Gubbar_pa_drifts blogg

För den som kollat in de foton jag lagt ut så står det klart att jag varit hemma ett tag. Har man bara följt bloggen så är det kanske inte lika klart.

I vilket fall så avlöpte flygresan mellan Bogota och London väldigt smärtfritt och här skötte sig Avianca utmärkt. Bra filmutbud och de bjöd faktiskt både på middag och frukost. Bara biran till maten som saknades, men det går bra med vatten också.

Framme i London så var det bara att checka in på sista flyget och det gjorde jag i en automat för att slippa köa. Men när jag väl skulle gå ombord så såg jag på boardingkortet att jag ej fick ta med handbagage. Men det var SAS jag flög med och de brydde sig inte. Tack!

Hämtades på Arlanda av en kompis i Enskede och sov kvar där innan tåg och buss tog mig hem förra onsdagen.

Har redan börjat smida planer för nästa vinter. Hittat ett billigt flyg till Mexiko city den 4/11 och det bokar jag vid nästa pensionsutbetalning.

/Conny

När jag skulle checka in hos Avianca på Seymors flygplats så ville de ha extra betalt för att jag ej checkat in online. Plus betalt för min carryon-väska. Så 50 dollar extra för en dryg timmes flygning. Håll er undan från det här bolaget, har jag nog sagt förut.

Förra gången jag var på flygplatsen i Guayaqil så lyckades jag snoka reda på en kvinna som jobbade med bagage hos Avianca. Hon lovade söka efter min bag och nu knallade jag dit för att se hur det hade gått. Bara för att finna att hon var ledig idag. Där satt en man istället och han hade ingen aning om saken.

Ramlade vidare till LATAM och bad dem kolla om de hade väskan och där försökte verkligen en av damerna på alla möjliga vis komma underfund med var den tagit vägen. Men nej, ingen lycka så det var bara att checka in på nästa Aviancaflygning. Jag bävade lite grann för vilka extrakostnader de skulle hitta på nu, men här var det inga problem. Fick mina boardingcards ända till London utan problem.

/Conny

Det har varit en fantastisk resa på många sätt. Eftersom jag räknar mitt förra album "Lite Island, en del USA och förhoppningsvis mycket Sydamerika" och det här albumet som samma resa så har det innehållit både glädjestunder och bakslag. Bakslaget är naturligtvis när jag blev av med pass och bankkort uppe i Colombia och sedan när British Airways lyckades slarva bort mitt bagage, inte bara en gång utan två gånger. Den andra gången hittade de aldrig väskan igen och jag fick idag ett mail där de ber mig skicka kvitton för mina saker som försvann! Vilka människor tror idioterna har kvar kvitton på vad man köpt!! Nåja det där löser sig när jag är hemma.

Men, som glädjeämnen så har jag fått uppleva Islands härliga natur med gejsrar och mäktiga vattenfall. Jag fick återigen uppleva storstaden Nev York, med Central Park och resten av härliga Manhattan. Gott var också att komma tillbaka till Minneapolis och möta släktingar jag inte sett på dryga 30 år. New Orleans med all jazzmusik var också en häftig upplevelse.

Vad jag kommer att sakna mest med Colombia är all musik som strålade ut från barer, restauranger och t.o.m. kiosker där man sitter utanför och dricker sin öl. Jag har fått uppleva Peru med alla sina gamla byggnadsverk från Inkatiden och en hel del även före denna period. Jag har fått se Titacacasjön La Paz på mer än 4000 meters höjd och saltöknarna i södra Bolivia, samt ytterligare ett par trevliga städer i landet.

Paraguay var på vägen mot Brasilien där jag började med Iguazofallen. Verkligen mäktigt. Sao Paulo är ytterligare en stad jag minns för musiken som strömmade över gator och torg och en av resans höjdpunkter var naturligtvis Rio De Janeiro, med Kristusstatyn, Sockertoppen och Copacabana. Tyvärr blev jag lurad på fotbollsmatch på Maracana.

Montevideo I Uruguay är en trevlig liten huvudstad och färjan över till Buenos Aires tog inte många timmar. Chile bjöd på ytterligare en trevlig huvudstad i Santiago de Chile där jag nog fick mig resans godaste öl uppe på Sky Costanera. Påskön är vackert, men dyrt. Särskilt om man ville se en del arkeologiska ställen, då du måste ha med dig guide överallt.

Dyrt är det också här på Santa Crus, men Isabella som är ön jag mest höll till på här på Galapagosöarna är billigare.

Men nu är det dags att börja stänga den här resan. I morgon efter frukost så är det dags att bege sig till flygplatsen för att sedan borda ett första plan till Guayaqil. Det följs sedan av ytterligare tre flygningar till Bogota, London och Stockholm. Sover över hos en polare där en natt innan jag är hemma i kåken på onsdag. Ska bli skönt att komma hem till Påsk och vår!

/Conny

Oj, det är sex dagar sedan jag skrev något senast. Snacka om att man gått ned på lågvarv. Igår så plockade jag Laura med mig ut för en coctail och för att säga adjö. Vi har inte klickat på samma sätt som i december och lika bra var kanske det. Ett förhållande med någon som bor så långt bort skulle vara svårt att hålla vid liv.

Idag drar jag iväg bort till Puerto Ayora på huvudön och tillbringar de sista fem dagarna där. Kan vara trevligt att ge den staden några dagar också. Båten bort till grannön drar iväg klockan tre, men man ska vara där klockan två för att transporteras ut och nu är uret elva, så det är inte så många timmar kvar här på Isabela. Har trivts mycket bra på den här ön och jag gillar sådana här mindre ställen där man lär känna lite folk.

/Conny

När jag var på flygplatsen I Guayaquil så lyckades jag spåra upp en kvinna vid flygbolaget Avianca som jobbar med bagage! Jag förklarade för henne vad som hänt mig december med mitt bagage som sändes med Avianca från New York till Guayaquil och sedan inte verkade ha kommit längre. Först menade hon på att det var Britiwh Airways sak att spåra det, men då jag förklarade att de inte gör någonting så skulle hon leta för att se om de fortfarande hade väskan. Jag fick ett telefonnummer av damen och försökte i måndags ringa henne, men numret existerar inte. Det innehåller bara nio siffror, men ska tydligen vara tio så någon siffra saknas. Har försökt på alla sätt att kunna komma i kontakt med någon på Avianca för att kunna hitta rätt nummer, men det är hopplöst ännu så länge.

Annars förflyter dagarna här på Isabella l lugn och ro. Försöker gå ned på stranden en timme eller två varannan dag och njuta av lite sol och bad. Igår när jag var ned så var det ebb och flera hundra pelikaner hade samlats för att dyka ned efter fisk. De hade hittat något stim som höll sig nära ytan och var lätta byten för pelikan flocken. När jag anslöt för att bada så höll de fortfarande på och det var en ganska häftig upplevelse att ligga där och guppa i vattnet med fåglar som dök i bara några meter från mig. Nu var det inte bara pelikaner i jakten längre utan andra arter hade också hoppat i.

I närheten av piren som passagerarbåtarna lägger till vid, så finns det en brygga där det brukar ligga en del sjölejon på däcket, men även uppe på sittbänkarna. En trevlig plats att sitta och filosofera på ett tag. Idag när jag kom dit så var det så mycket folk där så sjölejonen höll sig borta. Bara leguanerna vågade hålla stången. Ställde mig en stund för att titta på den familj som badade nära bryggan när jag plötsligt såg en liten sköldpadda komma simmande rakt under dem. En av de badande, en ung grabb, stod på en sten och sköldpaddan simmade mellan benen på grabben. Gott att se.

På andra sidan piren så finns där en beach som sträcker sig nästan hundra meter upp på land. Så där är sand ända uppe bland träden och där höll sjölejonen till idag. I alla fall ett trettiotal av dem. De är oerhört sociala djur och jag såg ett sjölejon som hoppade upp på en bänk där en kompis låg. Han gav sig inte förrän han fick ligga tätt emot med en av sina labbar uppe på kompisen. En annan liten krabat var på väg någonstans och tydligen skulle den fram där jag stod. Men den väntade så snällt tills jag flyttat på mig.

Nu har det skymt igen såhär i på början på onsdagskvällen. Det blir nästan aldrig några sena kvällar för mig, då det inte lockar att vara ute och röja ensam. Men jag ska nog ut och ta mig några cocktails om någon timme i alla fall. Kan smaka bra innan sängen.

/Conny

När jag för några månader sedan påbörjade den här resan så var ön Isabella och staden Villamil min första anhalt. Nu är jag tillbaka här och avslutar resan med ett nytt besök.

När jag väl kommit ombord på planet och vi lyft så tog det inte mer två timmar innan vi landade på den lilla Seymors flygplats på ön Baltra. Någon timme senare så var jag framme i Puerto Ayora där jag stannade för natten denna gång. Om Puerto Villamil är en ganska liten stad, mest som en by, så är Ayora betydligt större med ett bredare utbud av restauranger och pubar. Så jag tänkte att jag måste stanna där åtminstone en natt. Ett skönt ställe är här att sitta nere vid hamnen och titta på pelikanerna när de dyker lodrätt ned i vattnet för att fånga fisk. De blir genast attackerade av små svarta fåglar som hoppas pelikanen ska tappa sin fisk så de kan sno den. Men jag har aldrig sett att de lyckas med rånförsöket

Jag har dragit på mig ytterligare en förkylning. Jag märkte av den först under de här flygturen då jag började få en torrhosta. Igår när jag anlände hit till Villamil så hade nysningar och takdroppet återuppstått så jag fick springa och snyta mig hela tiden. Nu har den här hostan övergått i en rosslande hosta vilket är ett tecken på att den kanske är på väg att ge sig.

Tog mig idag en stilla promenad runt om i byn och fick mig lite frisk luft vilket var bra då min lilla huvudvärk som jag dragit på mig försvann. Hoppas jag får sova inatt då den natten som var inte gav mycket sömn.

Stället jag bor på är inte mycket att hänga I granen. Rummet i sig är inget att anmärka på, men jag fick börja med att klättra upp på en hög barstol och skruva i en lampa i badrummet. Den fungerade inte heller och tanten sa att hon skulle fixa en ny. Inget hände dock så jag började kolla in de lampor som fanns i allrummet. Det märkte hon och då blev det fart på tanten. Hon drog iväg och återkom en kort stund senare med en glödlampa som faktiskt fungerade.

Nu är jag återigen sju timmar senare än er hemma i Svedala så hos er är klockan kvart över ett på natten. Här är hon bara kvart över sex på kvällen och det är fortfarande ganska så ljust ute, även om skymningen är i antågande.

/Conny

Färden ut till Arturo Merino Benites internationella flygplats tog sin tid, men jag hade inte bråttom. Förutom några avstickare så följde bussen ganska bra de vägar som taxichaufförerna hade använt. Var där i bra tid och kunde i lugn och ro gå igenom incheckning och sådant. Dock med ett problem! Har ju inget stort bagage och reser därför bara med handbagage. Men helt plötsligt så ingick inte handbagage i resan så jag fick punga ut med ytterligare 100 USD för att få med mig min lilla Peruväska. Dessutom så fick man ingen mat på 6-timmarsresan, vilket jag tycker är svagt. Men kommer nu ihåg att när jag åkte hem i vintras från Colombia så var det likadant. Avianca som bolaget heter får inga bra betyg av mig. Det värsta är att jag åker med dem även vid nästa hemfärd.

Nåja, fram till Bogota kom vi i alla fall och där var det ett par timmars stopp innan nästa flyg ned till Guayaqil. Den färden gick väldigt fort och vi var framme ungefär vid elva. Igenom passkontroll och sådant trots att jag redan har boardingkort ut till Galapagosöarna. Jag måste nämnligen skaffa ett TCC även denna gång. Men det var snabbt avklarat när jag väl ansökte om det. Ett par frågor om hur länge jag tänkte vara där bara, så var det bra sedan.

Men som jag antydde redan i rubriken så blev det en lång natt utsträckt på en av dessa bänkar som vi normalt sett sitter på. Ska väl inte påstå att jag sov något, men lite vila blev det ändå. Nu efter säkerhetskontroller och sådant så har jag nyss fått i mig en alldeles utmärkt frukost med kaffe, jordgubbsjuice, lite äggröra med skinka och lök, några sandvichbitar och en liten skål med frukt. Allt för gott och väl under hundringen, vilket jag märkt inte är ovanligt härnere på flygplatser på den här kontinenten. Det gäller dock inte Bogota, för där var det dyrt.

Strax före tio på förmiddagen ska flyget ut till Baltra Island gå så jag har gott om tid på mig. Sedan blir det buss, färja och buss igen innan jag är framme i mitt stopp för natten.

/Conny

Nej, det var inga problem med bokningen av stället. Det var bara booking.com som visade fel uppgift på nätet. Ingen av värdfolket var hemma när jag lämnade mitt boende men värdinnan kom förbi vid flygplatsen och lämnade ett litet halssmycke som avskedspresent.

Planet avgick i tid också , vilket var tur då de stänger receptionen på mitt boende här I Barreo Italia klockan 11. Med hjälp av en taxichaufför som inte brydde sig ett dugg om hastighetsgränser så var jag där med en kvart tillgodo.

Igår måndag så tog jag mig en promenad bort till de centrala delarna och plockade ut lite pesos som jag senare i ett växlingskontor omvandlade till US-dollar. Det finns säkerligen tillgängligt på flygplatsen i Guauyqil, men det är lika bra att vara förberedd på motsatsen. Nu blir det nämligen ett återbesök på Galapagosöarna innan kosan styrs hemåt i påskveckan. Dags för lite sol och bad ett par veckor och att lära känna Laura lite bättre. Det var kvinnan jag träffade vid mitt förra besök och vi har hållit kontakten medan jag fladdrat runt i Sydamerika.

Förutom de centrala delarna av Santiago så knallade jag även bort till Sky Costanera som är den högsta byggnaden i Sydamerika med sina 300 meter. Trevligt att sitta däruppe i baren och njuta av utsikten.

Idag inget särskilt! Mest bara vandrat runt lite utan tydliga mål och bara njutit av stunden. Det slår mig att jag lyckades genomföra den här resan runt denna stora kontinent, trots de motgångar som var i början. Dels med stulet pass uppe i Colombia, vilket innebar ett uppehåll på färden i en månad. Dels med det försvunna bagaget, som bl.a. innehöll min Sydamerikaguide från lonely planet. Men det har faktiskt gått lika bra ändå. Har fått fylla på med saker efterhand och en del har man faktiskt klarat sig utan.

Men nu är det en natt kvar här och sedan ta sig ut till flygplatsen i morgon efter frukost. Mitt flyg går inte förrän 15.25 i morgon så jag har gott om tid på mig. Därför blir det lokalbuss ut, vilket är billigare än taxi. Även om det heller inte kostar skjortan.

/Conny

Rapa Nui är ingen ö för oss som försöker leva lite billigt. Fick igår i ett anfall av upptäckaranda för mig att jag skulle ta mig till bortre ändan av flygplatsen där det enligt kartan jag fått skulle finnas en grupp Moai-statyer. Enligt Google så var det fyra kilometer så det kändes överkomligt att gå. När jag kom fram så såg jag att där fanns ett bås för inträde, men jag tänkte att det kan jag väl kosta på mig. Men det visade sig faktiskt att jag även måste ha en guide med mig. Jag fick veta att förr så behövdes inte någon guide för de här Moai-platserna, men sedan några turister för några år sedan misskött sig och eldat på en av platserna samt ägnat såg åt att graffitykladda på några Moai så bestämdes det att alla numera måste ha med sig en guide som ansvarar för besökarna. Guider kostar naturligtvis och jag visste inte om detta, så jag fick återvända med oförättat ärende.

Slappade resten av dagen och avslutade den med en av de dyrare måltiderna på denna resa. Men pepparsteken var god!

Idag gör jag ingenting. Inga frukostställen öppna i morse, så jag ramlade in på en butik och köpte med mig lite frulle att inta hemma.

Ägnat det mesta av dagen att komma ifatt med lite hotellrecensioner och annat internetgöra. Upptäckte att jag faktiskt bokat detta ställe bara till idag, men värdinnan vet att jag lämnar i morgon. Får se om hon kommer och kräver mig på mer pengar. Det är dyrt redan nu så det räcker.

/Conny

Idag har vädret varit betydligt bättre än igår. Strålande sol och mellan 25-30 grader hela dagen. Provade ett nytt frukostställe och det föll väl ut. Fick det jag ville ha och även om det kändes dyrt så är det så prisläget ligger här på ön.

Nu börjar jag verkligen varva ned och jakten på saker att se känns inte alls viktig längre. Skrev ett gäng vykort och fick dem ivägskickade innan jag knallade iväg och spanade in några av dessa statyer som finns utspridda över hela ön. De här jag såg idag ligger dock i direkt anslutning till byn Hanga Roa där jag bor.

Annars har dagen varit lugn. Tillbringar en del tid på verandan och bara njuter av lugnet. Eller knallar ned på byn för en matbit och lite vätskepåfyllning. Min värdinna kom förbi med ett par mangofrukter till mig och sådant godis tackar man inte nej till.

Läste i blaskan att det är mygginvasion i Buenos Aires och det märkte jag redan dagarna när jag var där. Det är någon flodmygga som är särskilt aktiv just i år och jag kommer ihåg att jag reagerade på de ettriga bastarderna redan dagen jag var I La Plata. Sedan var det lika jäkligt i Buenos efter det. T.o.m. inne på restaurangerna fick man slå ihjäl de små flygfäna.

Sådant slipper vi här. Lite flugor och banandito att fäktas med bara, men det kan man stå ut med.

Får se vad jag hittar på i morgon, men Puttes grundtips är ytterligare en slappardag.

/Conny