Fredag 22 Augusti 2008
Resealbum: Colombia,Panama,Venezuela
Hola!
Igar sklulle vi flyga till Caracas fran Merida for att idag flyga hem via Madrid.
Det forsta vi ser ar nyheten om olyckan pa Madrids flygplats. Hemskt!
Nar vi anlander till flygplatsen i Merida sa far vi veta att de inte kommer att avga nagra flyg darifran. Ingen vet dock varfor. Flygbolaget betalar en taxi till en annan flygplats 2h darifran. Val dar sa far vi snart veta att det inte kommer att ga nagra flyg darifran heller.
Lite jobbigt med tanke pa att vi har ett flyg att passa i Caracas. Flygbolaget erbjuder oss darfor ytterligare en taxi resa. Problemet ar att det ar 75mil till Caracas... (Hemma igen)
Vi vågade dock inte lita på att flygbolaget skulle ordna ett flyg dagen efter utan vi bestämde oss för att ta taxin. Efter 10h anlände vi till Caracas hyfsat trötta och något spaka eftersom chauffören tog det allt annat än lugnt. Efter detta gick dock allt bra och efter nästan 3 dygns resande var vi hemma igen...
Hasta luego!
Igar sklulle vi flyga till Caracas fran Merida for att idag flyga hem via Madrid.
Det forsta vi ser ar nyheten om olyckan pa Madrids flygplats. Hemskt!
Nar vi anlander till flygplatsen i Merida sa far vi veta att de inte kommer att avga nagra flyg darifran. Ingen vet dock varfor. Flygbolaget betalar en taxi till en annan flygplats 2h darifran. Val dar sa far vi snart veta att det inte kommer att ga nagra flyg darifran heller.
Lite jobbigt med tanke pa att vi har ett flyg att passa i Caracas. Flygbolaget erbjuder oss darfor ytterligare en taxi resa. Problemet ar att det ar 75mil till Caracas... (Hemma igen)
Vi vågade dock inte lita på att flygbolaget skulle ordna ett flyg dagen efter utan vi bestämde oss för att ta taxin. Efter 10h anlände vi till Caracas hyfsat trötta och något spaka eftersom chauffören tog det allt annat än lugnt. Efter detta gick dock allt bra och efter nästan 3 dygns resande var vi hemma igen...
Hasta luego!
Tisdag 19 Augusti 2008 - Mérida
Resealbum: Colombia,Panama,Venezuela
Buenas!
Vi har nu spenderat nagra dagar i Venezuela och det ar ratt anorlunda mot Colombia, man marker att folk ar fattigare har.
El Presidente Chavez har bla tillampat det gamla hederliga kommunisttricket att dra bort nagra nollor pa valutan. Det som forut var 1000 bolivar ar nu 1. Detta medfor en hel del strul nar saker och ting ska betalas efter som folket fortfarande pratar i tusental.
Vi anlande till Merida (Venezuelas framsta turistcenter nar det galler utomhusaktiviteter) i fredags och bestamde oss for att ta en tur med linbanan (varldens langsta) som gar upp till Pico Espejo pa 4700 meters hojd. Val dar sa visade det sig att den var stangd under 1,5 ar! pga renovering.
Jag hade sa klart inte en tanke pa att ge upp bara for den sakens skull. Vi bestamde oss darfor for att hyra en guide och helt enklet ga upp. Problemet var att varken jag eller Matilda hade med utrustning for detta och det gick inte att hyra. Ut och shoppa efter iallafall regnklader, Matilda fick tag pa en hygglig regnjacka (naja) och jag en poncho med kaninmotiv for barn mellan 8 till 12 ar.
Forsta dagen gick bra och vi spenderade natten hos en gamal dam som bodde i ett hus med fantastisk utsikt. Dag tva red vi pa mulor fram till lunch och gick sedan resten av dagen tills vi nadde 4200 meters hojd. Dar skulle vi spendera natten hos Pedro en man i fyrtioars aldern som bott i samma hus som hans farfar byggt i hela sitt liv. Nar vi hade ungefar en halvtimme kvar till Pedro och just avslutat den varsta biten med rullsten och klippor sa trampar jag snett och vrikar foten ordentligt. Pa en halvminut sa svullnar foten upp till en handboll. Sa gar det nar man forsoker bestiga berg i Versace pjuck!
Men som tur var sa hade jag utrustat oss med ordentlig forbandslada innehallande 1st gasbinda 2st dicklofinack och naturligtvis en hel flaska rom. Sa hoppandes pa ett ben och med stod av en snabbtilverkad kapp sa kom vi fram till sist.
Dagen efter sa insag jag dock att det inte gick att fortsatta mot toppen (eller tillbaka ner for den delen) efter som foten fortfarande var i ratt daligt skick. Varan guide Stefan kande dock en man som jobbade pa linbanan sa som tur var kunde han ta oss med ner i en av servicevagnarna som anvands i renoveringen.
Vi fick alltsa som enda turister de narmaste 1,5 aren aka varldens langsta linbana... haha!
Hoppas ni alla har det bra!
/Johnny
Vi har nu spenderat nagra dagar i Venezuela och det ar ratt anorlunda mot Colombia, man marker att folk ar fattigare har.
El Presidente Chavez har bla tillampat det gamla hederliga kommunisttricket att dra bort nagra nollor pa valutan. Det som forut var 1000 bolivar ar nu 1. Detta medfor en hel del strul nar saker och ting ska betalas efter som folket fortfarande pratar i tusental.
Vi anlande till Merida (Venezuelas framsta turistcenter nar det galler utomhusaktiviteter) i fredags och bestamde oss for att ta en tur med linbanan (varldens langsta) som gar upp till Pico Espejo pa 4700 meters hojd. Val dar sa visade det sig att den var stangd under 1,5 ar! pga renovering.
Jag hade sa klart inte en tanke pa att ge upp bara for den sakens skull. Vi bestamde oss darfor for att hyra en guide och helt enklet ga upp. Problemet var att varken jag eller Matilda hade med utrustning for detta och det gick inte att hyra. Ut och shoppa efter iallafall regnklader, Matilda fick tag pa en hygglig regnjacka (naja) och jag en poncho med kaninmotiv for barn mellan 8 till 12 ar.
Forsta dagen gick bra och vi spenderade natten hos en gamal dam som bodde i ett hus med fantastisk utsikt. Dag tva red vi pa mulor fram till lunch och gick sedan resten av dagen tills vi nadde 4200 meters hojd. Dar skulle vi spendera natten hos Pedro en man i fyrtioars aldern som bott i samma hus som hans farfar byggt i hela sitt liv. Nar vi hade ungefar en halvtimme kvar till Pedro och just avslutat den varsta biten med rullsten och klippor sa trampar jag snett och vrikar foten ordentligt. Pa en halvminut sa svullnar foten upp till en handboll. Sa gar det nar man forsoker bestiga berg i Versace pjuck!
Men som tur var sa hade jag utrustat oss med ordentlig forbandslada innehallande 1st gasbinda 2st dicklofinack och naturligtvis en hel flaska rom. Sa hoppandes pa ett ben och med stod av en snabbtilverkad kapp sa kom vi fram till sist.
Dagen efter sa insag jag dock att det inte gick att fortsatta mot toppen (eller tillbaka ner for den delen) efter som foten fortfarande var i ratt daligt skick. Varan guide Stefan kande dock en man som jobbade pa linbanan sa som tur var kunde han ta oss med ner i en av servicevagnarna som anvands i renoveringen.
Vi fick alltsa som enda turister de narmaste 1,5 aren aka varldens langsta linbana... haha!
Hoppas ni alla har det bra!
/Johnny
Fredag 8 Augusti 2008
Resealbum: Colombia,Panama,Venezuela
Hola Amigos!
Vi ar nu inne pa varan tredje vecka pa spanska kursen i Cartagena.
Det gar val hyfsat aven om gramatiken ar svar och inte alls lika logisk som pa svenska eller engelska. Verbet ska ju bojas hela tiden och det ar nio oika tempus. Det galler att fortsatta studierna nar vi kommer hem om vi ska fixa att prata pa en nagorlunda niva.
Cartagena ar en fin gamal Kolonialstad med flera intressanta sevardheter. Den ar dock i minsta laget och 2 veckor racker mer an val for att upptacka det mesta. Vi blev faktiskt lite rastlosa igar sa vi bestamde oss for att aka pa en weekendresa till Panama. Panama City ar en helt annorulnda stad mycket mordern och amerikaniserad ( de har ingen egen valuta utan anvander usa dollar) aven om det finns en gamal del aven har.
Det som ar bra har i Panama ar att det ar billigt, markesklader och dyl. kostar halva priset jamnfort med hemma.
Imorgon ska vi aka bat genom hela kanalen som forbinder Atlanten med Stilla havet. Hela strackan ar 80 km och som mest skilljer det 100 meter i hojd. Ska bil en valdigt intressant upplevelse.
Pa Sondag aker vi tillbaka till Cartagena for varan sista vecka pa skolan, efter det vantar en 17h bussresa till Merida i Venezuela dar vi bla. tankte ta oss up pa Pico Bolívar, som med sina 5 007 m ar Venezuelas högsta berg.
Hare bra hemma i regnet.
Just det! Har ar det 35 grader varmat hela tiden dag som natt. Helt sjukt!
/Johnny
Vi ar nu inne pa varan tredje vecka pa spanska kursen i Cartagena.
Det gar val hyfsat aven om gramatiken ar svar och inte alls lika logisk som pa svenska eller engelska. Verbet ska ju bojas hela tiden och det ar nio oika tempus. Det galler att fortsatta studierna nar vi kommer hem om vi ska fixa att prata pa en nagorlunda niva.
Cartagena ar en fin gamal Kolonialstad med flera intressanta sevardheter. Den ar dock i minsta laget och 2 veckor racker mer an val for att upptacka det mesta. Vi blev faktiskt lite rastlosa igar sa vi bestamde oss for att aka pa en weekendresa till Panama. Panama City ar en helt annorulnda stad mycket mordern och amerikaniserad ( de har ingen egen valuta utan anvander usa dollar) aven om det finns en gamal del aven har.
Det som ar bra har i Panama ar att det ar billigt, markesklader och dyl. kostar halva priset jamnfort med hemma.
Imorgon ska vi aka bat genom hela kanalen som forbinder Atlanten med Stilla havet. Hela strackan ar 80 km och som mest skilljer det 100 meter i hojd. Ska bil en valdigt intressant upplevelse.
Pa Sondag aker vi tillbaka till Cartagena for varan sista vecka pa skolan, efter det vantar en 17h bussresa till Merida i Venezuela dar vi bla. tankte ta oss up pa Pico Bolívar, som med sina 5 007 m ar Venezuelas högsta berg.
Hare bra hemma i regnet.
Just det! Har ar det 35 grader varmat hela tiden dag som natt. Helt sjukt!
/Johnny