Lördag 6 April 2013 - Svenljunga
Resealbum: East -13
Landade runt midnatt på flygplatsen i Manila, hade sen en dryg väntetid på närmare fem timmar innan jag åter sa hej o tack till finnen innan jag stack söderut till Cebu. Väl framme klämde jag i mig lite frukost o begav mig mot busstationen. Klev på första bästa som gick norrut till Hagnaya där jag efter en del inställda båtar kunde knö ner mig tillsammans med ett gäng andra personer i en banca som tog oss över till Bantayan island. Anledningen till att dom stora båtarna inte gick var för hård sjö men att sätta oss i en liten bambu/trä båt det funka fint, efter en ca timmes guppande kom vi fram totalt genomdränkta men fortfarande glada o med min kamera helt torr tack vare flertalet plastpåsar :)
Mötte ganska omgående upp ett par som jag träffade på Siquijor några veckor tidigare. Mattias som är halvt svensk o halvt filippinare o hans tjej som är från Bantayan. Dom hjälpte mig att leta upp ett bra rum o sen var vi på banan igen. Spenderade mycket tid tillsammans med dom o deras kompisar under den dryga vecka jag var där på ön. Vissa dagar tog jag hojen iväg på uptäcksfärd andra dagar hängde vi mest runtomkring där vi bodde. Ön i sig var trevlig o jag hade tur med vädret så åter igen hade jag inte en endaste tanke på eran kyla hemma i Sverige..
Blev en del sköna fester o många roliga människor jag träffade där innan dagen kom o jag bestämde mig för att röra på mig.. Satte arslet på färjan o sen in i bussen igen ner till Cebu innan jag bordade kvällsbåten till Bohol. Åter igen där då, va ju inte riktigt planen men men haha. Spenderade ytterligare två veckor där tillsammans med folket jag kände sen innan plus en del nya roliga bekantskaper. Kan väl summera mitt återbesök ungefär såhär, lata stranddagar och bra käk plus en massa sena utekvällar med mycket skön musik.
Lämnade Visayas bakom mig o med hjälp av fysikens lagar o jetbränsle va jag återigen i luften denna gång landade jag i Puerto Princesa. Har gått två år sen jag var här sist o förväntningarna var höga då det e en av mina favorit öar här på Filippinerna. Finnen kom o plocka upp mig på flygplatsen för att sedan ge mig lift hem till några av hans vänner som hade ett rum över. Bodde hemma hos dom till och från under tre veckors tid när jag inte var ute på vift på annat håll, mycket smidigt o väldigt trevliga människor. Hade egen nyckel o kunde gå o komma precis hur jag ville. Det blev många glada återseenden dom första dagarna och givetvis en massa nya ansikten o bekantskaper..
En del saker o personer hade ändrat sig ganska mycket under två års tid och en del annat var precis som igår. Hängde i mina favorit barer o träffade massa folk och på dagarna brukade det bli nån dagstur på hojen för att spana på omgivningarna eller åka till nån nice beach.
Tillsammans med personalen plus bandet som brukar spela i baren och några andra turister begav vi oss en dag iväg på en rejäl roadtrip, målet var ett ställe som dom kallade secret paradise. Vi lastade på oss själva o packningen på våra hojar o begav oss iväg, totalt var vi ca 15st som hade två spännande dagar framför oss. Var till en början väldigt bra väg men övergick sedan till det sämre för att den sista timmen i stort sett vara obefintlig. Väglaget bestod till stor del av rullgrus o stora stenar plus att det var väldigt brant så jag fick hålla tungan där den skulle vara för att inte vurpa med min passagerare, kylbox, massa vatten o en del packning :)
Vi klarade oss alla ganska bra trots att några fick lite skrapsår o några hojar behovde lite tillsyn men vi kom alla fram till vårat mål, ett hus uppe på ett berg med den mest fantastiska utsikt du kan tänka dig.
Bakom oss hade vi grönklädda berg och framför oss log öppet hav några hundra meter ner. Ingen trafik, inget folk bara vi och en tjusig solnedgång. Samlade ihop ved till våran lägereld o lagade mat sen blev det många skratt o en del sång innan dom flesta gick o la sig. själv satt jag uppe en bra stund till o bara njöt av lugnet, vågskvalp långt där nere och en alldeles makalös stjärnhimmel.
Dagen därpå gick vi upp tidigt för att dra oss ner mot stranden där vi lagade till frukost o tillbringade större delen av dagen. Plaskade, kastade frisbee och hade det väldans skoj innan vi åter satte av mot civilisationen och Puerto Princesa. Kom tillbaks på eftermiddagen lagom möra i kroppen o många goa minnen.
Klumpen i magen började bli större o känslorna att det snart var dags för hemgång gjorde sig allt oftare påmind, samma sak varje år. Tänkte dock inte hänga läpp o gjorde vad jag kunde för att hålla humöret på topp. Blev ytterligare flertalet roadtrips, stannade några nätter i Sabang där en kompis för övrigt håller på att bygga en bar. Från där begav jag mig mot en annan favoritplats på ön nämligen Port Barton som jag nådde efter tre punkteringar o ett mindre monsunregn. Stannade några nätter där o va ute bland öarna o på kvällarna brukade det bli lite spontanfest på stranden tillsammans med den obligatoriska brasan och nån som spela gitarr, i detta fallet var det en importerad minigitarr från Japan som en tjej fått i present och det lät riktigt bra. Sa hej o tack och begav mig åter mot PP för att tillbringa mina sista dagar där.
Dagarna försvann i rasande takt och det blev många ansikten som jag skulle säga hej då till och givetvis blev det avskeds middag/fest hos familjen jag bodde hos tillsammans med Antti och några andra. Sista kvällen blev sen som vanligt så bara att springa hem o hämta väskan och bege sig mot flygplatsen på morgonen. Behöver väl inte säga att jag somnade långt innan planet lyft :)
Tillbringade två nätter i Manila o levde lite lyxliv med god mat o tjusiga roof top barer innan jag återigen planterade mitt akterparti i en flygplansstol. Hade en hemresa via Peking och Stockholm innan jag tillslut nådde Landvetter.
Har vart hemma ett par dagar nu o börjat få ordning på saker och ting, skall börja jobba på måndag igen för att rulla in lite nya kulor till nästa resa så livet är väl snart tillbaks som det brukar både på gott och ont. Kan ju inte säga att jag är överlycklig av att vara hemma speciellt inte när kvicksilvret visar nästan 40 grader mindre mot vad jag haft dom senaste veckorna, men men det kanske blir en bra sommar här hemma o då ska jag passa på att köra så mycket hoj som möjligt.
// Anders
Lite frusen, ganska tom men många fina minnen :)
Mötte ganska omgående upp ett par som jag träffade på Siquijor några veckor tidigare. Mattias som är halvt svensk o halvt filippinare o hans tjej som är från Bantayan. Dom hjälpte mig att leta upp ett bra rum o sen var vi på banan igen. Spenderade mycket tid tillsammans med dom o deras kompisar under den dryga vecka jag var där på ön. Vissa dagar tog jag hojen iväg på uptäcksfärd andra dagar hängde vi mest runtomkring där vi bodde. Ön i sig var trevlig o jag hade tur med vädret så åter igen hade jag inte en endaste tanke på eran kyla hemma i Sverige..
Blev en del sköna fester o många roliga människor jag träffade där innan dagen kom o jag bestämde mig för att röra på mig.. Satte arslet på färjan o sen in i bussen igen ner till Cebu innan jag bordade kvällsbåten till Bohol. Åter igen där då, va ju inte riktigt planen men men haha. Spenderade ytterligare två veckor där tillsammans med folket jag kände sen innan plus en del nya roliga bekantskaper. Kan väl summera mitt återbesök ungefär såhär, lata stranddagar och bra käk plus en massa sena utekvällar med mycket skön musik.
Lämnade Visayas bakom mig o med hjälp av fysikens lagar o jetbränsle va jag återigen i luften denna gång landade jag i Puerto Princesa. Har gått två år sen jag var här sist o förväntningarna var höga då det e en av mina favorit öar här på Filippinerna. Finnen kom o plocka upp mig på flygplatsen för att sedan ge mig lift hem till några av hans vänner som hade ett rum över. Bodde hemma hos dom till och från under tre veckors tid när jag inte var ute på vift på annat håll, mycket smidigt o väldigt trevliga människor. Hade egen nyckel o kunde gå o komma precis hur jag ville. Det blev många glada återseenden dom första dagarna och givetvis en massa nya ansikten o bekantskaper..
En del saker o personer hade ändrat sig ganska mycket under två års tid och en del annat var precis som igår. Hängde i mina favorit barer o träffade massa folk och på dagarna brukade det bli nån dagstur på hojen för att spana på omgivningarna eller åka till nån nice beach.
Tillsammans med personalen plus bandet som brukar spela i baren och några andra turister begav vi oss en dag iväg på en rejäl roadtrip, målet var ett ställe som dom kallade secret paradise. Vi lastade på oss själva o packningen på våra hojar o begav oss iväg, totalt var vi ca 15st som hade två spännande dagar framför oss. Var till en början väldigt bra väg men övergick sedan till det sämre för att den sista timmen i stort sett vara obefintlig. Väglaget bestod till stor del av rullgrus o stora stenar plus att det var väldigt brant så jag fick hålla tungan där den skulle vara för att inte vurpa med min passagerare, kylbox, massa vatten o en del packning :)
Vi klarade oss alla ganska bra trots att några fick lite skrapsår o några hojar behovde lite tillsyn men vi kom alla fram till vårat mål, ett hus uppe på ett berg med den mest fantastiska utsikt du kan tänka dig.
Bakom oss hade vi grönklädda berg och framför oss log öppet hav några hundra meter ner. Ingen trafik, inget folk bara vi och en tjusig solnedgång. Samlade ihop ved till våran lägereld o lagade mat sen blev det många skratt o en del sång innan dom flesta gick o la sig. själv satt jag uppe en bra stund till o bara njöt av lugnet, vågskvalp långt där nere och en alldeles makalös stjärnhimmel.
Dagen därpå gick vi upp tidigt för att dra oss ner mot stranden där vi lagade till frukost o tillbringade större delen av dagen. Plaskade, kastade frisbee och hade det väldans skoj innan vi åter satte av mot civilisationen och Puerto Princesa. Kom tillbaks på eftermiddagen lagom möra i kroppen o många goa minnen.
Klumpen i magen började bli större o känslorna att det snart var dags för hemgång gjorde sig allt oftare påmind, samma sak varje år. Tänkte dock inte hänga läpp o gjorde vad jag kunde för att hålla humöret på topp. Blev ytterligare flertalet roadtrips, stannade några nätter i Sabang där en kompis för övrigt håller på att bygga en bar. Från där begav jag mig mot en annan favoritplats på ön nämligen Port Barton som jag nådde efter tre punkteringar o ett mindre monsunregn. Stannade några nätter där o va ute bland öarna o på kvällarna brukade det bli lite spontanfest på stranden tillsammans med den obligatoriska brasan och nån som spela gitarr, i detta fallet var det en importerad minigitarr från Japan som en tjej fått i present och det lät riktigt bra. Sa hej o tack och begav mig åter mot PP för att tillbringa mina sista dagar där.
Dagarna försvann i rasande takt och det blev många ansikten som jag skulle säga hej då till och givetvis blev det avskeds middag/fest hos familjen jag bodde hos tillsammans med Antti och några andra. Sista kvällen blev sen som vanligt så bara att springa hem o hämta väskan och bege sig mot flygplatsen på morgonen. Behöver väl inte säga att jag somnade långt innan planet lyft :)
Tillbringade två nätter i Manila o levde lite lyxliv med god mat o tjusiga roof top barer innan jag återigen planterade mitt akterparti i en flygplansstol. Hade en hemresa via Peking och Stockholm innan jag tillslut nådde Landvetter.
Har vart hemma ett par dagar nu o börjat få ordning på saker och ting, skall börja jobba på måndag igen för att rulla in lite nya kulor till nästa resa så livet är väl snart tillbaks som det brukar både på gott och ont. Kan ju inte säga att jag är överlycklig av att vara hemma speciellt inte när kvicksilvret visar nästan 40 grader mindre mot vad jag haft dom senaste veckorna, men men det kanske blir en bra sommar här hemma o då ska jag passa på att köra så mycket hoj som möjligt.
// Anders
Lite frusen, ganska tom men många fina minnen :)
Tisdag 19 Februari 2013 - Palau
Resealbum: East -13
Satte mig pa ett plan soderut for att kort darefter landa i Manila o efter en dryg vantetid pa 8tim hade jag ater luft under fotterna den sista timmen ner till Dumaguete.. Spenderade bara en natt har innan jag tog en farja over till Siquijor. Planen har mer eller mindre varit att besoka on dom sista tva aren jag varit i Filippinerna men det har inte riktigt blivit sa av olika anledningar sa nu kandes det extra kul att faktiskt vara pa vag till denna mystiska o. Dela en tricykle med ett filippinskt par o letade upp boende for natten, hangde sen med dom o deras kompisar under kvallen. Hyrde mig en motorbike o begav mig ivag pa upptacksfard, stundtals riktigt bra vagar men allt som oftast innebar det offroadkorning vilket ar forbaskat kul nar landskapen skiftar o du har nya vyer efter varje krok eller kulle.
Siquijor hade mycket att erbjuda allt fran vattenfall o kostigar uppe bland bergen till strander o sma fiskebyar utmed kusten, under min vecka pa sadeln hann jag med att se det mesta o aven krocka med en flygande kyckling :)
Bytte stalle att slagga pa nagra ganger under veckan for att fa lite nya intryck trots att man utan problem kor runt on pa en halv dag. Vadret va for det mesta valdigt bra o jag trivdes som fisken i vattnet nar jag gled runt utan nagot speciellt mal for dagen. Efter krubb o nagra pilsner en kvall var jag pa vag hemat o horde som vanligt karaoke musik, stanna till o blev inbjuden till en fodelsedagsfest. Trevligt folk o glada miner gjorde att jag stannade kvar ganska lange..
Precis som Camiguin var Siquijor precis lagom stort for att hinna se allt men anda kanna att man inte blev uttrakat efter ett tag, plussa sen pa med trevlig natur o bra prislage sa ar man i hamn.
Hamnen lamnade jag dock bakom mig o begav mig mot nya platser, efter ett kortare stopp i Dumaguete begav jag mig mot Tagbilaran o Bohol. Nya platser ar val fel ord jag har ju varit har tva ganger tidigare men atervande mest for att halsa pa lite folk jag lart kanna under tidigare resor. Begav mig mot Panglao o Alona beach. Hade det inte vart for manniskorna jag kande har skulle jag nog inte stannat till har i ar igen, lite for turistigt o kostnadslaget ar betydligt hogre an manga andra platser jag vart pa har i Filippinerna. Blev lata dagar o goa barhang pa kvallarna sa jag madde absolut inte daligt.
En morgon klev jag pa en bat som 2.5 timme senare anlande till ett stalle dar det fanns gott om valhaj. Snorklade med dessa jattar under ett par timmars tid vilket var skoj o spannande. Inte varje dag man simmar omkring med fiskar som ar tre, fyra ganger langre an en sjalv ..
Fortsatte med baten till nagra fler snorklingsplatser innan vi senare under eftermiddagen atervande hemat med alldeles for mycket solbranna i bagaget. Visade sig senare under kvallen att jag mer eller mindre sag ut som en kokt hummer :)
Dagen kom da jag aterigen satte mig pa ett plan for att se lite nya vyer, denna gang var destinationen Palau en liten o knappt tre timmars flygtid osterut sett fran Filippinerna. Planen va ju fran borjan att luffa runt i mikronesien ett tag men pga strul o idiotiska flygbolag sket sig dom planerna precis pa malsnoret..
For att radda situationen lite fick det bli en biljett tor Koror. Motte aterigen upp Antti i Manila innan vi lyfte mot denna formodade paradiso.
Landade sent pa natten o efter lite strul i tullen var det dags att fixa nanstans att sova vilket inte var sa latt.. Efter en stund kunde vi dock ga o lagga oss i vara sangar i ett rum som var langt over varan budget. Dagen darpa forsokte vi leta upp ett billigare alternativ vilket visade sig hopplost, vi slaggade redan pa ett av dom billigaste stallena i stan. Det tog inte manga timmar innan vi forstod att det skulle bli en mycket dyr resa, bara att gora det basta av situationen o gilla laget.
Hyrde en bil nagra dagar o gled runt o kika pa allt som Palau hade att erbjuda. Naturen var val lite annorlunda mot vad jag hade forvantat mig men anda valdigt nice. Kusten bestod till stor del av mangrovetrask sa inte speciellt manga strander att softa pa. I december drabbades landet ganska hart av en tyfon sa manga hus o byggnader blev forstorda o fortfarande syntes spar av det langs med ostkusten. Manniskorna har ar valdigt trevliga o hjalpsamma allt som oftast stannar nagon bil o fragar om vi behover lift nanstans eller om vi letar efter nagot sarskilt, mycket snallt!
Palau ar val mest kant for sin dykning o allt undervattensliv sa varat mal var ju givetvis att iallfall snorkla runt pa massa stallen o se sig om bland alla sma oar. Sa blev inte fallet tyvarr, vader o vind plus sanslosa priser gjorde att vi valde att skippa den biten.
Pa grund av en alldeles for stor tillstrommning av turister fran framforallt Korea och Taiwan har regeringen infort massa extra tillstand o hojt priserna pa redan befintliga sadana for att halla ner antalet besokare o darigenom kunna halla efter naturen battre. Det var iallfall forklaringen vi fick till att allt ar sa dyrt har.
Under en veckas tid har har vi besokt sjukhuset tva ganger, forsta gangen for att fixa medicin till nan infektion jag haft i halsen o andra gangen for att plastra om Antti som blev biten av en galen hund nar vi sprang hem i osregn en kvall haha
Blev ju inte riktigt som vi tankt oss med besoket har pa Palau, taskigt vader alldeles for dyrt o lite otur pa vagen gor att vi flyger tillbaks till Filippinerna redan ikvall en vecka tidigare an planerat..
Uppdatering foljer...
Siquijor hade mycket att erbjuda allt fran vattenfall o kostigar uppe bland bergen till strander o sma fiskebyar utmed kusten, under min vecka pa sadeln hann jag med att se det mesta o aven krocka med en flygande kyckling :)
Bytte stalle att slagga pa nagra ganger under veckan for att fa lite nya intryck trots att man utan problem kor runt on pa en halv dag. Vadret va for det mesta valdigt bra o jag trivdes som fisken i vattnet nar jag gled runt utan nagot speciellt mal for dagen. Efter krubb o nagra pilsner en kvall var jag pa vag hemat o horde som vanligt karaoke musik, stanna till o blev inbjuden till en fodelsedagsfest. Trevligt folk o glada miner gjorde att jag stannade kvar ganska lange..
Precis som Camiguin var Siquijor precis lagom stort for att hinna se allt men anda kanna att man inte blev uttrakat efter ett tag, plussa sen pa med trevlig natur o bra prislage sa ar man i hamn.
Hamnen lamnade jag dock bakom mig o begav mig mot nya platser, efter ett kortare stopp i Dumaguete begav jag mig mot Tagbilaran o Bohol. Nya platser ar val fel ord jag har ju varit har tva ganger tidigare men atervande mest for att halsa pa lite folk jag lart kanna under tidigare resor. Begav mig mot Panglao o Alona beach. Hade det inte vart for manniskorna jag kande har skulle jag nog inte stannat till har i ar igen, lite for turistigt o kostnadslaget ar betydligt hogre an manga andra platser jag vart pa har i Filippinerna. Blev lata dagar o goa barhang pa kvallarna sa jag madde absolut inte daligt.
En morgon klev jag pa en bat som 2.5 timme senare anlande till ett stalle dar det fanns gott om valhaj. Snorklade med dessa jattar under ett par timmars tid vilket var skoj o spannande. Inte varje dag man simmar omkring med fiskar som ar tre, fyra ganger langre an en sjalv ..
Fortsatte med baten till nagra fler snorklingsplatser innan vi senare under eftermiddagen atervande hemat med alldeles for mycket solbranna i bagaget. Visade sig senare under kvallen att jag mer eller mindre sag ut som en kokt hummer :)
Dagen kom da jag aterigen satte mig pa ett plan for att se lite nya vyer, denna gang var destinationen Palau en liten o knappt tre timmars flygtid osterut sett fran Filippinerna. Planen va ju fran borjan att luffa runt i mikronesien ett tag men pga strul o idiotiska flygbolag sket sig dom planerna precis pa malsnoret..
For att radda situationen lite fick det bli en biljett tor Koror. Motte aterigen upp Antti i Manila innan vi lyfte mot denna formodade paradiso.
Landade sent pa natten o efter lite strul i tullen var det dags att fixa nanstans att sova vilket inte var sa latt.. Efter en stund kunde vi dock ga o lagga oss i vara sangar i ett rum som var langt over varan budget. Dagen darpa forsokte vi leta upp ett billigare alternativ vilket visade sig hopplost, vi slaggade redan pa ett av dom billigaste stallena i stan. Det tog inte manga timmar innan vi forstod att det skulle bli en mycket dyr resa, bara att gora det basta av situationen o gilla laget.
Hyrde en bil nagra dagar o gled runt o kika pa allt som Palau hade att erbjuda. Naturen var val lite annorlunda mot vad jag hade forvantat mig men anda valdigt nice. Kusten bestod till stor del av mangrovetrask sa inte speciellt manga strander att softa pa. I december drabbades landet ganska hart av en tyfon sa manga hus o byggnader blev forstorda o fortfarande syntes spar av det langs med ostkusten. Manniskorna har ar valdigt trevliga o hjalpsamma allt som oftast stannar nagon bil o fragar om vi behover lift nanstans eller om vi letar efter nagot sarskilt, mycket snallt!
Palau ar val mest kant for sin dykning o allt undervattensliv sa varat mal var ju givetvis att iallfall snorkla runt pa massa stallen o se sig om bland alla sma oar. Sa blev inte fallet tyvarr, vader o vind plus sanslosa priser gjorde att vi valde att skippa den biten.
Pa grund av en alldeles for stor tillstrommning av turister fran framforallt Korea och Taiwan har regeringen infort massa extra tillstand o hojt priserna pa redan befintliga sadana for att halla ner antalet besokare o darigenom kunna halla efter naturen battre. Det var iallfall forklaringen vi fick till att allt ar sa dyrt har.
Under en veckas tid har har vi besokt sjukhuset tva ganger, forsta gangen for att fixa medicin till nan infektion jag haft i halsen o andra gangen for att plastra om Antti som blev biten av en galen hund nar vi sprang hem i osregn en kvall haha
Blev ju inte riktigt som vi tankt oss med besoket har pa Palau, taskigt vader alldeles for dyrt o lite otur pa vagen gor att vi flyger tillbaks till Filippinerna redan ikvall en vecka tidigare an planerat..
Uppdatering foljer...
Måndag 28 Januari 2013 - Laoag
Resealbum: East -13
Har precis käkat lunch med två bärs, en hårklippning o kaffe för ca 25spänn det hade man inte lyckats med hemma :) Jag befinner mig återigen på Filippinerna för att slippa lite snö, slask o deprimerande väder hemma. Men vi tar väl det hela i kronologisk ordning…
Landade ganska sent på kvällen den 8 Januari i Macau, tryckte dit en stämpel i passet o sen begav jag mig mot stan o mitt hotell för nästkommande tre nätter. Boendet var väl ganska bra med backpackermått sett men för priset som jag betala förväntade jag mig betydligt mer. Blev en kortare runda för att få en liten överblick av min omgivning innan sängen väntade. Dagarna flöt på o jag gick mest runt o kolla på allt o alla, lyckades nog pricka av alla typiska måste se när du är i Macau platser o byggnader. En av anledningarna till att jag valde att åka hit va ju för att dom har världens högsta bungyjump.
En eftermiddag tog jag hissen upp i Macau tower o spanade på utsikten o folk som tog klivet ut från plattformen. Bokade in mig på ett hopp senare under kvällen och även en klättring allra längst upp i tornet. På med säkerhetsselen o lite grundläggande info om hur saker o ting fungera sen begav vi oss uppför stegar inuti tornet. Efter kanske 25m kom vi upp till en plattform där vi kunde gå ut o kika på utsikten, inga dåliga vyer! Fortsatte uppåt o ut på några fler avsatser innan vi nådde den sista. Nu börja klättringen bli riktigt spännande, dom sista uppskattningsvis 30-40m skedde på utsidan av tornet med bara din lina som säkerhet. Trots att jag var lite nervös gillade jag varenda minut o när jag stod allra längst upp 338m över marken hade jag ett stort smile på mina läppar.
Efter lite fotande börja vi dra oss nedåt igen till huvuddelen av tornet som ligger på 233m. Inte jättemånga som gör tornklättringen, genomsnittet var tydligen 1 person varannan dag men betydligt fler som hoppade bungyjump, så även jag, har ju hoppat två gånger tidigare så nu tänkte jag ta klivet ut i mörkret istället. Sagt o gjort, på med snöret o sen vinka hej då till kameran innan jag dök ut i natten med alla upplysta byggnader o hus som sällskap.
Macau var kvällstid precis som Hong Kong en stor ljusshow med belysta byggnader i alla möjliga färgkombinationer. Casinon och alldeles för dyra hotell fanns det gott om precis som små trevliga gränder o bakgator. Satte mig på planet o lämnade Macau bakom mig, kändes som att jag var färdig här o tyckte det var ganska skönt att dra mig mot Filippinerna.
Satte ner tassarna runt midnatt på flygplatsen i Clark o begav mig ut mot första bästa jeepney som kunde ta mig till bussstationen. Klev på e buss som efter 5 timmar släppte av mig i Baguio. lite sliten efter en natt utan sömn däckade jag på första bästa säng jag hittade. Rummet liknande väl en cell mer eller mindre utan fönster o ganska sunkigt, kunde inte ligga raklång i sängen då antingen fötterna eller huvudet tog i väggen :) Efter några timmars sömn o lite krubb i kistan fick jag kontakt med Antti en finne som jag lärde känna på Palawan för två år sen. Vi bestämde träff o sågs några timmar senare. Gick ut o käka o började göra lite grovplanering för våran tripp norrut.
Dagen därpå satte vi oss på en buss som tog oss till Sagada en liten håla uppe bland bergen. Spenderade fyra dagar här med ganska många km lättare vandring på schemat, kvällstid blev det soft häng i en reaggebar o många sköna skratt. Firade min födelsedag återigen på bortaplan detta år bjöd utsikten på risterasser o grönklädda berg.
Vi drog vidare till ett litet ställe som heter Batad som vi kom till efter flertalet byten av jeepneys och andra transportmedel, dom sista 45min fick vi gå då det är enda vägen att ta sig till byn. Väl på plats belönades vi med en utsikt som kommer att sitta kvar i huvudet många år framöver. Risterasser så långt ögat kunde nå o ett lugn som genast infann sig. Vi spenderade tre nätter här med massa trekking på schemat innan vi hade fått nog av kylan.
Resandet tar ganska mycket tid i Filippinerna så vi visste att en lång dag väntade oss för att ta oss till nästa mål. Enklast hade vart att med hjälp av buss ta sig tillbaks till Baguio innan vi kunde ta en nattbuss norrut igen men hur kul låter det att först spendera fem timmar söderut innan du ska spendera ännu längre tid norrut igen? Vi kollade kartan o hoppade av i en by där vi trodde vi kunde finna en genväg över till kusten. Vi tog allt med en klackspark så efter många byten o galna resor uppe på taken på jeepneysarna o några nära döden upplevelser var vi i hamn. Precis som vanligt löste sig allt efterhand o vi sparade dessutom några timmar plus att vi hade haft det jäkligt skoj utan en enda turist i sikte under hela dagen :)
Nu visade äntligen termometern någorlunda hyggliga siffror efter att spenderat några veckor uppe på högre höjder kändes det gott att komma till Vigan. Hade lite flyt då det visade sig vara en festival i stan som pågick under hela veckan så det var hela tiden nånting på gång. Stannade några dagar o mådde ganska bra i den gamla staden som klarat sig ganska bra genom åren, dom hade till o med kvar häst o vagn som gled runt på gatorna.
Satte oss åter på en buss några timmar norrut längs kusten till Laoag där vi kunde byta för att ta oss dom sista timmarna till Pagudpud o Blue lagoon. Nu var det äntligen dags att inta stranden för några dagar! Stället var verkligen lugnt på gränsen till tråkigt men absolut värt ett besök. Är nu åter tillbaks i Laoag men sticker härifrån imornkväll söderut.
Så en liten sammanfattning av norra Luzon lyder ungefär såhär : Absolut makalösa landskap finns ingen gräns på hur länge man skulle kunna vandra runt o titta på naturen, allt från grönklädda berg till små byar o helt ok stränder som inte så många turister hittat till än.
Fortsättning följer...
Landade ganska sent på kvällen den 8 Januari i Macau, tryckte dit en stämpel i passet o sen begav jag mig mot stan o mitt hotell för nästkommande tre nätter. Boendet var väl ganska bra med backpackermått sett men för priset som jag betala förväntade jag mig betydligt mer. Blev en kortare runda för att få en liten överblick av min omgivning innan sängen väntade. Dagarna flöt på o jag gick mest runt o kolla på allt o alla, lyckades nog pricka av alla typiska måste se när du är i Macau platser o byggnader. En av anledningarna till att jag valde att åka hit va ju för att dom har världens högsta bungyjump.
En eftermiddag tog jag hissen upp i Macau tower o spanade på utsikten o folk som tog klivet ut från plattformen. Bokade in mig på ett hopp senare under kvällen och även en klättring allra längst upp i tornet. På med säkerhetsselen o lite grundläggande info om hur saker o ting fungera sen begav vi oss uppför stegar inuti tornet. Efter kanske 25m kom vi upp till en plattform där vi kunde gå ut o kika på utsikten, inga dåliga vyer! Fortsatte uppåt o ut på några fler avsatser innan vi nådde den sista. Nu börja klättringen bli riktigt spännande, dom sista uppskattningsvis 30-40m skedde på utsidan av tornet med bara din lina som säkerhet. Trots att jag var lite nervös gillade jag varenda minut o när jag stod allra längst upp 338m över marken hade jag ett stort smile på mina läppar.
Efter lite fotande börja vi dra oss nedåt igen till huvuddelen av tornet som ligger på 233m. Inte jättemånga som gör tornklättringen, genomsnittet var tydligen 1 person varannan dag men betydligt fler som hoppade bungyjump, så även jag, har ju hoppat två gånger tidigare så nu tänkte jag ta klivet ut i mörkret istället. Sagt o gjort, på med snöret o sen vinka hej då till kameran innan jag dök ut i natten med alla upplysta byggnader o hus som sällskap.
Macau var kvällstid precis som Hong Kong en stor ljusshow med belysta byggnader i alla möjliga färgkombinationer. Casinon och alldeles för dyra hotell fanns det gott om precis som små trevliga gränder o bakgator. Satte mig på planet o lämnade Macau bakom mig, kändes som att jag var färdig här o tyckte det var ganska skönt att dra mig mot Filippinerna.
Satte ner tassarna runt midnatt på flygplatsen i Clark o begav mig ut mot första bästa jeepney som kunde ta mig till bussstationen. Klev på e buss som efter 5 timmar släppte av mig i Baguio. lite sliten efter en natt utan sömn däckade jag på första bästa säng jag hittade. Rummet liknande väl en cell mer eller mindre utan fönster o ganska sunkigt, kunde inte ligga raklång i sängen då antingen fötterna eller huvudet tog i väggen :) Efter några timmars sömn o lite krubb i kistan fick jag kontakt med Antti en finne som jag lärde känna på Palawan för två år sen. Vi bestämde träff o sågs några timmar senare. Gick ut o käka o började göra lite grovplanering för våran tripp norrut.
Dagen därpå satte vi oss på en buss som tog oss till Sagada en liten håla uppe bland bergen. Spenderade fyra dagar här med ganska många km lättare vandring på schemat, kvällstid blev det soft häng i en reaggebar o många sköna skratt. Firade min födelsedag återigen på bortaplan detta år bjöd utsikten på risterasser o grönklädda berg.
Vi drog vidare till ett litet ställe som heter Batad som vi kom till efter flertalet byten av jeepneys och andra transportmedel, dom sista 45min fick vi gå då det är enda vägen att ta sig till byn. Väl på plats belönades vi med en utsikt som kommer att sitta kvar i huvudet många år framöver. Risterasser så långt ögat kunde nå o ett lugn som genast infann sig. Vi spenderade tre nätter här med massa trekking på schemat innan vi hade fått nog av kylan.
Resandet tar ganska mycket tid i Filippinerna så vi visste att en lång dag väntade oss för att ta oss till nästa mål. Enklast hade vart att med hjälp av buss ta sig tillbaks till Baguio innan vi kunde ta en nattbuss norrut igen men hur kul låter det att först spendera fem timmar söderut innan du ska spendera ännu längre tid norrut igen? Vi kollade kartan o hoppade av i en by där vi trodde vi kunde finna en genväg över till kusten. Vi tog allt med en klackspark så efter många byten o galna resor uppe på taken på jeepneysarna o några nära döden upplevelser var vi i hamn. Precis som vanligt löste sig allt efterhand o vi sparade dessutom några timmar plus att vi hade haft det jäkligt skoj utan en enda turist i sikte under hela dagen :)
Nu visade äntligen termometern någorlunda hyggliga siffror efter att spenderat några veckor uppe på högre höjder kändes det gott att komma till Vigan. Hade lite flyt då det visade sig vara en festival i stan som pågick under hela veckan så det var hela tiden nånting på gång. Stannade några dagar o mådde ganska bra i den gamla staden som klarat sig ganska bra genom åren, dom hade till o med kvar häst o vagn som gled runt på gatorna.
Satte oss åter på en buss några timmar norrut längs kusten till Laoag där vi kunde byta för att ta oss dom sista timmarna till Pagudpud o Blue lagoon. Nu var det äntligen dags att inta stranden för några dagar! Stället var verkligen lugnt på gränsen till tråkigt men absolut värt ett besök. Är nu åter tillbaks i Laoag men sticker härifrån imornkväll söderut.
Så en liten sammanfattning av norra Luzon lyder ungefär såhär : Absolut makalösa landskap finns ingen gräns på hur länge man skulle kunna vandra runt o titta på naturen, allt från grönklädda berg till små byar o helt ok stränder som inte så många turister hittat till än.
Fortsättning följer...