Sanders blogg

Vägen till sista målet gick igen över öken, klippor och vida slätter. Vi stannade för toalettbesök vid en övergiven tågdepå vid namn Kelso där det fanns trevliga historiska beskrivningar av bl.a. ett gammalt fyllehäkte, samt för mat vid en riktig amerikansk "vägkrogspizzeria".
Efter vägen varnades vi för såväl bergsgetter som sköldpaddsövergångar. Våran sista anhalt (för denna gång) var Renaissance Indian Wells Resort som ligger som en grön insprängd oas mellan höga berg. Här har vi latat oss en del i solstolar, gjort några pooldopp samt lånat cyklar för att ta oss in till cafeer och affärer. Konstigt nog har resepackningen svällt under resans gång.
Tjejerna har även gjort några pass med resortens fitnessgurus.
Skönt att ta det lugnt och återhämta sig efter alla upplevelser under resan, nu laddar vi för hemresan!!!! Syns hemma vänner.

Efter Grand Canyon åkte vi mot Las Vegas via historisk delar av route 66, man skulle kunna säga att vi upplevt några raksträckor denna resa.
Vi stannade till vid Hoover Dam som har anor från 30-talet och förser bl.a. Las Vegas med el. När vi gick över själva fördämningen blev vi varse att gränsen mellan Arizona och Nevada gick i mitten av konstruktionen och därav även en tidszon som gjorde att vi plötsligt "tappade" en timme. Efteråt gick vi ut på bron som ligger strax sydväst om dammen, en relativt ny bro som färdigställdes 2010. Från bron erbjöds goda utblickar över dammkonstruktionen.
Planen var sedan att glida in i Las Vegas uppifrån berget för att se Las Vegas by night. Vi hade lite dålig koll på var platåerna var belägna så dessvärre missade vi fototillfällen men vi möttes dock av ett hav av neonljus till tonerna av Stenmarks låt " In Las Vegas" tack vare Matte som förberett USA låtar inför vår road tripp.
Efter lite letande och incheckningen på ett av Vegas enorma hotell, MGM- the signature, var det dags att swischa om och skåla i bubbel för vår vän Misse som fyllde 50 år. Därefter väntade The Strip där vi överraskades av glammet och stadens höga puls trots att vi var förbereda på detta. Då vi var trötta efter dagens alla upplevelser tog vi oss hemåt strax efter midnatt, men innan dess hann vi med det obligatoriska T-shirt inköpet på Hard Rock cafe.
När solen gick upp var det dags att bege sig ut i LasVegas häftiga fart igen. Här kunde vi uppleva besöksmål från världens alla städer, vi kunde se allt från gondoler i Venedig, Eiffeltornet i Paris till pyramider i Egypten men vi saknade både kaknästornet i Stockholm och Potna Pekka i Uleåborg ;)
Det fanns en och annan spelautomat i samtliga hotell och till vår stora glädje kammade en av oss hem en "vinst". I Las Vegas tog tjejerna även tillfället att beträda röda mattan där de sken i kapp till alla fotoblixtar. Ante var mest imponerad av "sportrummen", en mängd stora displayer med olika sportsändningar.
Det vi i resegänget kunde konstatera var att Las Vegas måste upplevas men vi var helt överens om att det var fullt tillräckligt med två dagar. Efter storstadens puls såg vi fram emot några avkopplande dagar i Palm Springs!

Under resan mellan Phoenix och Tusayan (vårt boende vid Grand Canyon) passerade vi Sedona med de karakteristiska röda klipporna.
Vi valde att köra in i Canyonområdet via Cameron och följde sedan bergskammen mot Grand Canyon Village. Vi stannade på ett antal utsiktsplatser efter vägen och blev betagna och mållösa över de fantastiska vyer som erbjuds. Fantastiskt vilka klippformationer och stup som skapats under årentusendens lopp, svårt att med ord beskriva omfattningen på fenomenet. I snitt är bredden på sänkan 15 km, höjdskillnaden är som högst 1800 meter från bergskam ner till vattennivån på den flod, coloradofloden, som rinner i botten på sänkan. Man blir minst sagt lite betagen när man står vid dessa klippbranter, vissa mer än andra :-).

Vi så som merparten av besökarna rörde oss läng områden som hade skyddsräcken mot stupen, vi såg dock ett antal som vågat sig ut på klippor som saknade dessa. Ett snedsteg från döden kan tänkas. Vi kom senare via googel fram till att ca 12 personer per år avlider vid besök i Grand Canyon, när man ser dessa våghalsar känns antalet förolyckad som förhållandevis låg.
Dagen efter var det dags för att se området från ovan. Reseledare Berra hade på förväg bokat in oss på en 50-minuters helikoptertur som utgick inte långt från vårt boende. Damerna i sällskapet hade inte suttit i helikopter tidigare så det fanns en del nervositet i luften denna morgonen. Innan avfärd fick vi väga oss och blev informerade om säkerhetsfrågor. Vikten avgjorde vilken plats man fick i helikoptern. Ante fick guldmedalj vid invägningen men ingen tydlig förklaring vad denna utnämning grundades i :-).
En slutsats av turen var att flygningen blev väldigt känslosam, glädjetjut, skratt och tårar blandades, och att detta verkligen är sättet att uppleva området på för att göra det rättvisa. Det är svårt att återskapa känslan med foton, det måste upplevas på plats.
Under dessa dagar inträffade även en annan viktig händelse. Vår resekompis Maria Olsson uppnådde den respektabla åldern av 50 år. Detta uppmärksammades av resterande medlemmar genom morgonsång och presentöverlämning morgonen den 4 April. Här ses födelsebarnet med sin nya skrud:
Nästa anhalt gamblertown Las Vegas, då skall vi dra in kosing!!!!

Idag på vår 12;e resdag har vi avverkat vår längsta sträcka i bilen där Phoenix var slutstationen. Vi startade i gryningen, lite trötta men ändå pigga på ännu ett nytt äventyr. Vi huttrade lite och förstod varför när bilen visade 34 farenheit vilken är runt nollan...
Vi fascinerandes återigen av landskapet på vår färd på spikraka vägar, denna gång var det bl.a. berg av småsten (?) och ökenmark med kaktusar.
Framme i Phoenix blev det solbad då tempen till vår stora glädje ökat till 82 farenheit (ca 27 grader). Så skönt!!!
Kvällen avslutades med lite mexikanskt på tallriken och besök på lokalt bryggeri för herrarna.
Blogger: Mizze O

Efter avfärden från Hollywood bestämde vi oss för att ta en sväng utanför Universal studios. Vi insåg dock snabbt att det inte är möjligt att se attraktionerna utifrån utan såg mest parkeringsmöjlighetera runtom. Efter lite letande tog vi oss ut och begav oss mot "Hollywood Sign". Vi matade in "lämplig" gata i GPS:en och ändade upp ute i skogen norr om Hollywood. Efter lite diskussion med andra parkbesökare förstod vi att det var en bra bit kvar till skylten och dessutom insikt av några branta bergsknallar emellan. Som tur var har vi ett par bergspumor i sällskapet som ivrigt begav sig upp mot bergsbranter.
Vi andra väntade vid bergets fot. Grabbsen kom ner efter en tid med lystna blickar och med tydliga fotobevis. De hade lyckats, efter mycket stånk och förtret så hade de nått toppen. Under tillbakavägen såg vi en varningsskylt för skallerormar, kanske tur vi inte observerat dessa innan. Efter skyltbesöket startade resan söderut mot San Diego.
Men ve å fasa, det första som hände var att Matte och Berra uppmärksammade att två av bilens åtta cylindrar saknades, hur skall vi ta oss fram?
Ankomna till San Diego hittade vi första kvällen ett jättemysigt ställe med "mexikansk touche" och skön atmosfär. Under dagarna i San Diego har vi upplevt växlande väder, sol och blåst men tack och lov inget regn.
Allas tycke är dock att detta är en väldigt trevlig stad.
Dagen efter hade vi beachdag. Tog en färja över till halvön Coronado, västra delarna av San Diego. Härliga sanddyner men något "svalt" i havet. Järnaborna Katta, Berra och Matte badade, vi andra ägnade oss åt sollapande på beachen.
På vägen hem hoppade vi in i en affär där vi storhandlade, mycket bra utbud jämfört med andra butiker vi upplevt, där fanns allt, Härligt fräscha grönsaker och en del vuxendricka. Sedan färjan hem igen. När vi kom in i hamnen hade en annan färja kört med fören in i kajen. En nyhet som tom svenska nyhetsmedier hade uppslag om. Kvällen avslutades med en runda på stan, Hard Rock Cafe givet förstås. Kvällsmat bestående av småplock på rummet och resans första bubbel korkades upp.
Tredje dagen inledde killarna dagen med besök på USS Midway, ett hangarfartyg som ligger i San Diegos hamn och numera fungerar som ett museifartyg. Det bästa med detta besök var volontärerna som tidigare deltagit i bl.a. vietnam- och irakkriget men som nu berättade om fartygets funktioner,, bl.a. den grånande herre som berättade för oss om landningsproceduren. Vi fick även träffa "kaptenen" och leka på flygdäck. Sista anhalten var maskinrummet.
Tjejerna tog samtidigt resans första löparrunda ( man måste börja försiktigt). Därefter var det poolhäng innan det var dags för Sea world. Betyg, trevlig park, lite trångt för djuren kan vi tycka men för oss som gillar mat fanns "fri mat varannan timme 20 dollar" :-). En gemensam uppfattning om parken är dock att bilden av innehållet är uppförstorat och att våra förväntningar inte infriades, svenska djurparker är i relation väl så goda. En häftig upplevelse var dock en av parkens berg och dalbanor, Manta ,vilken acceleration.
Nästa anhalt Phoenix och cowboyland.

Efter ännu en skön natts sömn vaknade vi till solen i Los Angeles! Efter frukost på sängen var vi laddade för nya upplevelser. Tog på oss sköna skor och gick ner till Hollywood bolevard för att gå bland stjärnorna....
Vi stötte på både ena och den andre.....tjejerna blev nyfikna på trollska paket :-)
....grabbsen diggar metall
Berra och Matte investerade i en pinfärsk singel av "Burt Reynolds" (eee oklar signering)....måhända nästa sommardänga i Sweden.
// Kvällens bloggare: Misse O.

Därefter tog vi oss en tur med tunnelbanan för att kolla in andra stadsdelar. Vi siktade på "downtown" men hamnade i "little mexico"......mycket latinos å espanolaskyltar. Vi hittade iallafall en bufferestaurang där det mesta stod tillbuds förutom steaks and burgers.
När vi kom tillbaka till hotellet var det skönt att krypa ner i den varma utomhusjacuzzin. Som avslutningen på kvällen gick ner på stan igen för att uppleva LA by night. Där hamnade vi mitt i ett polisdrama där vi omringades av ett tiotal polisbilar och en polishelikopter med strålkastare som sökte för fullt. Vi blev tillfrågade om vi sett något men fick inte veta vad som hänt...bilden nedan visar crimscene innan helikoptern började lysa upp platsen.

Vi började morgonen i Solvang med gruppträning. JK var träningsledare och genomförde ett 7-minuterspass med diverse övningar, någon av herrarna missförstod stundom instruktionerna.
Efter passet väntade hotellfrulle. Jenny blev genast varse hotellets pannkaksmaskin, smetblandningen inte helt på topp men uppfinningen fick 5+, vi funderade på att demontera och ta den med oss hem. Vi lämnade Solvang och gled åter ner mot kusten. Vi cruisade förbi Santa Barbara och stannade sedan på ett stort Outlet i Camarillo där det handlades en del plagg, bl.a. fyndades Levis-jeans till 25-30% av svenska priset. Efter handel togs en snabb mexikansk lunch utan "mexikansk hetta".
Nästa anhalt var Malibu där vi enbart gled förbi helt utan Pina Colada, men vår första tankning genomfördes efter visst problem med våra kreditkort. Efter Malibu nådde vi slutligen LA, vi bestämde oss för att besöka piren vid Santa Monica innan vi åkte mot hotellet. Man kan minst sagt säga att det blåste orkan vid piren när vi klev ur bilen. Trots att de blivit "blåsta" på sol & bad bjöd brudarna på schyssta baywatchlookar.

Efter piren gled vi i sakta mak mot hotellet, blev snabbt varse stadens trafikmängder vilket gjorde att Santa Monica - Hollywood tog ca en timme. Hotellet Hilton Garden Inn var dock till stor belåtenhet. Rymligt å rent.
God natt, i morgon väntar kändisar!!!

Denna dag började med en dehttp://www.reseguiden.se/forum/bilder/foto-efter-kusten-big-sur-kalifornien-usa-... träning, några herrar råkade dock fastna i sänglinnena. Efter utcheckning hittade vi till Jennys stora förtret inte på ett pannkakshak som vi blivit rekommenderade av sötingen hos Avis. Men vilken väg vi fick uppleva, vi är mållösa. Går inte att beskriva i text. Grönska, branta stup, klippor, vatten , stora vågor.....ja allt som naturen kan erbjuda. Fantastico.
Våran påskbrunch intogs på ett litet kafe/taverna i början Big Sur, River Inn Country dining. Väldans god frukost dock med "turistpris". Sedan följde en snabb glasspaus i slutet av de mer kuperade delarna av kusten, Ragged Point. Toa å dyrglass :-) men ändå trevligt med stopp för att begrunda omgivningarna.
Vid slutmålet Solvang visade det sig att påsken medför lite tidigare stängningstider men minimarket fixade de mest påträngande "behoven". Kvällsmys på uteterrassen följde. Dagens chaufför Berra upplevde dagen i fårrden som en navigation mellan vågor, stort fordon och många böljande svängar. Ha det gott!!

Efter en snabb transfer med shuttle och lite "Airtrain" på flygplatsen anlände vi till Avis uthyrningsdisk. Berra och Matte konverserade länge med den söte expediten.
Det visade sig att den förväntade Chevrolet Suburban blev en Ford Expedition. Med glöd i blicken klev Matte in bakom "spakarna" och efter lite inkörningsövningar och Tv-spel gled vi ut på motorvägen med riktning Half Moon bay och vår start på California highway 1.
Första avsnittet gav Österlen/Irlandskänsla med böljande kullar och grönska. Efter att ha letat vingård men mötts av ett vinprovarrum stannade vi istället för lunch i den lilla idyllen Pescadero. Där kunde Anders surt konstatera att Ceasarsallad inte alltid behöver innehålla kyckling men jaja med lite stödskinka från Jenny fixade det sig. Stoppet var iallafall givande. För Moppeintresserade :-) fanns en -66:a att vinna, vi fick två intressenter på bild.
Nästa spontananhalt var Big basin Redwood state park där vi gjorde ett tappert försök att se lite grova Redwood-träd (jätteträden). Efter att ha konstaterat att detta krävt lite ansträngning med hiking beslutade vi att "avstå" :-).....men precis på andra sidan vägen mot vattnet fick vi uppleva lite kite-show av ett större antal surfare.
På vägen ner mot Monterey passerade vi Santa Cruz där vi hade tänkt oss ett uppehåll. Det var tydligen fler som tänkt denna tanke, kanske påskfirandet har påverkan, vilket gjorde att vi enbart cruisade genom staden i sakta mak. Vi fick trots den korta tiden en tydlig känsla av att staden andas SURFING. Vid ankomst till Monterey kom resans första moln. Vi tog oss trots detta ner till "stadens pir" där vi friskt testade crabb-soppor och besökte London bridge Pub.
Vad skall hända härnäst???

I dag har vi nog slagit rekord i att promenera, gissar att vi gått minst en mil och som vi nämnt tidigare är det rejält kuperat här i SF. Vi började dagen med att åka Cable Car (San Fransiscos historiska spårvagnar). Det var värt att köa en timme för att få uppleva en resa med dessa häftiga spårvagnar.
Därefter var det lunchdags i hamnen och några av oss provade hummersoppa i bröd. Antte gav soppan en 4:a.
Efter en lunch var det dags att ta sig till Golden Gate bron. Precis som alla andra turister ville vi också fotografera bron från alla vinklar, framifrån, vid sidan av bron, på bron, hundra selfies, så många foton blev det. Matte som är brofantast ( han kan allt om broar) berättade att Golden Gate var en av de första broar som byggdes med långt spännvidd mellan pelarna. Den byggdes också för att klara tre gånger sin kapacitet. Och som vi alla vet förekommer Golden Gate i många filmer.
Kvällen avrundades med hämtpizza och öl på rummet. Skönt att bara ta det lugnt och ladda för bilfärden söderut. Hoppas ni alla har en fin påskhelg där hemma. Här märker vi inte av påsken direkt. Ingen sill, skinka och ägg men tre små söta påskgummor har dock kunnat ses på gatorna här i SF ;) // Jenny