Juli 2005 var det dags för en tvåveckorsresa till det nygamla turistlandet Kroatien. Första utflykten i landet, eller rättare sagt utom landet, var faktiskt en tur till Montenegro. Här stannade vi i byn Kotor, som vi senare fick veta egentligen var Kroatisk från början. Vi tog en tur i den gamla staden och solade och badade större delen av dagen innan vi åkte hem. I Dubrovnik gick vi till turistbyrån for att ta reda på hur vi skulle ta oss till nästa ö samt om vi kunde få hjälp med boende. Vi fick berättat för oss att det var jättesvårt att få boende vilket gjorde att vi bestämde oss för att ta den tidigaste båten för att få bättre chans att hitta just detta.

Tidigt på morgonen dag fyra putsade vi därför bort John Blunds sand ur ögonen, hängde på oss de knappa tjugo kg tunga ryggsäckarna och gav oss av för att ta båten till Mljet. När vi kom fram gick vi till turistbyrån som tipsade oss att gå från hus till hus och fråga om de hade plats. Det första huset vi kom till hade rum så det var inte svårare än så. Vår ständiga följeslagare Lonely Planet som på tidigare resor gett oss så många välbehövliga råd visade sig i Kroatienvarianten vara påfallande bristfällig i sin information. Trots att vi köpt den senaste upplagan slutade vi efter ett tag att konsultera denna resebibel.

Den stora begivenheten på Mljet är cykling och cyklar finns att hyra överallt till ett billigt pris. Från Polace kämpade vi oss uppför en brant stigning över berget och efter lite slit och ett antal vattenpauser kom vi fram till två sjöar på ön. I en av dessa sjöar finns en ö; alltså en ö i sjön på ön om ni hänger med. Här ligger ett kloster mycket fotogeniskt beläget. Man kan ta en båt ut hit men vi föredrog att njuta av utsikten från håll innan vi begav oss vidare till Pomena. Pomena är ännu en idyllisk liten by beståendes av restauranger med god mat och fin utsikt över alla segelbåtar belägna i hamnen.

Sex dagar in på resan tog vi båten till Korcula. Vi fick rum hos en mycket trevlig familj som bjöd på vin och berättade om staden och ön. Lombarda är en by som är känd för sitt vin och dit åkte vi på vinprovning. Vi tog en lokalbuss och väl där fick vi tips av turistbyrån på ett ställe som kunde visa oss sin vintillverkning. Milina som hade stället var mycket trevlig och berättade om sina viner och lät oss smaka så mycket vi ville. Han gjorde det för sitt nöjes skull så vi behövde inte betala. Det roliga var att senare kom det en guidad tur dit som hade betalat ett antal hundralappar och dessutom inte ens fick berättelsen av ägaren utan av en inhyrd guide. Vi handlade två rödvinsflaskor Lucul och två vitvinsflaskor Pillos samt en flaska citrongrappa, Likeri. Det röda vinet hade en härlig arom av rökighet som skiljer den från många andra vinsorter.

En av dagarna var vi på snorkeltur i strålande väder. Sikten är riktigt imponerande i de Kroatiska vattnen men däremot finns det inte så många färgglada fiskar så om man väntar sig att se regnbågens alla färger kan man nog bli besviken.

Trots den relativa närheten av 45 minuters båtresa från Split är det en lugn och idyllisk ö med klart överkomliga priser till exempel 10kuna (ca 12 SEK) för en stor stark. Vi bodde hos en tant som kunde all världens språk dock inget av de tre vi själva är hyfsat komfortabla med att använda (dvs. svenska, engelska, tyska). Således fick den klart rostiga spanskan användas med varierande framgång.

Första trippen på Brac var till Bol på sydkusten där den kända udden Zlatni Rat ligger. Det är en strand som skjuter ut från den i övrigt klippiga kusten och erbjuder väldigt vackra vyer. På ena sidan blåser det höga vågor medan det är relativt lugnt på den andra så oavsett strandtycke finns det något för alla här. En bussfärd från Supetar (där färjorna från Split stannar) till Bol går längs smala klippvägar och är bara det en upplevelse.

Är man i närheten av Split får man inte missa Krka nationalpark. Det är en stor nationalpark där de otaliga vattenfallen slåss i att vara mest praktfulla och återigen smattrar avfyrningsknappen på kameran med en intensiv frekvens. Man kan också svalka av sig i det kyliga och klara vattnet även om det inte är i direkt närhet till vattenfallet. På grund av storleken på nationalparken kan man bara se en bråkdel av vad parken har att erbjuda men det är ett problem av den mer angenäma sorten.

Vis var den sista i raden av öar. En avlägsen ö 2 timmars båtfärd från Split dit de stora hoperna av turister ännu inte har hittat. Två mysiga byar Vis och Comiza ligger belägna här. Blue Grotto, dykning och vinprovning är det som de flesta åker hit för. Vi tog en cykeltur på några timmar första dagen och andra dagen blev det en väldigt guppig färd över vågorna på en turistspäckad vinglig båt till ett av naturens underverk, Blue Grotto. Man åker in i en grotta i totalt mörker och väl inne i grottan uppenbarar sig ett klart ljusblått sken som kommer från en öppning Ser man ner i vattnet kan man se alla 16m ner till bottnen.

Med två dagar kvar av tvåveckorsresan kom vi tillbaka till Dubrovnik. Vid det här laget hade det hunnit bli 14 juli. Turisterna hade ökat markant i antal och kvicksilvret hade letat sig upp en bit ovanför 30 strecket. Sista utflykten blev en tur ut till närliggande Lokrum. En ö med möjligheter att hitta ensliga stränder och vackra exotiska växter. Väl uppe på toppen ser belönas man med en finfin vy över Dubrovnik.

Sammanfattningsvis kan man säga om Kroatien: Varmt väder, säkra soltimmar, turkost vatten, klippiga stränder, billig öl, goda pizzor. Vad väntar ni på?

Fem av mina bästa Kroatientips:
Aktiviteter:
1. Vinprovning på Korcula
2. Cykling på Mljet
3. Krka Nationalpark
4. Rundvandring i gamla stan i Dubrovnik.
5. Blue Grotto