Johnnybajdzjans blogg

Kanske är den i harmoni med naturen, den sovjetiska glas- och betongkoloss från vilken jag hör vattenscootrarna leka på Sevansjön. Eller ligger den armeniska författarföreningens gästhus istället som en kontrast till naturen? Panoramafönstret skyddar mot väder och vind, mot solens starka strålar här på 1905 meters höjd, samt kyliga kvällar. Ändå släpper fönstren solens strålar in, och jag ser långt ut över den sjö som täcker fem procent av Armeniens yta. Sevan....

https://johnnybajdzjan.wordpress.com/2015/10/03/vid-sevan-ska-jag-en-gang-ata-fr...

Det där med resevaluta kan vara svårt. Först ska man hitta ett växlingskontor eller en bank. Sen ska man växla pengarna, kanske från euro eller dollar till en lokal valuta som man inte känner till. Det, dessutom i ett land där man aldrig förut har varit. Är man på rundresa och besöker flera länder, kan det bli ännu svårare. Då ska man växla från en valuta man inte känner, till en annan valuta man inte känner, och samtidigt försöka att inte bli lurad. Lättare sagt en gjort. Fast lurad blir man, för eller sen. Även jag...

Fortsättning: https://johnnybajdzjan.wordpress.com/2015/09/03/valuta-pa-resa/

Vi reser i Uzbekistan. Vi besöker de gamla städerna längs Sidenvägen där handeln har pågått i mer än tusen år. Den mest kända av dessa städer är kanske Samarkand. Där pågår handeln fortfarande....

Fortsättning: https://johnnybajdzjan.wordpress.com/2015/09/01/marknaden-i-samarkand/

Vi resenärer är dockor och den gamla koranskolan vårt dockhus. Char Minor är namnet. Det betyder fyra minareter och är ett illustrerande namn. Huset har fyra små torn, ett i varje hörn, toppad med blå glasyr...

Fortsättning: https://johnnybajdzjan.wordpress.com/2015/08/31/ett-dockhus-med-fyra-minareter/

Kvällen är mörk i Bukhara som inte är en stad för nattklubbar och diskotek. Några män promenerar i ljuset från månen, pratar, och en moped kör förbi. Det är de ljud jag hör. Annars är det rätt så tyst i denna stad, en gång i tiden ett viktigt stopp på Sidenvägen. En gång i tiden också huvudstad i emiratet med samma namn. Bukhara!

Fortsättning: https://johnnybajdzjan.wordpress.com/2015/08/30/dodens-torn/

Han är bunden till en påle nedkörd i marken. Repet är inte längre än en meter. Hur länge han har stått vet vi inte, men han går runt och runt, och är tydligen missnöjd med tillvaron. – Kanske något har varit sjuk, säger guiden. – När någon är sjuk eller man vill at det ska hända något, då gör man ett offer. Det här är ett offerlamm till kyrkan...

Fortsättning: https://johnnybajdzjan.wordpress.com/2015/08/28/ikaltos-offerlamm/

Herrens befästning, så skulle den heta om den låg i Sverige, grottstaden i Georgien, i vilken vi gör vår eftermiddagspromenad. Bussen har tagit oss en mil österut från Gori på väg mot Tbilisi. Uplistsikhe, som är det georgiska namnet, sprider här ut sig på kullarna vid floden som rinner sakta förbi, Mtkvari.

Uplistsikhe, vi smakar på namnet. Det låter nästan lite hemlighetsfullt. Svårt att skriva, svårt att säga, och en gång blev här även svårt att leva...

Fortsättning: https://johnnybajdzjan.wordpress.com/2015/08/26/uplistsikhe-herrens-befastning/

Det är mycket som kan sägas och mycket som kan skrivas om staden med de varma källorna.

Från balkongen i skymningen tittar jag ner mot den plats där enligt legenden, kung Vachtang sköt en fågel när han var ute på jakt. Fågeln förr in i en het källa och när kungen tog ut fågeln ur vattnet upptäckte han att fågeln kokats i det varma vattnet. Här skulle det byggas en stad!

Fortsättning: https://johnnybajdzjan.wordpress.com/2015/08/24/tbilisi-i-skymningstimmen/

Parketten har ett fint mönster. I tanken går jag på intarsia, sådana där tavlor, där tunna bitar av trä i olika färgnyanser sågas till och läggs ihop till ett snyggt mönster eller ett figuralt motiv. Intarsia kostar att göra, men så ligger heller inte denna parkett på ett vilket som helst golv....

Fortsättning: https://johnnybajdzjan.wordpress.com/2015/08/23/en-diktators-museum/

Khanens krigare har vunnit slaget och har fiendens huvuden på sina långa spjut. Lejonet har tänderna i draken vars varma blod pulserar ut genom ådrorna i halsen. Granatäppelträden står fulla med frukt....

Fortsättning: https://johnnybajdzjan.wordpress.com/2015/08/22/dar-drakarna-sprutar-rosor-istal...