Jugges blogg

Ska åka med några gamla kamrater till alperna för skidåkning någon gång under första kvartalet 2009. Vi var ett gäng som åkte mycket under 90-talet men nu har vi inte varit iväg sedan 2001. Det är ju alldeles för länge sen...
Vi har varit i Frankrike, Schweiz och Italien men alltid tyckt bäst om Österrike så det blir det igen. Frågan är ju bara vart???
Vi har tidigare varit i Kitzbühel, Ischgl, Zell am Zee & Badgastein.
Tacksam för fina tips.
/Jörgen

Island har hastigt och lustigt blivit utbytt mot New York. Ett gammalt drömresmål för mig sedan barnsben. Jag har aldrig varit där men nu tänkte jag ge mig iväg. Tyvärr märker jag när jag börjar forska lite att mitt val av semestertid(juli) inte var så bra. Flygpriserna verkar öka rejält under sommarmånaderna(det billigaste jag hittat är 6400:-. Men det är ingenting att göra åt nu. Dollarn är ju billig i alla fall...
Vet någon om något prisvärt och bra boende, och vart i denna jättestad ska man bo egentligen??
Andra härliga tips från Reseguidens medlemmar vore kul! Det måste ju vara flera av er som varit där.

Igår bestämde jag mig... Det blir Island i sommar. Ska bli himla kul och intressant. Har aldrig varit där men det sägs mig att det är härligt men ruggigt dyrt. Någon som varit där och kan ge några bra tips??

Efter ytterligare tre dagars vandring till Finisterre(kallad varldens ande innan Columbus kom och stallde till det) ar jag nu tillbaka i Santiago de Compostela. Det var tre dagars valdigt hard men harlig vandring. Jag vandrade ca 30 om dagen-det finns inte lika manga harbargen langs vagen sa man maste planera dagarna mer-och traffade nya skona pilgrimer. Vi blev ett skont litet gang som umgicks pa kvallarna. Sista dagen igar avslutades med solnedgang och en flaska vin och idag, nagot trott, tog jag bussen tillbaka till Santiago. Tank att den stracka vi vandrade pa tre dagar korde bussen pa knappt tva timmar. Orattvist.
Men vadret de sista fyra dagarna har varit helt fantastiskt! Det sags att det regnar atminstone en gang om dagen i Galicien, aven om det kan vara korta skurar. Men vi har haft fyra dagar med stralande sol, och att da komma fram till sandstranderna i Finisterre kandes verkligen som en vardig avslutning. Ni som varit i omradet kring Kapstaden och Cape Point vet ungefar vad jag menar. Nu aterstar bara nattaget till Madrid och i morgon flyger jag till Kopenhamn och stannar dar over natten. Det ar fotboll igen i morgon och med tanke pa onsdagens match kanske jag inte ska saga att jag ar fran Sverige.

Att forklara hur det har varit ar omojligt. Att vandra Camino de Santiago innehaller alla kanslor, ibland samtidigt. Det kan bara upplevas. Det anda jag kan saga ar att det ar mycket tuffare an jag trodde, och hur forberedd man an tror att man ar sa intraffar saker man inte kan styra over, positiva och negativa.
Det som jag tycker har varit trakigt ar att se forandringen som skett sedan jag vandrade forsta gangen i juli forra aret. Det ar mer turister nu och mindre pilgrimer och ni forstar vad jag menar. Inget fel pa turister men jag maste nog saga att Caminon inte ar for dom. Manga som jag pratat med som vandrat tidigare sager samma sak. Caminon ar pa vag att kommersialiseras. Det ar bra for folket har uppe for det skapar arbetstillfallen osv, men jag tror inte att det i langa loppet gagnar Caminon och det den star for.
Kanner ni for att vandra Caminon vill jag bara saga; SKYNDA ER INNAN DET AR FORSENT. Vi har snart stora hotellkedjor och McDonalds langs vagen. Hmm, lite overdrivet kanske.
Det positiva ar forstas alla skona manniskor man traffar, aven om jag traffade fler forra gangen. Lanskapet man vandrar igenom ar ofta sa vackert att man efter nagon vecka blir blassé. Det ar allt som oftast som att vandra omgiven av vykort.
Det del av Caminon jag gillade bast var over Pyreneerna samt fran O'Cebrerio ner till Triacastella. Staden Santiago de Compostela i sig ar inte sa mycket att bry sig om tycker jag.

Men som sagt, det gar inte att i ord beskriva.

Ja, nu ar jag framme!!
Igar vandrade jag "bara" 16 km och stannade for natten i Monte de Gozo, en liten topp dar man enligt min guidebok ska kunna se katedralen i Santiago de Compostela for forsta gangen. Men med gardagens vader var det ingen chans till det. Harbarget vid Monte de Gozo har plats for nara 3000 pilgrimer. Det gjordes i ordning infor pavens besok 1989 da det holls en stor utomhusmassa dar. Pilgrimer far sova en natt gratis.
Blev lite blot igar ocksa. Pa vagen hem efter besok pa restaurang sporegnade det och de fem minuterna vi hade till harbarget rackte for att bli blot da jag hade glomt mina regnklader.

Gick sedan upp kl 6 for att vandra de sista 4 km in i Santiago i gryningen ackompanjerad av en soluppgang trodde jag. Men icke. Det regnade ganska friskt emellanat. Pilgrimskontoret oppnade kl nio(da hade jag redan varit i stan en timme). Fick min Compostela(intyg) pa min vandring och fixade boende at mig och at Michael fran Australien som jag vandrat med de sista tva dagarna, endast 2 minuter fran katedralen. 15 € var, helt ok.
Kl 12 var det sedan stor massa till alla anlandande pilgrimers ara(det var fullt i den gigantiska katedralen), manga kara aterseenden osv.
Ikvall blir det nog lite festligt och i morgon vila och sightseeing for att i overmorgon spanna pa mig kangorna igen och vandra de sista 92 km till Finisterre, "varldens ande".
750 km i regn, isande kyla och tokvarme for att se en ganska ful, om anda maktig, katedral. Vansinnigt? Ja. Roligt?? Som bara den!!
C ya!

En dag pa hotell gjorde mig gott. Jag har ingen lust att sluta min vandring som en sur och tvar en. Vadret var mycket battre idag an gardagens blomspruteregn. Gick mina 25 km idag men i morgon ar det bara 19 och sedan endast 4. Det rekommenderas att man inte anlander till Santiago pa eftermiddagen utan tar nattvila strax innan och vandrar i triumf in i Santiago de Compostela pa morgonen.

Folk fran Sverige ar det daligt med. Har hort om en tjej fran Goteborg men inte traffat henne. I forrgar horde jag svenska talas pa harbarget i Portomarin men det var morkt och jag lag i sovsacken. Ett nast intill helt omojligt och hogst impopulart uppdrag att leta ratt pa landsman da. Pa morgonen var de som bortblasta. Tre finnar, fyra norskar och ett gang danskar ar de skandinaver jag traffat. Men vi ar ju inte sa katolska av oss.

Foten ar bra men pa Caminon har man alltid ont nagonstans(om inte annat har man huvudbry sa det racker och blir over). Svullnaden har gatt ner men jag har ont i vanterfoten. Hoppas det inte blir varre sa jag kan, som planerat, fortsatta till Finisterre, The end of the World.

Traffade idag pa min baskiske van Juanma. Vi har inte setts pa nara nog tva veckor. Han har mer brattom en jag till Santiago, men jag hoppas han ar kvar nar jag vandrar in pa torsdag.

Ps. Jag har inte hemlangtan egentligen, men jag skulle garna vara i Santiago just nu. Nar man ar sa nara efter sa lang tid gar man egentligen bara och vantar. Jag kanner igen symtomen fran tidigare resor.

Pss. Ska nagon som rakar lasa det pa Sweden Rock Festival??????

Na, laggdags....

Ja, det kanns sa i alla fall. Ar i Palas do Rei, och har planerat att vara i Santiago den 31:a sa det ar inte langt kvar. Foten ar battre men mitt ofrivilliga uppehall har gjort att jag tappat bort de vanner jag funnit langs vagen. Vad jag hort ar de antingen bakom eller framfor mig. Martin fran Koln ramlade i en trappa pa ett harbarge och skadade foten sa illa att han maste rontga den, horde jag. Nya bekanskaper ar aldrig langt borta pa Caminon men sa har i slutet kanns det lite som var och en har hittat sina resekamrater(nagra kanske tom sina livskamrater).

I natt ska jag bo pa hotell. Regnet varade nastan hela dagen idag och jag ar nu ganska less pa att vandra for att sedan hamna pa ett harbarge dar det kanske finns varmvatten. Naja, en dag i lyx och sedan ar jag nog tillbaka igen. I morgon skulle det bli battre vader.

En liten kommentar for er som, liksom jag, ar torsk pa JRR Tolkiens Sagan om Ringen. Jag vagar pasta(utan att egentligen veta) att det ar Camino de Santiago som en gang i tiden inspirerade honom att skriva Triologin. Jag ser likheter nastan varje dag. For att inte tala om namnen. Staden Bilbao ska tydligen uttalas Bilbo pa baskiska. Ett provins heter Aragonien och Frodos hob-van i boken heter Peregrin(kallas for Pippin). Pilgrim i Spanien heter Peregrino. Det finns fler likheter. Och da har jag inte namnt att jag for vecka sedan i princip vandrade in i Hobsala.

Som sagt, nara nu...

Idag var det battre vader. Tyvarr sa har jag fatt ont i vansterfoten. Det forvarrades troligtvis av gardagens 30 km uppfor och nerfor om vartannat.
Idag vandrade jag, och Martin fran Koln som jag haft sallskap med de senaste dagarna, bara 7 km till byn Villafranca del Bierzo. Sedan gick jag till doktorn som skrev ut antiinflammatorisk medicin till mig. Lakarbesoket var gratis, det ar sa for pilgrimer, och medicinen kostade bara 1.20 euro.
Jag far helt enkelt ta det lite lugnare och med fler pauser i fortsattningen. Men till Santiago ska jag, kanske far jag skippa de nio milen till Finisterre och ta bussen istallet.
Det ar mycket tyskar ute pa Caminon. Det kanns som om kanske 70 % ar fran Tyskland. De sager sjalva att det beror till stor del pa att en kand tysk komiker gick, och skrev en bok om Caminon forra aret. Sa med Agneta Sjodins bok i farskt minne kan vi vanta oss en svensk invasion nasta ar.
Det ar valdigt vackert landskap vi vandrar i och stamningen mellan pilgrimer ar god. Man traffar sallan nagon avig typ. Sarskilt vid Cruz de Ferro, den stora stenhogen prydd av ett kors dar pilgrimer lagger en sten hemifran och darigenom symboliskt lamnar kvar sina problem var stamningen stark och rorande.
Nu maste bara medicinen gora sitt och foten bli bra.

Ok, en minut har jag pa mig. Det har regnat mycket de sista dagarna, men det ar oerhort vackert, den del vi vandrar just nu. Knappa 20 mil kvar till slutmalet i Santiago. och jag har tio dagar pa mig. Inga Problem......

Hola!
Nu börjar det kännas i benen. Sjunde dagen ar tillryggalagd och jag känner mig härligt trött. Vandrar lite mer per dag(25-30 km) än jag tänkt men det gör inget. Då hinner jag vandra de ca 9 milen till Finisterre också.
Tråkigt att en av mina vänner som jag lärt känna längs vägen nu bestämt sig för att åka hem till Ungern utan att vandra klart. Hon har fått svaren på sina frågor säger hon. Jag vet inte det jag...
Nåja, Caminon går vidare men det blir inte så mycket skrivet per gång. Det är inte alltid det finns en dator att tillgå och finns det så är den ofta upptagen.
Korta små inlägg om livet längs vägen, men det är väl det en blogg är till för. Ska skriva en längre "artikel" när jag kommer hem.