Rajrajs blogg

Då var den här semesterturen till ända. På vägen till flygplatsen i Girona passade vi på att åka en sväng söder ut mot Begur. Då förstod vi vad vi hade missat. Helt otroligt vackra små vikar insprängda bland bergen som går ner i havet. De som var lätta att nå såg ganska fulla ut med folk. Men... jag tror att man kan hitta sina egna små vikar om man parkerar bilen efter vägen och klättrar ner mot havet. Det ska jag upptäcka nästa gång jag åker hit, för det kan vara möjligt att jag gör det.

Badat i havet, badat i poolen. Vågor,vågor,vågor så en dag hade badvakterna jämt göra att ha koll på oss badande. Det var rött flagg den dagen så det var förståligt att man inte fick gå ut speciellt många meter. En dag var vi och snorkla vid öarna Medes som ligger utanför l'Estartit. Har man inte snorklat förrut så kan det vara värt turen, men har man snorklat förrut och med den reklam man gör för världen under vattenytan kring öarna så hade jag önskat och väntat mig mer. Marknad på torsdagen, som var lite rolig att gå på, blev dock inga inköp förutom ett halv kilo biggaråer. L'Estartit är en typisk semesterort. Från början en fiskeby, men av det finns det inte många lämningar kvar. Barnvänligt, lugnt och inte något hålligång ställe. Det var visserligen en trevlig "Beatels konsert" på stranden på lördagskvällen. Det kanske är lagom hålligång för "medelålders kvinna" som jag eller....

Gårdagen ägnades åt den underbara aktiviteten bad och solbränning. Nära till stranden, som är låååång och bred. Dock blir det av någon anledning trångt... kan vara att alla vill ligga så nära vattnet som möjligt. En viss distans kan jag känna är skön, vet inte om det beror på att i Sverige så går det inte så många personer/km2. Nu fick vi ju dela utrymme med nationaliteter som är vana att ha det trängre... ingen nämd, ingen glömd..
När vi vakna idag tisdag så var det mulet på himlen, så då tog vi bilen mot Figueres och Salvador Dali museet som vi hade bestämt oss för att besöka. När vi äntligen hittade muséet, var inte helt lätt, sken solen från klarblå himmel. En hel del köande både in i och i muséet. Sevärt om man gillar konst, var lite mycket om inte intressant är allt för stort. Vi passa på att åka ut till den lilla orten Cadaquès, tyvärr hade solen åter gått i moln, så det blev inget bad där som vi planerat... men vi hann med ett dopp i poolen.

Ny morgon och god hotellfrukost. Idag var planen att ta oss ut till Costa Brava och l'Estartit. För att vi skulle komma fram i rimlig tid fick vi ändra på resplanerna något. Att åka i bergen tar betydligt mer tid än vad man tror så nu fick vi välja en väg som tog oss ner mer på slättlandet. Från Vielha var det först ett längre tunnel, sen följde vi en flod som ibland blev sjö (damm) med grönskimrande smältvatten och med branta bergsidor runt omkring. Sen blev det platt... Leida, Manresa och Vic och då var vi uppe i berg igen sedan Girona och ut mot havet.
Efter att ha checkat in, gjort "veckohandeln" på supermercatot, så blev det till barnens glädje (även min) ett dopp i poolen. Lägenheten, Festamar,var helt ok och om man tittade i en glugg bland trädtopparna hade vi till och med havsutsikt.

Efter tjurrusning och frukost blev det åter en tur ut på affärs gatorna. Idag var temat verkligen Tour de France. Starten för dagens cykeletapp gick från Andorra la Vella. Åskadare, funktionärer, "hela" Andorras poliskår och cyklister samlades. Som svensk har jag inte förstått hur stor cykelsporten är i sydeuropa.. och då tänker jag inte bara på detta stora cykellopp utan vart vi än åkte i den här delen av Spanien/Andorra så såg vi cyklister ute på vägarna, både på 1 m.ö.h och 2000 m.ö.h. Då vi inte hade parkeringsmöjligheter längre än till kl. 12.00 så såg vi inte starten av "touren" utan vi lämnade Andorra bakom oss och fortsatte västerut. På dagens tur åkte vi igenom orterna La Seu dÚrgell och Sort, samt endel mindre byar, vissa med bara ett hus och lada. Dagens etappmål var Vielha. Fascinerande vyer både i dalar och på bergsluttningarna. Landskapet och växtlighet varierande sig utfrån hur högt över havet vi var. Från lummig lövskog till kargare tallskogsmark till alpängar med frigående betande hästar och kor. Vielha var en trevlig ort. Vi förstod att här ägnar man sig åt äventyrligt friluftsliv. Forspaddling med flottar och kajaker, vandring, cykling och vintertid skidåkning. Bodde på ett mysigt hotell, Ribaeta, där man hade behövt spanska kunskaper...men med lite händer, armar och ben så hade vi ett trevligt samtal i receptionen. Resten av familjen blev lätt fundersamma när de kom in i receptionen och jag stod och prata svenska och receptionisten svara på spanska.
Kyparen i restaurangen lärde oss hur man i Katalonien gjorde och åt sitt bröd med vitlök,tomat och olivolja. En lätt delikatess som vi kommer ta med oss hem.

Morgonen startade med tjurrusning i Pamplona...på TV alltså. Detta blev en vana de närmaste dagarna att sätta på TV'n kl. 8.00 för att se på spektaklet. Det var försnack och eftersnack och repriser på de "bästa"(värsta)händelserna och detta sändes inte bara på en kanal utan på flera.
Efter frukost så bar det iväg upp i de spanska bergen med siktet inställt på Andorra. Vägen dit gick genom natursköna landskap. Vägar som slingrade sig upp för de pyrenéiska bergsidorna. Det var fasinerande hur växtligheten skiftade utifrån vilken höjd vi åkte på. Orter vi åkte igenom på vår resa var Banyoles, Olot, Ripoli, La Molina sedan över gränsen till Frankrike och in i Andorra från nordost. Nu var det så att vi var inte de enda som hade Andorra som slutstation för dagen. Även alla cyklister i Tour de France hade det.
Men vi vann, vi var först... (trots alla avstängda och enkelriktade gator).
Efter att ha sett cykelloppet gå igenom staden ,och det gick fort, letade vi på vårt hotell, och sen ut för att kolla in utbudet på affärsgatorna. Parfymaffär, elektronikaffär sport/klädaffär, parfymaffär, elektronikaffär, sport/klä.... där imellan var någon guldsmed och affär för starka drycker insprängda. För en svensk plånbok var det inte mycket som var prisvärt, förutom de där "dryckerna".
Andorra var ett mycket fint land, och huvudstaden låg verkligen inklämd mellan höga berg. Ett tips är att ha ytterligare en dag på sig och ägna den åt att vandra i bergen.

Torsdagkväll lämnade vi en regnig flygplats bakom oss med flygplansnosen ställd mot ett förhoppningsvis varmare och soligare Spanien. Varje delmoment i en resa, är ju ett äventyr i sig, och det första var att se om bokning och onlineinchekning med RyanAir skulle fungera... Inga problem ... Flygresan kändes bra om än lite lång, trots att det bara tog ca. 3 timmar. Fanfaren ljöd i kabinen... åter igen var ett RyanAirplan i tid.
Hämtning av den bokade bilen och iväg några kilometer till en efterlängtad hotellsäng. I tron om att "nu är vi i ett varmt land" så drog vi på airkondition i rummet. Efter någon timmes sömn vaknade jag och trodde att vi kommit till Nordpolen istället för sydeuropa ...brrr...