Dag för dag: Resealbumet "Sommar-OS i Peking" av Lengan

Nu närmar sig OS, tråkigt med Olssons "avhopp" från tresteget!
Men vi ska nog heja fram våra deltagare till medaljer ändå.
Snart åker vi! :)
Lengan

Ett ofantligt skyfall dränkte Pekings gator då vi lämnade hotellet för att se omkring första dagen. Vi hamnade i ett shoppingområde och när vi intog vår första kinamat kom 2 sms, ett från en stolt engelsman som skrev att Storbritanien vunnit guld och Sverige fick silver i cyckel.
Nu är det förfest på hotellet med våra egna silvermedaljer runt halsen, SVERIGE!!!!
Lengan

10/8:
Landade i Peking efter nästan 8 timmars flygning. Äntligen framme på sommar-OS! Vi tog tåget in till city och sedan tunnelbana
till Andingmen där Rickard Alfredsson hade lovat att möta oss. Och vilket mottagande!!!! Med svensk flagga, lapp i handen
med texten "Legend" och en förmodligen inhyrd Kines välkomnades vi med -WELCOME TO BEIJING! Underbart.
Sen kom vi ut på Pekings gator.... var fanns luften??? Dis och en fruktansvärd luftfuktighet mötte oss. Efter en 10 minuters
gångfärd rann svetten då vi checkade in på Zhong An Inn.
Emma ville ut på shopping direkt så vi gjorde ett besök på varuhuset Ya Show. Hysteriskt som i Bangkok .
När vi hade matpaus kom besked på sms att vi fått ett silver i cykel, det skulle firas senare! Efter lång förhandling blev det
två vinterjackor till Emma och sen var pengarna och orken slut. Vi åkte till hotellet, duschade och slängde på oss våra tröjor
och silvermedaljerna, dags för fest. I ett makalöst åskväder tog vi taxi till J-O Waldners bar. Där träffade vi "Oraklet", eller
Johan som han faktiskt heter. Efter ett par timmar kom J-O och slog sig ner hos oss och det blev en härlig silverfest.
Rickard anslöt efter ett kort besök på en dansk bar och vi satt alla fyra och lyssnade till Waldners historier om matcher,
motståndare och stora ögonblick. När vi kommit igång ordentligt blev det match, JAG och JAN-OVE WALDNER spelade
pingis i PEKING!! Inför häpna åskader plockade jag nog hem 4 bollar i alla fall, J-O´s antal stannar mellan oss som var med..
-Du var ju bra ju, sa J-O och skrattade.
03.00 satte vi oss i två taxibilar och drog vidare, Waldner tog med oss in på The Den och vi festade vidare med danskarna.
Jag och Oraklet satt en stund i baren och bara undrade, vad är det vi är med om egentligen. Någongång efter 4 skulle vi
vidare i ösregnet men J-O for iväg i en taxi med danskar och vi var helt slutkörda så vi styrde vår taxi hem, vilken start på OS!

11/8:
Helt slutkörda klev vi ur sängen vid 13-tiden. Vi hade tennisbiljetter så vi satte oss i en taxi och nu fick vi lära oss hur dåliga
chaufförerna är på att hitta i Peking. Trots att vi visat en karta med kinesiska tecken så hamnade vi vid OS-byn för de aktiva.
Bara att hoppa in i en ny taxi. Nu kom vi rätt men möttes av nästa kaos. Tusentals med åskådare utanför grindarna fick
beskedet att morgonpasset dragit ut på tiden och att entrén skulle öppna senare. Som vanligt var luften hemsk när vi letade oss
fram till en lite butik där en hjälpsam kvinna fixade två pallar åt oss att sitta på. Sedan kom hon med nudelsoppa och det var
härligt absurt att sitta där på gatan och äta medan kineserna stirrade och skrattade åt våran utstyrsel. Till sist öppnade entrén
och självklart blev det kaos. Kineserna törs absolut inte frångå några regler eller order de fått även om det skulle förenkla
saker och ting som när vi t.e.x. kom in vid fel insläpp. De behövde bara lyfta ett plastband och så var vi på rätt sida men de
vägrade så vi blev utmotade och fick börja om i kön... Väl inne på området träffade vi Anna Lindberg och Ulrika Knape som
också skulle se dubbeln mellan Björkman/Söderling - Nadal/Robredo. Vi fick plats på första raden, fyra meter från Nadal som
ALLA tjejer ville fotografera. Matchen var snabbt över efter 2-0 i set till spanjorerna. Värmen och den tuffa starten på OS
tog ut sin rätt och efter ett besök på Donken stöp vi i säng vid tolvslaget.

12/8:
Missade alarmet och vaknade tre minuter innan frukosten stängde. Men vi hann ner och fick i oss lite fried rice och melon.
Tillsammans med Rickard tog vi en lång taxiresa till skyttebanan, vi skulle ju vinna guld!!! Utanför var det stendött med
biljettförsäljare så det såg mörkt ut eftersom vi hade tänkt satsa på svarta börsen. Kineserna utanför tog dock väl hand om oss
och plockade fram stolar i skuggan. Jag och Rickard lyckades få varsin lapp där det stod att vi sökte efter biljetter på kinesiska.
Fast det var olika tecken på våra lappar :) Sen brakade fotoblixtarna igång. Från alla håll kom kineser som ville fota sig själva
och sina barn tillsammans med oss. Tokigast var han som skulle fota en hel grupp kompisar med oss. I sin upphetsning sprang
han fram till oss sist av alla med kameran i handen och poserade själv med v-tecken. Vi skrattade så vi grät när han insåg att
det var han som hade kameran och skulle vara fotograf, ingen stod ju framför oss.....:)
Jag fick skriva autograf till en gammal man som aldrig kommer glömma oss så länge han lever. Håkan Dahlby gjorde fiasko
och missade finalen så när vi fick det beskedet av Oraklet som var på plats var det bara att tacka våra vänner utanför arenan
och ta en taxi hem igen. Vi åkte till Waldners bar och åt middag inför damfotbollen, köttbullar med mos...
Utanför Workers Stadium blev det fotokaos igen inför matchen Sverige-Kanada. Det började lite lugnt men när första kinesen
väl tagit mod till sig blev det hysteriskt. HUNDRATALS bilder togs på oss och dom slet och drog i oss så vi höll på att missa
inledningen på matchen. De var verkligen helt galna, please sir a picture. please sir ...
Inne på arenan var det fruktansvärt varmt och plaststolsradena var inte byggda för folk längre än 165. Mina knän var mosade
efter tio minuter, tur att tjejerna spelade bra så att det var värt det. Lotta Schelin gjorde två mål innan Kanada fick in ett
tröstmål i andra halvlek. Publiken på 51 000 fixade bästa stämningen man någonsin sett på en dammatch.
Det var nästan skönt att få resa sig och lämna arenan efter att laget tackat oss svenskar på plats.
Mina knän fick vila ut på Waldners bar där vi firade segern. Emma fick betala eftersom hon hade fått ett discount card av
managern Chris. När vi skulle dra vidare till Holland Heineken House så ville Waldner byta nummer med mig så att vi kunde
ringa honom ifall stället var godkänt. Och visst var det drag på HHH. Ett holländskt band spelade och publiken sjöng med som
tokiga eftersom det var något kännt band hemifrån. Stället var enormt stort, varmt och dyrt. Vi bestämde oss att åka tillbaka
dit en annan kväll och ta en sväng till The Den istället. Utanför träffade vi en irriterad J-O, varför har ni inte ringt!! Då höll jag
precis mobilen i handen för att ringa... J-O fick syn på ett par tjejer på väg in och han tog följe med dom utan att säga hej då...
Vi avslutade kvällen på The Den tillsammans med bisvikna danskar efter en handbollsförlust.

13/8:
Vi skulle på landhockey och vaknade i bra tid, 09.00. Men den sist Long Island Ice Tea gjorde sig påmind så jag skickade sms
till Rickard och Oraklet: Stämningen är makalös, gåshud! Sen somnade jag om... På eftermiddagen kände vi oss äntligen
starka igen så vi tog taxi till handbollen och chaffisen körde rätt direkt! Vi hittade biljetter utanför för 200 RMB och bänkade
oss sedan på rad ett bakom avbytarbänken. En av ledarna i svenska damlaget tyckte det var synd att vår före detta spelare
från Fjärdhundra "Lindblomskan" inte var med eftersom vi hade så fin Fjärdhundraflagga. Precis inför match kom en gammal
kompis hemifrån och satte sig brevid oss, -Tjena Legner, sa "Surre"! Matchen inleddes bra av svenskorna. Efter en stund hade
vi 9-4 mot Sydkorea och man började hoppas på en skräll men flera utvisningar och en otrolig målvakt i Sydkorea krossade
den drömmen. Det blev en klar förlust till sist men det var kul ändå att se lite handboll.
Efter matchen åkte till ett stort affärskomplex för elektronik. När vi som enda västerlänningar klev in på gatuplan jublade
alla försäljare och det blev nästan värre än MBK i Bangkok. Jag blev meddragen upp på elfte våningen till Sonys kontor där
det visade sig att managern var svårflörtad. Inte min favoritkamera under 2000 RMB, ok ingen affär så vi tog lunch.
Blev ganska uttittade då vi försökte få i oss kycklingen och ris med pinnar... Men det var gott och billigt :)
Till sist hittade jag ett bås på en av våningarna där jag kom överens om ett pris på min kamera, 1250 RMB. Då drogs jag med
till våning elva igen och ny förhandling med bossen. Pressande att sitta i ett kokhett rum med en massa kineser och en boss
som bara vill ha mer och mer pengar. Till sist blev jag förbannad och det slutade med att min kamera kostade 1400 RMB och
då fick jag med en europeisk kontakt samt minneskort. En upplevelse rikare i alla fall.
På kvällen satt vi som vanligt på Waldners när "Hattkillarna" plötsligt gjorde entré, stående ovationer! Flera från Athen-OS
börjar komma på plats, nu saknas bara "Söder".... Managern Chris fick två friidrottsbiljetter av oss som han skulle ge till sin
dotter och i gengäld skulle vi få äta och dricka för 350 RMB. Sen frågade jag om han kunde hjälpa oss med hotell eftersom vi
bara hade boende i fyra dagar till. Då drog han med oss till hotellet brevid, fixade en visning av rummen och ett bra pris så
självklart tackade vi ja. Halva priset mot vad vårat första hotell ville ha samt 10 m från baren, bra bra.

14/8:
Åkte till Silkmarket på Dongdaqiao Lu. Lika galet som andra gallerior. Flera våningar och fullt med försäljare som drar och
sliter i de västerlänningar som kommer på besök. Jag råkade ha en pin på tröjan och det ångrade jag snart, alla ville ha den.
Det blev en hel del shopping och i de tuffaste förhandlingarna rann svetten. -Smålänning! sa en av försäljarna med brytning :)
Vi åkte till hotellet och dumpade shoppingkassarna. Där fick vi veta Ara missat finalen i brottning så då tog vi en rövare och
satte oss i en taxi till skyttebanan. Nathalie Larsson hade ju tagit sig till final i skeet. Gissa om vi blev besvikna när vi kom fram
och entrén hade stängt!?? 50 minuter före finalen... Bara att ta taxi hemåt igen. Vi passerade genom ett åskväder och plötsligt
blev allt vitt och en sanslös åsksmäll fick bröstet att vibrera. Vi trodde nästan att en buss bakom oss sprängdes...
På hotellet kunde vi sen se skeetfinalen på tv och Nathalie var endast en poäng från särskjutning om guldet, hon slutade fyra.
Sen fick vi sms från brottararenan där Rickard befann sig, "Ara slängde just sin bronsmedalj på golvet". Dramatik.
Vi sörjde med Ara som var jättebesviken och vi tröstade oss med room-service, ris, kött och smirnof med cola :)
Vi hade ju inga bronsmedaljer med oss så vi fick pyssla ihop bronslappar som vi satte på silvermedaljerna.
Sen blev det bronsfest på Waldners tillsammans med SOK. Först satt vi på uteserveringen och tittade på "pamparna" och de
idrottsmän som var på plats men sen kom managern Chris och bjöd in oss att smaka på den stora buffén. Fram på småtimmarna
var J-O sugen på att gå ut så han, Emma och jag tog taxi till The Den men där var det stendött. Då bestämde J-O att vi skulle
prova på Suzie Wong. Väl där blev det problem, jag hade ju shorts, det passar sig tydligen inte, så J-O börjar hala upp pengar
för att muta vakten. Det gick ju inte så det slutade med att jag fick köpa ett par pösiga byxor i baren för 200 spänn.....
Sen hade vi bronsmedaljfest till 05.00 på morgonen då vi var helt slutkörda.

15/8:
Oouuh, tuff morgon. Bara att bita i det sura äpplet och ta sig till handbollsmatchen Sverige-Tyskland. Vi köpte biljetter för 200
och hamnade på rad 1. Jag delade ut små svenska flaggor till kinesiska barn, enkla mutor som gav svenska fans.
Matchen var spännande då Sverige var tvingade att vinna för att ha en chans till semi, och visst, det blev vinst med ett mål!!!!
Härligt, hoppet levde, en vinst till så skulle det bli kvartsfinal. Efter matchen åkte jag, Emma, Rickard och Johan till tennisen.
Där letade vi biljetter till semifinalen i dubbel. Solen hade kommit fram och stekte oss obarmhärtigt! Rickard hade lyckan att
hitta en biljett för 900 men vi andra blev utan, vilken miss skulle det visa sig senare. Jag och Emma gick hur långt som hellst
för att sedan komma in på det stora området med bl.a. friidrottsarenan, Birdnest. Köer överallt. När vi kom till Mc Donalds fick
vi köa i tio minuter för att komma in... 40 minuter senare satt vi högst upp i arenan genomsvettiga. Vi såg 100 meterskval för
herrarna bland annat och den blivande mästaren Bolt såg hyfsad ut... Efter friidrotten satt vi på hotellet och följde den makalösa
tennisen på internet och sms. Till sist vann Sverige med 19-17 i avgörande sett, FINAL!!!! Vi träffade resten av gänget en stund
på Waldners men sen var det godnatt efter en tuff tuff dag i solen.