på Ben Than Market där gjorde E debut som prutare. Vilgot köpte en traditionell asiatisk stråhatt och Elsa hängde på. På marknaden kunde vi knappt gå några steg utan att vietnamesiskor klappade på Vilgot. Elsas hår var också en attraktion. När det var dags för lunch blev vi kungligt omhändertagna. Vi åt gott för 70 kronor. Man måste vara bra på att säga nej här. Försäljare drar i en och rikshaförare drar i en och ibland känner man sig som en vandrande plånbok. Alla är ändå väldigt vänliga och hjälpsamma. Vädret idag har varit omväxlande. Hög luftfuktighet och 32 grader och på kvällen kom det en regnstänk, vilket var skönt.

/J

Det var skönt att äntligen komma fram till Ho Chi Minh. Fast det var 12 på natten så var jag jättepigg, men det berodde nog på tiden som vi ställt om. Det skiljer 6 timmar till Sverige. Jag tycker vietnameserna är jättehjälpsamma. Det är jättevarmt fast på på ett annat sätt. Det är typ fukten som gör det annorlunda, men vi börjar vänja oss. Trafiken är väldigt annorlunda om man jämför med Sverige. Det är mycket mer och det är fler mopeder. Det kan sitta en hel familj på en moped. Vi såg en man som hade köpt ett kylskåp som han hade vid ryggen bakom sig på mopeden, det såg väldigt trångt ut. Hotellet är alldeles perfekt, vi behöver inget mer. Idag köpte jag en jättefin klänning som jag ska ha på julafton. Första dagen gick vi till en marknad och då hade vi inte vant oss vid värmen och vi blev trötta snabbt och vi behövde vatten hela tiden. Det var riktigt jobbigt.

/Elsa 9 år

Idag såg vi vattenbufflar som gick och plaskade på risfält. Vi såg också människor som gick och odlade.vi såg ett träd med skålar på som de samlar gummi i. I morse såg jag en ödla i foajén till hotellet och en råtta ute på gatan som smet ner i avloppsbrunnen. Imorgon ska vi åka båt. Det passar en pirat.

/Vilgot 6 år

Idag åkte vi på grupp tour till Cu Chi tunnlarna strax utanför Ho Chi Minh. Det var en bit hemsk historia som omvärlden ändå måste ha vetskap om. Elsa tyckte det var obehagligt. Det var mycket trånga gångar och Saga och J försökte ta sig ner men vände pga det var för obehagligt. Det fanns 25 mil (!!) av dessa tunnlarna i flera nivåer under kriget. Dagen avslutades med ett besök på flott restaurang. Det kändes som vi gjorde slut på hela reskassan, men kalaset slutade på 685000 dong (226 kronor).
Innan läggdax varvar vi ner med att blogga och barnen lyssnar på varsin ljudbok. Dagens väder är växlande molnighet och 33 grader.

/J & E

P.S Bloggen ligger nu under resealbumet: Vietnam och Kambodja. Det blir lite bättre översikt på så vis.

Idag checkade vi ut från Crystal hotel i Ho Chi Minh. Det har kostat oss 38 dollar per natt och är i backpackerstil. Bokat på booking.com. Inget extra men har ändå haft allt för att klara sig. Framför allt WI-FI, vilket har underlättat bloggandet. Personalen har varit väldigt serviceminded. När vi behövde biljetter för att åka vidare till Vung Tau så ordnade receptionisten biljetterna och att biletterna budades till hotellet. Receptionnisten pratar bra engelska vilket underlättar en del.
Nu har vi åkt speedboat till kusten utanför Ho Chi Minh. Det tog en timme att åka längs med Mekongfloden innan vi kom fram till vietnamesernas egna semesterställe. Det var disigt i Ho Chi Minh när vi lämnade men här vid kusten skiner solen, fast idag är det blåsigt. Nu uppfyller vi Vilgots och Elsas krav på resan, att bo på hotell med pool. Vilgot tog av sig kläderna innan vi hunnit stänga dörren till hotellrummet och var redan på väg till poolen. Muttrandes fick han gå med på att vi skulle äta lunch först. Nu har barnen badat i några timmar. Vi ska bo på den här semesteranläggningen i några dagar. Det är behagligt skönt efter alla intryck i 11 miljoner staden Ho Chi Minh.

/E

Nu är vi här på ett hotell som inte riktigt passar in i de vuxnas drömmar om en backpackingresa, men barnen myser. Vi tog en liten promenad utanför hotellområdet och kunde snbbt konstatera att detta område är bara en semesterresort.
På hotellet är vi en attraktion, då detta är vietnamesernas semesterort och inte nått ut till övriga världen än. Standarden hade passat vilka poolfantaster som helst, men det finns ingen i personalen som kan engelska. Det är svårare att göra sig förstådd här än ute på landsbyggden.
Dagens väder. Det var mulet och lite svalare i Ho Chi Minh, 30 grader. I Vung Tau var det riktigt blåsigt, men varmt. 32 grader. Vi blev röda allihop.
/ J