Varje morgon när jag vaknar är vi en dag närmare den 3:e juli då det är dags att åka till Bulgarien. Jag har egentligen inga förväntningar på stället. Efter allt jag hört är det bara supa och festa man gör där nere. Men resan betyder ändå något speciellt, det är min första resa jag tjänat ihop själv!! Dessutom skall jag resa med min barndomsvän Louise. Vi har snart upplevt allt tillsammans.

Tanken bakom våran resa är att åka ner och supa, men var jag verkligen med och bestämde? Svaret är nej, hur kommer det gå med min träning om jag dricker varje dag i en vecka? Det är bara att inse att mina begränsningar kommer att vara större än de andras. Iallafall måste jag springa två gånger när jag är där nere, helst tre. Det löser sig alltid:)
Jag har hört av folk som har varit på liknade resor att de inte sett mer än hotellrummet och discoteken. Min resa måste vara otroligt mer än så. Jag älskar att fotografera och utforska ( jag kan aldrig sitta still). En resa är inte till för att sova bort, den är till för att tillfredställa och ge ett annat perspektiv på saker. Det tycker iallafall jag. "Sova kan man göra när man är död"=)