Minnen
Dagens övningar var planerade. Jag skulle ta tag i röran i källaren efter renoveringen av golvet och röja ut för att kunna påbörja golven i de övriga rummen där nere.
Har varit i källaren och gjort ett försökt till att städa, men kom av mig då jag hittade gamla broschyrer och dagboks anteckningar från och om Thailand, plus en massa foton som är upp förstorade i A4 format, eftersom jag skulle göra en redovisning i skolan om min resa dit. Städningen kom av sig och jag blev sittandes med ett leende på mina läppar, drömmandes bort av att läsa igenom dessa notes.
Minnen, underbara minnen som bara väller in och det var precis som att uppleva resan en gång till. Så kul med dessa anteckningar.

Resan startade onsdagen 21 november 2001 maken hade beställt den till min födelsedag, hur många år det var tänker jag inte tala om.
Eftersom 11 september hade gjort de svårare med inchechningar och mellan landningar i vissa arabiska stater, valde många resebolag bort detta på sina resor. Vi reste med Fritidsresor och de hade inte valt bort något av detta på sina rutter, så vi mellanlandade i Förenade Arabemiraten och staden Sharjah. Givetvis sov jag hela vägen dit så maken fick väcka mig och tala om att vi skulle gå av planet för frukost.
Där det var uppdukat en underbar frukost buffé med massor av exotiska frukter, juicer, kaffe, te, smörgåsar och en massa annat gott att stoppa i magen, vi hade ju flugit i 6 timmar och hade ca 6–7 timmar kvar innan vi landade i Phuket. Vi var inte tillåtna att röra oss fritt som vi skulle vilja utan var hänvisade till denna jätte matsal och toaletter. Det fanns en taxfree shop också, där var massor av guld och äkta stenar som glimmade och gnistrade i skenet från lysrören i taket, vi var ju inte ute efter shopping utan ville bara vidare så fort som möjligt. Innan vi fick gå ombord på planet igen var det en rigorös kontroll av oss resenärer, detta på både gottt och ont. Möttes av två stenansikten, inte ett leende, från två kvinnor som visiterade oss kvinnor och två män som visiterade alla män. En del karlar skulle givetvis försöka sig på att skoja till det lite, men tji fick de, de visade inget tecken på att varken le eller annan uppskattning.
Väl på planet igen somnade jag om och vaknade på nytt av makens skuffande på mig att vi var framme. Det är torsdag eftermiddag den 22 nov 2001 och klockan visar på ungefär 16.00 pip.
Kliver ut ur flygterminalen och möts av en härligt vibrerande värme, det riktigt dallrade i luften. Jag bara står där med nyvaken blick och insuper alla dofter, ljud och njuter av den smekande värmen som får min nedkylda kropp att tina upp. Där stod bussarna på rad. Reseledarna likaså med sina skyltar som visade vart vi hörde hemma.
Eftersom detta var första gången vi var på charter resa kände vi oss lite tafatta och undrade förstrött vad ska hända nu. Alla resor vi gjort tidigare och efter denna har varit med reguljära flyg där vi varit hänvisade till oss själva.
Men nu var vi här och allt hade gått bra ”so far so good”. Förväntansfulla blir vi hänvisade till en buss med ett nummer på, som ska ta oss till Karon Beach och hotellet vi ska bo på. Men innan vi kommer så långt, blir det en ofrivillig sightsing för att släppa av andra resenärer, som ska till andra hotell ut efter vägen. Den bussresan tar lite över en timma. Klockan hinner gå mot sju – halv åtta innan vi är framme. Där blir vi mottagna med en ljuvlig smakrik fruktdrink utan alkohol med en tatch av eukalyptus. En liten thailänsk kille kommer och hämtar upp oss i en typ golf bil och kör våra väskor och oss till byggnaden och vårt rum där vi ska bo i två veckor.
Väl uppe på rummet tittar vi runt, ut på balkongen, där finns två sol stolar och ett litet bord, kolla toan med dusch, packa upp vi hade fått tips om att ta med lite egna matvaror hemifrån såsom hårt bröd, sill, kaviar, instant kaffe och annat plock. Jo, vi har ju med vår vattenkokare som jag ska berätta om längre fram. Plockar ur minibaren och in med våra egna medhavda matvaror. På sängen ligger det en otroligt vacker orkide som skiftar i violetta nyanser, jag lägger den i en plastpåse och in i en bok för att pressas. Detta är typiskt mig, allt ska dokumenteras, minsta lilla händelse och se jag har ju fått användning av det. Genom att skriva denna reseskildring ett par år senare (2009).
Innan vi gick till sängs denna första kväll, läste jag igenom papper och information vi fått i bussen på väg till hotellet. Det är olika utflykter som man kunde beställa på plats. Eftersom jag inte ville låsa upp mig med att göra det redan hemma i Sverige.
Vi somnade gott efter allt som skett under de dygn som gått sedan vi lämnade Sverige. Trötta, lite yra av allt nytt som passerat revy inför våra ögon, men med en skön trötthet.
Fredag morgon vaknar vi upp till en ny härlig dag fylld av upptäckar glädje och nyfikenhet på allt. Det är en härligt, vederkvickande värme som slår emot mig då jag klev ut på balkongen, drar in värmen i näsborrarna, som drar ihop sig så där som det gör när man kliver in i en bastu. Suckar djupt och säger liksom för mig själv ÄNTLIGEN är vi här. Detta har jag längtat efter.
En snabb dusch för oss båda två och iväg för att kolla var frukosten serveras. Vi behöver inte leta länge det var bara att följa strömmen av de övriga turisterna. Frukosten var något av det bästa jag träffat på. Nja, kanske inte, i Bangkok och Australien bjöds vi också på många bra frukter i sina frukostar. Där fanns allt man kan önska sig, inget fattas. Där satt vi länge och bara njöt av den upp dukade frukost borden al a buffé, det var en fröjd för ögat med alla dessa frukter som jag blir lite överförtjust i. Mango, ananas, bananer, vatten melon, kommer inte ihåg allt. Korv, ägg i olika former, bacon, skinka, kyckling, plus tusen andra rätter till frukost.
När vi kom tillbaka till rummet låg det instucket under dörren en lapp som talade om att det är ett informations möte på ett annat hotell. Om vi ville vara med på det ska vi anmäla oss i reseptionen. Vi skulle bli upphämtade av någon som ska ta oss till det andra hotellet där mötet ska äga rum klockan 17.00 pip. Vi bestämde att det ville vi gå på. Sagt och gjort vi gick till receptionen och anmälde oss till detta. Nu var det dags för en vandring runt omgivningarna, titta var närmaste vägen till stranden var. Vi tog den väg som bussen hade kört oss kvällen innan och det var givetvis fel väg, men det visste vi inte då. I och för sig gjorde ju det ingenting vi fick se lite mer än vad vi tänkt oss. Denna rundvandring runt hotellet som det blev, innan vi landade rätt gjorde oss gott. Mina upptäckar ögon såg och registrerar allt som kommer i dess väg.
Vi hittade stranden eller om den hittade oss, hör inte hit. Gågatan med alla marknads stånden och försäljning av allt som kan tänkas finns på denna jord och allt i kopior. Oj, oj, oj så mycket, mest kläder, T-shirt, klockor, krimskrams och solglasögon. Sedan dessa in-ropare till skrädderierna, de var oftast indier eller kambodjaner även vietnameser. Efter en dags vandring fram och åter i värmen var det dags att leta upp en mat affär för att inhandla vatten. Därefter till någon restaurang som serverar lunch. Även detta finns en del att välja mellan. Många av dessa ambulerande gatukök med sina gasolgrillar som är monterade bak på cykeln eller mopeden, där de grillar kyckling och wokar grönsaker till. Allt detta mixat med ett ägg och en dunder stark kryddning. Det känns som alla sliter och drar i en, att komma in här eller komma in där. Spelar ingen roll om det var skrädderi eller restauranger inkastare hade de alla.
Dagen gick fort och nu var det dags för info mötet vi gjorde oss i ordning gick ned till receptionen och de sa vi skulle vänta utanför och angav en plats där vi skulle vänta på bussen. Men när vi väntat i en kvart – halv timme ungefär gick vi tillbaka till receptionen och sa att ingen buss varit där. Hoppsan nu blir det fart i kapernaum, taxi kommer och i flygande fläng körs vi till mötet, där de ber om utsäkt för sitt misstag. Vi får lite att dricka och lite tilltugg. Plus en hel drös med broschyrer om allt man kan uppleva medans man är här.
Vi valde en orienteringstur av Phuket town (stadstur) och det är en hel dag. Under denna tur blev maken jätte dålig och jag fick vandra runt den själv med de övriga resenärerna och guiden. Troligtvis hade han druckit för lite vatten. Denna stadstur är verkligen givande eftersom jag gillar historierna bakom varje sevärdhet, utflykt och det vi blir förevisade. Huset där de spelade in filmen
”Heaven and Earth”.
(Inspelad 1993 av Oliver Stone. Om Himmel och jord:
Le Ly växte upp på landsbygden i 50- och 60-talets Vietnam. Efter att ha blivit våldtagen och torterad av motståndsrörelsen flyr hon till Sanoi, där hon blir arbetslös efter att ha blivit med barn med husbonden. Hon tvingas hitta egna sätt att livnära sig själv och sitt barn på Saigons gator. Sista delen i Oliver Stones Vietnam-trilogi är baserad på två självbiografiska böcker av Le Ly Hayslip). Röd markerad text är hämtat från annan källa på nätet.
Fiskemarknaden vojne, vojne vilken stank, det luktade hemskt enligt våra näsor och normer, men för thailändarna var det inget märkvärdigt, de är ju vana vid denna lukt. Vi stannade även till vid en fabrik där det slipades stenar rubiner, safirer, smaragder osv. Maken förärade mig med en jätte snygg ring.
När vi nu hade legat på stranden i två dagar och solat och badat, och bara njutit av värmen och baden, det var varmare i vattnet än på stranden. Det fanns bara superlativ för det och det var HÄRLIGT, UNDERBART, SKÖNT.
Nu var det dags för nästa dagsutflykt.
Andra turen vi hade bestämt oss för var en hel dag av djungel treakling på elefant ryggen och därefter en kanotfärd. Med buss tog vi oss genom Phuket och lämnade den ön för att anträda fastlandet och till Khao Sok Nationalpark där elefanterna stod och väntade på oss turister. Undrar så här efteråt hur de kände sig elefanterna alltså. Efter den turen var det dags för kanotfärd, men innan kanotfärden var det lunch ute i buschen. Även här var maten helt rätt allt smakade underbart. Vi blev instruerade om hur vi skulle färdas. Inga paddlar till turisterna eftersom några av den petat ned ormar som legat och sovit i trädkronorna. Några i en av kanoterna som var av plast blev attackerade av en liten kobra som försökte komma ombord men, kanotföraren slog till den med paddeln och jisses vad arg den blev attackerade kanoten flera gånger, men föraren fick in ett slag så den försvann upp på andra sidan vattenfåran. Jag hann både se och fota en grön mamba som låg och sov och några andra ormar också. En spännande och händelserik dag återvänder vi till hotellet, hasar oss ned för att äta middag och ser på klockan den visar på halv tio. Härligt trötta tar vi oss upp till rummet tar en drink på balkongen. Därefter bums i sängen, imorgon är en ny dag med sol och bad.
Sista utflykten var en hel dag också, och den turen gick ut till Phang Nga och Ko Phing Kan, ”James Bond Island” mera känd för båtjakten i ”Mannen med den gyllene pistolen”, den stora turistfällan som alla ville se så även vi. Vi besökte även den lilla fiskebyn Ko Panyi som är byggd delvis på pålar ut i vattnet med invånare som är muslimer. Även här var det en smakrik och bra lunch. Men jag gillar inte det jag ser hur de håller de små aporna fastkedjade vid någon eller vid någon stol. De ville gärna ta kort av oss med apan på axel, men reseledaren sa att vi skulle avböja snällt men bestämt. Här var vi hela dagen och kom hem sent till hotellet, var för trötta för att gå ut och äta middag. Åt lite av det vi hade kvar från vår medhavda svenska mat.
De sista dagarna ägnade vi åt sol och bad givetvis shopping och då ingår ju prutning. En del av halva nöjet. Det andra givna är ju att man syr upp några klädes plagg vilket även vi gjorde. Deras skicklighet och mjuka, underbara tyger är ju ett måste.
Det blir tre dagar av olika aktiviteter fint fördelade över de dagar vi var där.
För man ville ju sola och bada också även om jag inte är mycket för att sitta i solen utan håller mig i skuggan. Jodå jag är i vanliga fall en riktig badkruka men här låg jag faktiskt i vattnet varje dag. Kroppen skrumpnade ihop som en svamp efter timmarna i vattnet.
Under våra veckor i Phuket hörde vi cikadorna spela så intensivt och alltid samma tid varje kväll under de veckor vi var där. Jag såg den aldrig, men hörde dem.
Kända att jag ville återge en liten reseskildring av en resa som jag och maken gjorde 2001. Mycket har hänt efter denna resa.
World Trade Center var innan vi for iväg. Tsunamin är också en. Där emellan en massa olika terrorist angrepp mot olika turist mål. Vi har inte blivit avskräckta av detta utan det har blivit andra resor efter det. Även ett par boende år i USA.
LottaM