Rommetorps blogg

Ja så var det dags att hälsa på äldsta sonen som har flyttat till Barcelona. Resan börjar kl 01.30 väckarklockan ljuder i från sig, inte tror man att John blund har varit framme. Flyget starta kl 7.30 från Skavsta 2 timmar skall man infinna sig, 16mil med bil att jag sedan lästa fel på start tiden med en timme, det är bra att komma för tidigt än för sent. Det var en bra start på resan tycker jag, men mina med resenär hade en annan uppfattning. En härlig flygning blev det och efter 3 timmar var vi i Spanien, värmen slog mot oss som det var en vägg 25º det var bara att ta av sig pälsen, sonen kom i kortbyxor och hämtar oss. Inne i Barcelona myllra det av folk för att inte tala om trafiken som var så tät och alla EU-mopeder som ung som gammal åkte på. Den stora fråga för oss var hur bor han är det mitt i centrum eller, och det var det, vilken fin lägenhet. Efter att vi hade installerad oss gick vi till Gran Via de les Corts Catalanes stora huvud och affärsgatan åt lunch som var en middag på svensk vis, vi tittat på olika konstverk som består av byggnad ritat av Gaudi den stora arkitekten i Barcelona. På kvällen skulle vi äta spansk middag kl 21.00 som inte består av korv och potatismos vi var nästan ensamma på restaurangen, men det tog inte lång tid för det var fullsatt och det är mig obegriplig att spanska folket är så smala när det är dom måltider, att spansk mat är annorlunda en den svenska har vi hoppas på men att det var så gott som ett svensk julbord är en överraskning
15 oktober Röd busslinje
I dag skall vi upptäcka Barcelona och vår fotsteg tar vi oss till Placa de Catalunya och här kan vi köpa turist kort till bussen som kör oss runt i staden, vi köper ett 2 dagars kort och nu har vi möjlighet att gå av bussen och titta på dom sevärdheterna som vi hade tänkt oss. Första anhalt på den röda linjen blev parken Guell med sina otroliga fina och konstnärliga utsmyckning att en människa kan ha en sådan fantasi är njutbar för oss som inte har den förmåga (titta på bilderna), efter att vi har gått runt blev vi glassugen utan att reflektera priset beställa vi 3 struttar 110:- och inte blev jag mätt heller men gott var det. Nu ringar mobilen det er sonen som undrar var vi skall ha lunch, vi avtalar ett ställe på kartan och han kommer på sin motorcykel (som han har fraktat ned till Spanien) lunchen är som en middag.
Nästa anhalt blev Barcelonas höjdpunkt när det gäller marknivå Palau Nacional med utsikt över Barcelona som låg i soldis (det blir så med dom värma vindar från Afrika) vi tar nu bussen igen och stannar vid platsen var dom olympiska spelen 1992 begav sig, tyvärr kom vi inte in och fick se friidrotts arenan men vilken magnifikare anläggningar och stora ytor att vara på wow. Vi sätter oss åter på bussen och vår fötter är vänt mot bostaden efter en mycket upplevelse rik dag och en kopp kaffe eller två innan middagen.

16 oktober Blå busslinjen
DUVA problem i staden
I dag skall vi ta turist bussen med den blå linje och från en annan busshållplats. Det är ganska långt att gå, när vi nästan är framme och väntar på grönt i en korsning, ratt som det var blev vi ned spolad trodde att dom gjorde rent trottoar vi tittat på varandra och upptäcker att vi är ned skiten (tack gode gud att vi inte tittar uppåt med öppen mun för den middag vill inte jag ha) att duvorna ha problem med magen det var som vatten fick vi erfara, och att dom (för det måste vara flera) kunde skita så mycket. Folket omkring oss förstod vad som hade hänt (det var spanjorer och vi var turister med kameran på magen som duvorna hade siktet på, och det blev träff ytan att någon spanjorer blev ned skiten) kom till undsättning med vatten flaska och papper en tog oss med in i en trappuppgång och försökte göra oss rena. Vi kunde inte låta bli att skratta över det som hade hänt efter att vi fick bort det värsta, men nu kom frågan skulle vi gå den långa väg hem igen eller skulle vi vara smutsiga turister. Vi bestämmer att vara smutsiga turister folk förstår vad som har hänt. Nu kom turist bussen vi går ombord och sätter oss högst upp för lukten skuld en tysk familj se vad som har hänt och pekar upp mot himlen och skrattar( jag antag att dom också har varit utsatt för en duva eller flera).
16 oktober
Rundtur med blå turistbussen gick söder om staden ned mot hamnen och till Christofer Columbus monumentet. Det var nu dax att intar lunchen vi hamnen där sonen mötte upp och blev förskräckt när han fick se hur vi så ut. Det blev en lång förklaring och efter som programmet är späckat insåg har att det var rätt som vi gjorde. Efter att vi hade intaget en smarrig lunch gick vi till den berömde gå gatan La Rambla och här var det mycket rörelse med många artist uppträden. Vi gick sedan till gamla staden katedralen där det var så mycket folk och det var ingen ide att betala 25 euro för att komma in. Tiden rinner iväg när man ha det roligt och det var dax att vända hem för att vila sig till middagen.

17 oktober
I dag skulle vi åter besköka gamla staden och titta på dess historia och dom smala gränder vars sol ljus knappt kan infinna sig. Det var intressant att besöka dom små och mysiga matställe som låg ganska tät, vi gick sedan till en park där Barcelonas triumfbåge skulle infinna sig. Den stod också var den skulle, när man ser på detta byggnings verk tror man att det är en stor krigsherre som minne men den är byggd till världsutställningen 1888 som gjorde att staden Barcelona fick sin erkännande runt om i världen.
Vi besökte åter den berömde och livliga La Ramba för att intag vår lunch, under tiden vi sitter på restaurangen öppnar himlen sig och här kan man säga det stod som spö i backen, efter lunchen var intagen kunde vi konstatera att regnet inte hade upphört. Det är många taxa i Barcelona men när det är oväder och regn är det hopplöst att få tag en, det var bara att gå hem på trötta fötter den ca 3 km långa stenbelagda gatan och vila sig till kvällen så våra mager kan intag den spanska Tapas. Innan dess när sonen kom hem skulle vi hämta bilen som var hyrd över helgen så vi skulle åka ut på landet och upp i bergen. Nu var kvällen inkommen ca 23.00 och vi skulle äta Tapas som jag antar är den spanska nationalrätt som består av många olika rätter.

18 Oktober
Det blev tyvärr en en regnig dag vi hade set på TV att det skulle bli, men vi hoppades att dom spanska meteorolog skulle vara som dom svenska 50% fel men dom hade rätt, men vi tänkte det kan bli bättra över bergen för vi skulle till Cadaques som ligger nord om Barcelona där vår Pablo Picasso och Salvordor Dali en tid hade sin verksamhet. Vi köra genom ett kullrigt landskap på slingriga väger vars vilda oliven trä inte är skördad. Nu har vi kommet upp till toppen som är på 613 m.ö.h och vi ser en ljusning i horisonten till vår stora glädje. Nu är det bara att hitta huset som Dali hade sin måleri verkstad och skulptur verkstad och vilken härlig pittorisk liten samhälle med många härliga restauranger med som ligger ut till Medelhavet med en konstig sten beläggning i dom branta gatorna. Vi hittar bostaden och som alltid när turistsäsongen är slut är det stängd men huset mitt i mot var till salu, man kan jo spekulera, vi tar nu lunch och jag antar att Pablo Picasso har intaget sin föda vid detta bord. Det är lördag och i kväll är det mycket folk ute på sina stam café så vi få vända hem till Barcelona. På hemvägen från Cadaques upptäcker jag att min kamrar inte fungerar när jag skall fotografera bländarförval och exponeringen elektronisk fel tyvärr jag få nu kompensera hela tiden, men bilderna blir inte som jag vill ha dom(det blir flera resor ditt) Vår son har sagt att i kväll skall det bli något extra gott i mattväg och då kan man undrar vad det blir (struts, köttbuller, torsk, pannkaka) frågan är många.

19 Oktober
I dag skiner solen från en klar blå himmel och färden med bilden skall till Sitges. Trafiken är jobbig och det tar oss ca 45 min. att komma ut ur Barcelona. Vi skall givet vis ta den natursköna kustvägen med sina slingriga och backiga väg. Sitges är Barcelonabornas favoritbadort, passar utmärkt för en dagsutflykt. När vi kommer till kyrkan Sant Bartolomeu i Santa Tecla är det ett stort musikuppträden med många trummor det ta inte så lång tid för att kroppen börjar att vrida sig i takt till den fina rytmen som dom kan återkomma. Vi går nu på den fina strandvägen som heter Platja d Or och som är palm kantad och på stranden har olika konstnär gjort sitt mästerverk i sanden (ett konstverk som försvinner med regnet). Vi gå nu ifrån stranden för att titta på små och pittoreske affären och för att intar vår lunch, i kväll är vi inbjudan till middag hos sonens flickvän som skall bli mycket spännande.

20 Oktober
I dag är det också ett strålande väder och nu på förmiddagen skall vi gå till kyrkan som aldrig blir färdig nämligen La Sagrada Familia. Detta är nu Barcelonas mest fotograferad byggnad. Detta var Antoni Gaudis livsverk, även om han inte räknade med att hinna färdigställa kyrkan under sin livstid. Dn östra fasaden visar tydligast på Gaudis avsikter. Allt har en innebörd och ingen yta har lämnats tom. De tre portalerna med stenarbeten som påminner om stalaktiter repesenterar tro, hopp och kärlek. De är översållade av skulpturer med änglakörer och musikanter och illustrerar berättelser ur de oskyldiga, trädet på Golgata och mycket mera. Tolv torn, fyra på varje portal, representerar apostlarna, de fyra högre tornen evangelisterna; kupolen över absiden Jungfru Maria och den mittersta spiran Frälsaren.
Under många år såg kyrkan ut som den gjorde när Gaudi dog, 1950 tog Barcelonas stad ett beslut att återupptag arbetet med kyrkan, Gaudi lämnade sig ett svår uppgift efter sig det är få ritningar allt hade han i huvud. Den västra fasaden på Carrer de Sardenya och dess torn har hållit på att byggas sedan 1952, även om skulpturerna av Josep Naria Subirachs inte fallit alla i smaken.
Många anser att kyrkan borde ha kämnats i ofullbordat skick som en hyllning till Gaudi, men bygget forsätter under överinseende av Jordi Bonet Armengol, son till en av Gaudis medhjälpare. Kyrkans färdigställandet är planerat till 2026,det är 100 år efter Gaudis död.
Kvällen innan hade vi kört igenom Barcelona och set många upp ljusta fasader och fontäner men hade fel kamera med mig. I kväll skulle jag åke på motorcykel runt Barcelona och fotografera, det är 50 år sedan jag satt bakpå (bönpallen) och mina händer var som en svamp, min son märkte hur det var och lugnar ned mig med att säga jag kör försiktig. Vi kommer till den första korsning för röt jag håller mig krampfast när det blir grönt, (för mig var det fullt fart från första stund och sedan tvär nita till nästa trafikljus) enligt min son åkte han lunk, vi åker runt och till min stora besvikelse ser att den ena fasad efter den andra är släkt, när vi sedan kommer till bostaden och jag tar av mig jackan utbrast min fru du er genomblött på ryggen, få sedan veta att det är bara på helgen det är beljust.

21 Oktober

Hemfärd till Sverige kl 11.05 från Girona

Min fjällresa starta från Hallsberg med tåg till Murjek och nu hade SJ övertaget Norrlandståget igen från Connex. Jag delade liggkupen med 6 andrar vandrar som skulle till fjälls och med vare stora ryggsäck blev utrymmet snart fult. Det blev inte mycket sovande den natten för det blev en konsert utan dess like ganska snart vi hade lagt os( att kunde koppla av utan att tänka på vad som skall hända är en konst) men jag fick vila. När klockan blev 7 gick jag till restaurangvagnen för att inta min frukost jag som trodde att jag var först blev överraskad att se vagnen nästan var full, men jag fick plats, jag hade precis satt mig, när tåget gör en inbromsning och muggen med kaffe åkte givetvis från bordet och hamnar på golvet och det stänker upp på ändrar tågresenärer ben ( det var inte bara min mugg) som tur var är det ingen som har kostym på sig, nu blev det kö för att få en ny kopp kaffe. Väl framme i Murjek vänter bussen som skall köra mig till Fauske i Norge en sträcka på 32 mil, bussen åker nu på den mycket vackra silvervägen över Arjeplog, vid 17 tiden är jag i Fauske nästa buss som transportera mig till Sulitjelma fick jag vänta på i 5 min, vid 18 tiden är jag i Sulitjelma efter 26 timer. Efter att jag har taget hand om min ryggsäck på 20 kg har jag en vandring på 4 km med en stigning på 430m till stugan Ny Sulitjelma med mina 4 ben (2 stavar) vandrar jag sakta på grusvägen upp till stugan.

Dagen efter på morgon sovit gott hela natten drag jag från gardin och se en blå himmel, nu är det bara att göra iordning den mycket väl smakande havregryns gröt. Nu är det bara att vandrar dom ca 2 mil till Muotkestugan, jag är som solen på ett strålende humör vandringen gå längs med Lomivattnet och den 20 kg tung ryggsäck kändes inte till någon besvär, terrängen är bra, lätt vandrad är det med en del korta backar, det tar inte så lång tid för värmen gör sig påmint och att solen inte har någon skugga mycket vatten gå åt och fram på eftermiddagen är jag vid Muotkestugan. Till min överraskning se jag många kängor och befara att stugan är fultbelagt men fram mot kvällen hämtar jag en madras från vedbon och efter att jag har flyttat undran möbler placera mig i samlings rummet på golvet och den natten sov jag mycket gott.

En ny etapp som skall avspaseras mellan Muotkestugan-Pieskehaure en kort sträcka på 10 km men få vandrar mycket på skrå. Efter att andrar vandrar var uppe tidigt gick det inte att mys ligga på golvet och det är bara att få på sig kläder och göra inordningen rummet. Den ny kokta havregryns gröt med lingonsylt satt bra. Ute skinner solen från en klar blå himmel vandringen börjar med en lång stigning men ej brant och efter 4 km se jag Pieskrhaure sjön ligger som ett spegel eftersom att det är en kort vandring till låter jag mig att njuta av naturen med att ta en paus på 1 timme, jag se stugan på andra sidan om sjön men det är lång vandring då jag skall över ett stort delta för att komma till Pieskehaurestugan och till en härlig bastu ett av dom få stuga som har tillgång den underbara avkoppling. Fram på eftermiddagen kommer jag till Pieske som stugan kallas för i daglig tal. Pieskehaure som för övrigt betyder "sjön med näset"och syftar på landförbindelsen mellan den stora halvön Juongasuolo och fastlandet, ligger på 580 möh med en underbar natur runt omkring ett paradis i fjällvärlden när jag var där för 10 år sedan hade jag semester i en vecka på denna plats. Här har jag planerad att ta en vilodag om man vill kan flera topptur göras bla. till Lario 1114 möh eller Labba 1207 möh samt Talput 890 möh. Jag berättar för stugvärden att jag har tänkt att vandrar till glaciären i morgon då talar stugvärden om att issmältningen är så markant att det är risk att vandrar på isen och att is grottan inte finnes, det är svårt att förstå att miljöförstöringen går så hastigt fram och jämför jag för 10 år sedan är det bara att konstatera att det är fakta. I dag består middagen av korv på längden samt potatismos har med senap och muskotnöt så det blir klass på maten, efter en stund kommer stugvärden in och talar om att bastu är varm, inne i bastun är samtals ämnet givitvis fjällvandring hur svårt och jobbigt och att svetten ränner längs med ryggen, en berätter på ett humoristisk sett hur svårt det är att balansera på klippblock så skrattsalvan var hög i bastun, en talar om hur ryggsäcken är packat och efter den beskrivning blev besluttet att vi skall hjälpa med att få ned vikten på ryggsäcken så personen inte behöver bära sin egen vikt, mycket burkmat blev lämnad till oss andrar och vi som skulle stanna kvar fick ett festmåltid dagen efter. Det var härligt med en vilodag fram för allt när solen ljuser från en klar blå himmel och kan lada upp batterierna igen.

I dag blir det en krävande vandring skall över Vaimokvagge på 1126 möh en stigning på 640 m på 4 km. Nu är klockan 8 och jag har gjort min havregryns gröt har inhandlade lite godis. I dag är det mulet och en temperatur på omkring 12º. Första delen är lätt vandrad kommer fram till från istiden isälvsterrasser, rullstensåsar stora som flera fotbollsplaner. Här tar jag mig ryggsäcken och vandrar fram till jokken Varvekätno med sitt stora flöde av brusande vatten, här har jag en natur som är otroligt vackert att det är en dröm men jag få nypa mig i armen för att tro det som jag se är sant, det är bara att titta på bilderna, tyvärr har jag inte tid att stanna måste vandrar vidare. Nu börjar stigningen med en del blockstena sedan gå det över till en stig som ibland gå på skrå eller kraftig brant så småningom kommer jag upp till toppen efter många stopp (måste vila och flåsa ut och pumpen måste få vila sig konditionen är inte som för) molnen är låg och tyvärr ser jag på håll att regn är på väg. Jag har nu taget av mig ryggsäcken för att intag värme koppen och bröd med sommer korv här stannar jag inte så länge. Vandringen försätter mot Vaimok och efter en stund ser jag fram för mig långa sträckor med spång en lätt regn har nu kommet i fat mig och regnkläder är fram tagen, min kamera är ned packad i ryggsäcken och jag ta bara fram kameran när det är något att fotografera, efter 17 km ser jag STF-stugan Vaimok långt borta vid sjön Vajmok. Det är väldigt brant utför och stenigt och vått måste vandrar försiktig så inte jag kommer till skada det är jobbigt för knäna men tack vara att jag har 2 staver gå det ganska så bra, väl nede vid sjön måste jag vadda för att komma till stugan. Nu kommer stugvärden mig tillmöte och välkommer mig till Vaimok och jag blir bjuden på varm lingon saft, temperaturen är nu bara 5º och stugvärden berätter att det är mycket få vandrar som kommer till denna plats ( den är svår att vandrar) han blev glad att få prata med en vandrar. Inne i stugan hade stugvärden värmt upp kaminen och rummet nu var det bara att få på sig torra kläder och att göra iordning maten som blir köttbullar och potatismos som blev inköpt i Pieskehaure. Klockan är nu 21 och det är dax att intar sängläge.
Nästa dag på morgon kommer stugvärden in och talar om hur vädret skall bli, molnigt och regn skyer.
Dagens etapp blir mellan Vaimok och Tarrekaise här berätter stugvärden att här gäller det att hålla balansen dom första 5 km vårt är det och stenblocken är hala. Som vanligt har jag kokt den mycket väl smakande havregryns gröt som stå sig gott, efter att ha diskad och städad rummet och den obligatoriska bilden på stugvärden börja min vandring. Det är ganska jobbigt den första sträckan det gå upp och ned ingen större backer men stenigt, temperaturen är ca 15º och mycket sol och ryggen är som jag har varit i duschen redan. Det har gått mycket bra att vandrar på stenblocken och fram för mig se jag långa sträckor med spång jag befarar att nu blir det som att gå på sopphåla bräder men blåsten har torkad upp spången och det är som att gå på asfalt. Har nu vandrad 10 km i den lätta terangen fram till Kurajaure en raststugan som STF byggde 2007 om man kommer från Tarrekaise är det ne mycket krävande bake upp som jag sedan få utför och stugan kommer alla tillpass. Här intar jag min kaffe samt varme koppen och smörrgås här besluttar jag mig att bytta byxor från regn till vandrings byxor då jag inte tror att det skall bli regn. Nu fortsätter jag min vandring ca 5 km och kommer fram till platåen och här kan jag se stugan i Tarrekaise, här tar jag mig en pause och njuter av den fantastiska utsikten med sjön Tarraure 508 möh kameran blir varm så många bilder tar jag en del bilder är på min sida. Jag kan inte vara här hela dagen tuvärr för det är så vackert nu har jag en brant utförs backe fram till bron som gå över Tarrajokka, men strax innan bron kommer jag fram till Tarraälvshyddan en hydda från den äldre kvarlevande tiden. Hyddan inhandlades av Per Jacob Holmbom i Njunjes och fraktades till denna plats år 1889. Det är STFs äldsta , ännu brukbara fjällstuga och är fortfarande i bra skick. Efter bron gå vandringen efter Tarrajokka och det bara björkskog fram till stugan, men innan stugan se jag ett kadaver en björn har slaget till en Renen dagen innan detta berätter stugvärden och den stugvärd har jag träffad flera gånga i olika stuga och har kontakt med honom över internet. Nu skall det skönt med ett härlig dop i Tarrauresjön och få tvätta av sig svetten och bli en ny människa. Vid badplatsen är det en grop så hela kroppen kan få doppa sig. Här kan man köpa mat på burk och det blir skinka och potatismos. Stugvärden som också har fotografering som hobby han är duktig på att fotografera nordskin som är ganska kuslig. STF-stugan liggar in till Tarrakaise masivet och är en plats om inte vintern var så besvärlig skulle bo här så vackert är det, titta på bilderna här är det planerad att ta en vilodag och njuta av naturen, i stugan är det flera vandrar ett dansk par som jag kommer i samspråk med och dom berätter om sin vandring det ljuser ut i ögonen när dom beskriver hur vackert naturen är i Sverige och jag kan bara hålla med.
Efter att jag har vilad upp mig vandrar jag vidare till fjällstugan i Njunjes, det är en trågit vandring då det nästan bara gå i björkskog längs med Tarraätno älven. På ett parti på sträckan kan vara svårt om det är vårt och det är ett parti med berghälla och det gå upp för en bra sträcka, när jag kommer fram viser det sig att berghällan är torr och det är ingen problem att ta sig fram. STF-stugan i Njunjes liggar öppnet på en bergknalle och blåsten har frit spel och det hörs i stugan, naturen runt stugan är omgiven av fjäll med Ahkalmtjåhkkå 1012 möh och Njunjesvårre 937 möh titta på bilderna.
Vandringen fram till Kvikkjokk gå genom björkskog 13 km till jag skall ha båtfärd den sista biten och kaptajnen på robåten med en aktrsnur där bak är en släktning rakt nedstigande led till Carl von liné
detta är min berättelse om vandringen 2008

Av olika orsaker kom jag inte upp till fjällen i år så därför blev det en resa till Tunisien. Vi flög från Norrköping Jag och min fru Ulla 17/10. Det var roligt att se Norrköping från ovan i klart och fint väder, ett fönsterplats fick jag så när vi kom över alperna i fint väder fick vi se att de var snötäckt på toppen. Det tog oss 4 timmer att komma till Tunisiens flygplats Monastir, var vi blev väl mottagen av resebyrån samt värmen omkring 30º. Det tog 2 timmer att komma till hotellet med buss och under resan fick vi se en del översvämningar från veckan innan samt något som vi inte ser i Sverige nedskräpning över allt, troligvis finnes inte någon sopphantering på landsbygden. Väl framme vid hotell Mediterranée i Hammamet fick vi nyckel och en hotellvärd kom och visar vägen till rummet, vägen dit var som en oas med palmer och då förstod vi att det inte var svedala. När vi kliver in i rummet blev ögonen stora som tefat (vackert kan inte beskrivas måste ses). Efter att vi hade packat upp och hängt upp kläder tog vi en besiktning av hotellet och bekanta oss med det innan vi fick middag buffé och maten var som rummet mycket gott. Ute på den öppna terrasen var det levande musik där många danslystna svängde sina lurviga.
18 oktober
Efter att vi hade intaget vår frukost var det tid för att beställa de utflykter dom vi hade tänkt oss. Det var inte direkt någon badväder så vi beslutade att gå längs med strandvägen till medina på 3 km. Medina som från början var ett fiskeläge, och som är mycket gamla handelcentrum är som ett labyrint att vandrar i hade mycket trånga (soukerna) gata. Det var ganska jobbigt att vandrar inne i detta virrvarr av soukerna inte minst med alla dom som vill tjäna pengar på oss turister, för tittar man på de mycket fina hantverk som tillverkas och som inte få plats i resväskorna hem tar det bara sekunder och en mycket påträngande säljar kommer med ordföljen specialpris för dig och då gäller det att pruta eller att gå där i från och vist är det roligt att känna på hur långt ned i priset det går att få, (helst gratis) det har jag aldrig lyckats med. Efter att vi har strövat runt i medina i någon timar och vädret har blivet bra ca 28º går vi längs med huvudgatan och ta sidovägerna till hotellet och det är nästan att vi få hålla oss för näsan, för någon sopptunna finnes inte för det är naturen (gatan) som har fått denna plats. Vi gå sedan och badar.
19 0ktober
I dag blev det ingen sovmorgon kl.7 ringde klockan för i dag skall vi på utflykt till Turin och Hannibals Kartago. Kartago grundades av fenicierna år 550-146 f.Kr.och brändes och erövrades av romarna för ca 2000 år sedan. Det finnes inte så mycket nedskriven historia om fenicierna då Kartago för det mesta var under Roms och Athens välde samt i flera omgånga av turkar och spanjorer och det är deras beskrivningar som finnes, i dag är det forntida Kartago utgrävt och av storleken bedöma har det haft en stor betydelse i den Tunisiska historien, bara en liten del av kartago upptages av de ruinersom man grävt fram och som alltså inte härstammar från den gamla feniciska staden utan från den romerska stad som grundats ovanpå dess lämningar. Den feniciska eller puniska staden brändes ned till grunden, sedan dess innevånare först försökt blidka de romerska segerherrarna genom att lämna ut vapen och andra dyrbarheter och sedan de försvarat sig så länge det gick. det var på 600 talet e.Kr. som den romerska staden Kartago förstördes och har sedan varit ett ruinfält.
Vi åker nu med bussen till Tunis och tittar på dåtidens akvedukter samt reningsanläggning man blir imponerad att se hur långt de var för sin tid i utkanten av Tunis ligger denna anläggning med rör på ca Ø2m total ca 15 mil.
Efter att vi hade fått förtäring gick resan till en av det största främsta romersk mosaiksamling som finnes i världen och den ligger i Tunis och den hetter Bardomuseet. Det är så när man kommer in i salarna har jag svårt att förstå vilken skicklighet hantverkare det var på den tiden, tyvärr räcker inte tiden till när interrasen för kulturhistoria är som den är, för vi var inte ensamma på bussen.
Nästa anhalt åker vi till national parken med bevarade växter och träd och till det storslagne Antonius Pius romerska badinrättning på 3,6ha som stod färdig e.Kr.150 som ligger in till det tuniska presidentpalatset ett bad som när man ser detaljer av utsmyckningen måste ha varit magnifik. Det var ett bad för dom rika och i badet var det 3 bad med olika temperatur och det var givetvis slavarna som under golvet stod för uppvärmingen av båda golvet och vattnet dåtidens spa anläggning.
Nu skall vi ta en promenad på 1 km uppför backarna till klippstaden Sidi Bou Said och besöka konstnärsbyn som ligger utan för Tunis på en hög platå med utsikt till Cap Bon. Vandra i de trånga gränderna , titta på de vita husen med blå dörrar och fönster titta ut över det turkos blå havet. Till Sidi Bou Said har konstnärer, som Paul Klee och Auguste Macke välfärd för färgerna och ljuset. Om något förfaller måste det lagas och målas i vit och blått.
20 oktober
I dag har vi sovmorgon och skall slappa gå runt i den fina parken och bara njuta som vi pensionär bara kan.

21 oktober
I dag ringde väckaklockan 4.30 usch att gå upp på en så okristlig tid, men har vi anmäld oss till en utflykt på 2 dagar i Saharaöknen få vi lätta på täcket. Frukostbuffé är beställd till kl.5 som gatförsäljare special för dig vi som skall med från hotellet hänger på låset. Bussen kommer 5.30 så det gäller att snabba på med kaffet. Efter ca 1 timma har bussen samlad upp alla från olika hotell som skall med på resan, vi ta plats när bakar utgången för att jag skall fotografera på båda sidor. Nu har mörkret lättnad och vi ser ett landskap som är platt som en pannkaka så långt ögat ser. Vi ser också långa långa räddar av gröna träd så långt ögat ser, vi får nu veta av guiden Jacob att Tunisien är ett världens största producent av oliven olja ca 55milijoner träd. Det gäller att ha tålermot för det tar 25 år innan det bär frukt första gången och varanat år skördas det , efter 90 år sågas det ned.
Ett av höjdpunkterna på resan är att komma till El Djem som ligger 6 mil söder om Sousse ligger Nordafrikas ståtligaste minnesmärke sen romartiden, amfiteatern uppfördes åren 230-238 men stutfördes troligen aldrig då detta var början på det nordafrikanska upproret mot Romerska riket vilken slutade med Gordianus I död. Amfiteatern i El Djem är det tredje största efter Colosseum i Rom och Capua i Mexico har en storlek på 122 x 148 m Ø samt 36 m hög, som rymma 30 000 personer. Amfiteatern byggdes under Cordianus I under en period då Thysdrus utmanade Hadrumentum( nuvarande Sousse) om att bli provinsen Africa terras näst största stad efter Kartago, måste har varit ett praktfull byggnad när alla marmorkolonner och andra utsmyckningar fanns på plats. Teatern lär ha varit alldeles oskadd ända till slutet på 1660-talet. Här har det utspelat grymma och blodiga gladiatorspel motsvar i dag det grymma tyrfäktning som finnes runt om i världen. I gångar under arenan som för övrigt ingen dags ljus kom ned fördes offren dit, slaver , kristna och andra misshagliga.
Nu går färden till Matmata grottbyn i öknen vi skulle bli försenad ( i Tunisien är det nästan bara Volvo bussar) på resan till Matmata hörtes det högt och ovanlig ljud, ett stake som håller fläkten på plats har gått av och skovlarna är blivet deformerad längst ut, vore guide Jacob talar om för oss att dom skall leta rätt på en smed som kan svetsa detta. Efter en stund ser vi en verkstad, och snart kommer ägare till verkstaden en diskussion uppstår och fram kommer en kille med en gammal omformar. Verkstadens ägare börjar att svetsa men det är för dåligt kräm på ljusbågen, jag talar om för Jacob det kommer inte hålla till vi kommer hem ( ½ timma innan vi är hemma börjar det att skramla igen) bussen skulle köra 6 mil efter detta till Sousse. Väl framme i grottbyn Berberna som ur-innevånare hetter äter vi lunch tittar på hur folket bodde mycket turister som jag har väldigt svårt att tro på, det er deras hem, men på 60-talet ville staten flytta på befolkningen men dom trivdes inte i moderna samhälle så snart flyttade de tillbaka och i dag finnes folket i grottorna med moderna bekvämligheter som ström och där kommer ingen turister.
Vi intar var lunch i grottorna med mycket god mat jag tar fram min termometer för att kolla gradtalet och det är 20º ute är det 30º, det är för övrigt samma ställe som filmen Star Wars blev inspelad. Nu kommer en av dagens höjdpunkter och det är att rida på dromedar vi var väntad, efter att vi hade fått på värme överdrags kläder för blåsten fick vi tilldelad en av Saharas transportmedel att komma upp var inte svårt för dom lå på sanden men när dromedar skulle resa på sig fick man hålla sig med all kraft i bygel för om man inte gjorde detta är jag övertygad om att flera slåget en kullerbutt över huvudet på dromedaren för alla gick det bra det hade varit roligt att få ett bild, vi skulle rida ut i öknen ca 20 min. och uppleva solnedgången som gick ned med en hastighet som jag inte trodde var sant.
Nu var det nästan mörkt och bussen for oss till hotellet i Douz för middag och övernattning.

22 oktober
Ingen sovmorgon i dag heller, kl.5 ringde klockan bussen gick kl.6 för att vi skulle uppleva när solen går upp i Saharaöknen. Det var ingen värme när vi gick ut till bussen ca 5º och fjölaktig var bussen kall, det var inte som vid klagomur men intill i bussen men vad hjälper detta när inte Volvo har leverad bussen med värme, men vi nordbor skall tåla detta eller hur. Bussresan går nu till saltöknen Chott el Djerid som bildas omkring 35-25 tusind år sedan med en djup på 1,2m sjön är 24 mil x 10 mil, enligt var guide Jacob är saltet ca 46% av något det som vi har i köket är 2%. Saltet har olika färger orsaken är att det finnes mineraler tyvärr så vi inte till den svarte storken.
Nu var vi där för att solen stiga upp över horisonten om det inte moln men vi har turen med oss i dag. Från överkanten på solen och en bit upp i himlen tog det omkring 8 minutter och värmen kom in i bussen. Efter detta skulle bussen köra oss till Degache där skall vi besöka oasen med all dess växtliv, man undrar och blir överraskad hur bevattningen fungera många olika frukter som baner ,dadel, äpplen antar måste ha mycket vatten stora kärl var byggd 30 m djupa och en diameter på 8m, en lokal guide visar oss runt och klättra upp i daddelträd och skager ned frukten till stor förtjusning för oss, vi smaker på detta och jag kan bara konstatera att det var mycket godare end det vi har till julen.
Värmen hade stiget och vi mådde bra bussen kör oss nu vidare till staden Metlaoui i Atlasbergen var vi med ett veterantåg 100 år med vagner tar oss in i dess kanjon är en upplevelse utan dess like slutstationen är vid fabriken där fosfat utvinnas från bergen. Nu for vi vidare till Kairouan den helliga staden moskéen är den 3 största i världen vi som inte är musliner har ingen inträde till moskéen, utan för moskéen finnes en begravnings plats med bara vita stenar. I Gafsa skall vi äta lunch bussen för oss till ett palats. Jugurtha palace heter detta magnefika hotell (skulle tro att vi har hamnet på Tusen och en natt hotell) här intar vi vår lunch. Efter en lång 2 dagars resa går nu färden hem till Hammenet vi få nu veta att det är mycket dåligt väder och har varit det under hela tiden vi har varit borta, synd för de som har badsemester.

23 oktober

I dag har vi sovmorgon vi intog var frukost kl. 9 och i dag ser det ut att bli en fin dag med sol, så tanken är att vi drar oss till stranden. Vid standen intar vi 2 solstoler flera från hotellet gäster kommer och snart är det konversation på svenska igång och den franska solen värmer gott men snart kommer moln svepande fram för solen och mera blev det och snart lämnar vi stranden som många andra gör och ingen mera sol den dagen. På eftermiddagen gör vi ett tappert försök att handla upp det vi har växlat in. Det blev ganska mycket kvar till personalen på hotellet. På kvällen tittar vi i pärmen når bussen till Monastir skall hämta oss (våra reseledare har varit hemlighets fulla ville inte tala om när bussen kom) jag kan förstå det för bussen kom kl.2.50 på natten.

24 oktober

Ringklockan väsnas kl.2.15 yrvaken drar man sig ur sängen och tanken slå "vilken härlig vecka det har varit i Tunisien upplevt mycket och gäst vänlig folk och god mat". Bussen kör oss till Monastir är framma kl.5 flyget som tar oss till Sverige igen startar kl.7.08 och efter 1.5 timma ser vi alptopperna i ett täcke över molnen och det är så vackert