Hej!
Tillbaka i höstrusket från en hellyckad
resa till Holland och Haarlem där sonen bor. Vi tog det lugnt och vilade efter maten innan vi for vidare och klarade oss hela nedvägen på det stora fina rastplatserna som finns längs vägen och som befolkas av hundratals långtradare. Vi sov tryggt bland dem och hade oftast en nattöppen mack i närheten.
Vi bestämde i sista stund att köra över bron till
Danmark och sedan Rödby-Puttgarden till
Tyskland. Kom sent på kvällen, så vi sov på varuhusparkeringen vid hamnen. På morgonen blev det frukost och sedan handlade vi lite presenter och ädla drycker på BorderShop.
Fortsatta färden gick genom Tysklands motorvägar som i stort sett alla var under arbetet. Kom till Haarlem på fredagkväll och sonen kom med sin motorcykel och lotsade oss den sista krångliga biten in i staden.
Haarlem är en härlig stad med gamla byggnader och många kanaler. Smala gator med kullersten och minimala P-platser. Inget för husbilen.
Vi hade dock tur och kunde parkera på en tom dubbelplats på sonens hyrda P-plats vid kanalen.
Vi hade också tur med vädret då det var över 25 och sol under hela vistelsen. Vi åt gott på uterestauranger, kollade in på folk och satt på utekafeer. Besök vid havet som var helt fullpackat med folk för den dagen visade termostaten +27. Lite shoppning blev det också.
Dan innan hemfärden var det marknad med lokala delikatesser som fisk, ostar och korvar samt mycket handarbeten. Köpte en snidad matställe åt våran katt Viljo.
Vi valde att köra hem direkt i sakta mak då vi redan sett Moseldalen två gånger och vädret skulle slå om till regn och rusk. Körde över norra Holland, via Tyskland till Danmark och där över två broar till svenska sidan.
I Holland och Danmark var vägarna i fint skick.
Väl i Malmö började regnet och stormliknande vindar tog tag i
bilen vid omkörningar så jag kände mig lite rädd faktiskt.
Bestämde sova över på en camping och det blev i Markaryd. Otroligt fint och välstädat camping vid Vittsjön.
Vädret bättrade sig inte utan rusket följde oss hela hemvägen som gick via Sala där vi hälsade på en släkting.
Borta bra men hemma bäst och jag måste säga att återseendet med katten Viljo blev kärt. Helt fantastisk med resan var att allt i bilen fungerade och inga som helst missöden skedde på turen. Nu vet vi att sonen har det bra med sin utsikt mot kanalen, men lite oroliga är vi på hans arbe5tsresor då han redan en gång kraschat på motorvägen med sin motorcykel.
Ha det gott alla vänner, vi tittar på våra bilder när snön och kylan kommer och i väntan på Thailandsresan.
Make
