Tips om Cusco

Det tog inte lång tid att flyga från Lima till Cusco heller. Eftersom jag inte heller har någon packning att vänta på så var jag snart ute ur flygplatsen och hittade en taxi som tog mig de sex kilometerna till Hostal Santa Ana som jag bor på. En synnerligen ärlig taxichaufför förresten, då min översättningsapp i telefonen inte fungerade för tillfället så tog jag fram kalkylatorn och skrev 25 sol som jag visste att maxpriset var. Han ändrade det själv till 20. Efter att ha installerat mig och fått i mig en frukost så fladdrade jag in på närmaste resebyrå och bokade in mig på en färd till Machu Pichu. Det tidigaste tillfället det fanns biljetter kvar var dagen före julafton så det får väl bli min julklapp i år. Knallade sedan ned mot centrum och kollade in de delarna. Cusco ligger på 3399 meters höjd över havet och det är riktigt högt. Som jämförelse så ligger Katmandu i Nepal på endast 1400 meter. Det har faktiskt gått elva år sedan Stefan och jag vandrade i de Nepalesiska bergen och det märks att man inte är samma bergget som jag kände mig som då. På tillbakavägen till mitt hotell så var jag tvungen att ta mig uppför en lång och brant uppförsbacke och jag fann för gott att avbryta efter halva vägen. Ramlade in på en restaurang och fick mig en "bangers and mash" och en pilsner innan jag fortsatte min mödosamma stigning. Upp kom jag, men det var tröttsamt. Vis av mina erfarenheter från Nepal så är jag normalt sett en plusvariant på hög höjd, men man behöver några dagar för att acklimatisera sig. Nu kom jag jag flygande från havsnivå, så det är inte underligt om det var lite tufft. Det blev en tidig kväll, men dåligt med sömn då jag förmodligen var övertrött. Igår så knallade jag nedför berget igen och uppför ett annat berg till ett ställe som heter Sacsayhuaman. Det är ruinerna efter en gammal befästning från Inkariket och är byggd av stora släthuggna stenblock. Byggdes mellan 1438 och 1488. Imponerande att gå där bland alla dessa bjässar till stenblock som är huggna med perfekt passning. Utsikten var underbar från toppen av berget och man hade hela Cusco liggande framför sig. Vädret var fint, men lagom när jag lämnade stället så började det regna. Inte mycket, men ett lätt duggregn. Tillräckligt mycket i alla fall för att jag skulle passa på att köpa mig en billig regnkappa från den dam som stod där och sålde. Nedför detta berg och uppför mitt eget igen. Vandringen upp till mitt hotell var inte lika påfrestande som igår, men visst fick jag ta det lugnt och vila några gånger. Natten som nu kom så har jag sovit en del så jag vaknade tämligen utvilad. Börjar bli dags att ge sig ned för berget och utforska lite mer. När jag löste inträdet igår till Sacsayhuaman så ingick det ytterligare tre arkeologiska ställen men de ligger lite längre bort än där jag var igår. Så jag tar mig nog bara ned till centrum och kollar runt lite där. /Conny

Peru runt. Dag 12-13 En bussdag tar oss till Cusco och resans stora mål, Inkaleden. En bussdag är spännande den också även om man nu kan känna en viss trötthet på åkandet. Landskapet har bytt karaktär till lite mer frodig och grön, även om vi inte ska jämföra med våra svenska skogar. Men här är det istället mer dramatiskt med rejält höga toppar på Andernas berg, vissa är över 6000 m. Det blir en lunch på bussen och det är väldigt speciellt att äta på 4300 m höjd. Varje steg är en ansträngning och man känner sig ständigt andfådd. Vinden är väldigt kall medan solen är väldigt varm. Så det bränner på ryggen och blåser kallt i ansiktet. Efter 10 timmar är vi framme i Cusco som är en kuperad stad och väldigt populär bland alla backpackers. Det är en ung publik i staden och vi kommer hit en lördag så det är fullt pådrag på stan. Många pubar, restauranger och salsaklubbar som drar ut folk. Vi har ett erbjudande om att lära oss salsa med vår reseledare, så jag tar en sväng på salsaklubben men jag struntar i dansen och nöjer mig med en Pisco Sour. Söndagen tillbringar jag med att gå runt i staden och även här har de fest. De firar ett helgon så det är parader och mycket folk ute på söndag fm, peruaner tar varje skäl till fest verkar det som. Det är även stora förberedelser med packning eftersom vi tidigt på måndag morgon ska ta oss ut på Inkaleden. Det känns så spännande och lite nervöst, vissa av oss är fortfarande dåliga så det är en av sakerna man är nervös för, vill inte bli sjuk nu. Nästa inlägg kommer att handla om vandringen men det blir först om flera dagar då jag lämnar det uppkopplade samhället.

Var ett par dar sen jag var i Lima nu men det är väl bäst att inte gå händelserna i förväg utan börja från början med mina dagar i Lima. Börjar bli rätt hemmastadd i huset i Cusco och har idag även varit uppe vid skolan för första gången, mkt olika former av känslor, men det återkommer jag till senare :-) Flygresan från Amsterdam gick hyfsat smärtfri trots att den tog nästan 13 timmar, tack KLM och mediasystemet i ryggstödet på sätet framför!! Landade i lagom tid för värsta rusningstrafiken men chauffören som mötte upp på flygplatsen var grym på att navigera sig fram i trafiken som var helt galen, var det tre filer i vägen så låg bilarna fyra i rad, ville man byta fil så var det bara att tuta, blinka och/eller vinka och sen trycka sig in mellan bilarna. Nybilsmarknaden i Lima kan inte vara jättehet för jag såg inte en enda bil som inte hade bucklor och repor. Efter en lugn kväll på hotellrummet och 12 timmars sömn så var det dagen efter dags att börja utforska Lima, till en början själv men vid halv 3 tiden tillsammans med dom andra volontärerna som bodde på samma hotell som jag. Stadsturen tog oss till lite olika sevärdheter i Lima, Huaca Pucllana, Monasterio de San Fransisco, Plaza de Armas etc., och var helt ok, bra sätt att lära känna några av dom andra volontärerna om inte annat. Kvällen avslutades med middag på Alfresco, min första Ceviche, ett besök på vattenparken El circuito mágico del agua och några Pisco Sours på nåt brasilianskt ställe som vi hittade på vägen hem, måste ju utnyttja tiden i Lima så mycket som möjligt :-)

Första veckan som volontär här i Peru har varit något av en berg-och-dalbana för min del, tror ni kommer förstå varför om en liten stund :-) Veckan började med att vi i måndags blev hämtade vid huset som vi bor i för att för första gången åka upp till den by och skola som vi troligtvis kommer jobba mest i den närmaste månaden, Pumamarca. Pumamarca ligger ytterligare ungefär 200-300 meter högre upp än Cusco (så på typ 3600 meters höjd) och för att ta sig dit så måste man åka en minst sagt skakig bilresa på 20-30 minuter. Väl framme vid skolan så fick vi en introduktion av Jane om hur det kom sig att hon för ungefär 8 år sen bestämde sig för att lämna Australien för att bosätta sig i Peru och jobba med att hjälpa några av dom minst priviligerade i det här landet, nästan värt att göras en film om! Det var frukostdags för barnen så alla gick runt där med varsin röd mugg och en fralla. När dom gick förbi oss sa dom alla i kör "Buenos dias amigos", man märker att dom är glada över att vi är här! Hjälpte min rumskamrat Paul med en gympalektion som han höll i och försökte mig på att springa några meter också, blev kanske 100 meter totalt, inte lätt att låta bli när det finns en fotboll att jaga. Det skulle jag inte gjort! Blev mer eller mindre sängliggande det närmaste dygnet med en släng av höjdsjukan, inte roligt men nu vet man hur det känns också :D Vårt huvudsakliga fokus den här första månaden kommer vara konstruktionsarbete. Det ska byggas hus till dom som blev av med eller fick skador på sina hem under skyfallen i början av året, tak till brödugnen, läggas plattor i ett nytt klassrum, byggas växthus m.m. Allt detta ska helst bli klart innan regnperioden börjar om ett par månader, arbetshandskar på med andra ord! Kul att arbeta med hela kroppen för omväxlings skull :-)