Kreta har fått många besök. Är ju ett alldeles eget speciellt
Grekland.
Utforskat ön i alla leder. Från Falassarna i väster till Vai i öster.
Också korsat ön på tvären från nord till syd på många ställen.
En bra tur är med buss från
Chania till Omalos. Där börjar Samariaravinen. 18 km lång och från 1200 m över havet till 0. Nedförsbacke hela tiden. Inte alltid heller så enkelt. Den gick vi första gången 1990.
Den slutar i Agia Roumeli. Därifrån går det inga bussar. Bara båt. Båten går till Hora Sfakion och där finns buss.
På sin väg gör båten ett litet stopp i Loutro. Såg den lilla byn. Tittade på varandra och nickade. Inga ord behövdes.Vi tog våra ryggsäckar och klev iland. Sedan dess har Loutro varit en favorit
Kreta har också varit avstamp ibland till andra öar norrom. Som
Karpathos och
Santorini.
Denna gång blev det Chaniaområdet med
Agia Marina som bas. Därifrån turer till platser i närheten som vi tidigare besökt för att se om/hur de förändrats.
Vi var borta över 6:e juni. Det är vi nästan alltid. Utomlands får man ju vifta med en svensk flagga utan att bli kallad rasist! Men inte så mycket därför på annan plats under Nationaldagen. Vi har också en gemensam högtidsdag som vi numer alltid firar utomlands.