Måndag 24 Oktober 2011 - Rosendal
Resealbum: Mitt Norge 2011
Så där, nu har jag vart borta i 165 dagar o jag har 2 veckor kvar innan jag får krama mamma o en vecka kvar i Rosendal. Allt lider mot sitt slut och de ska faktiskt bli väldigt skönt o komma härifrån. Lite närmare hem :)
Idag skulle vi åka på Tur till Botnabrea, som ligger på norra Folgefonna innan Oddatunneln. Men bilen kom inte upp för backen och vi åkte till Bondhusbrea. Det blev ett kärt litet återbesök och de var väldigt vackert där nu som sist jag var där, vilket va i juli med familjen.
Jag har två lediga dagar kvar nu i veckan o dem tänkte jag använda till en sista tur. Får se om jag får Mackan med mig, är inte så sugen på o gå på en 10 timmars tur själv med övernatting på en ensam stuga vid glaciären 1600 m över havet.
Vill passa på o tacka alla som läser mina inlägg o skriver roliga kommentarer till mina bilder. TACK!
Idag skulle vi åka på Tur till Botnabrea, som ligger på norra Folgefonna innan Oddatunneln. Men bilen kom inte upp för backen och vi åkte till Bondhusbrea. Det blev ett kärt litet återbesök och de var väldigt vackert där nu som sist jag var där, vilket va i juli med familjen.
Jag har två lediga dagar kvar nu i veckan o dem tänkte jag använda till en sista tur. Får se om jag får Mackan med mig, är inte så sugen på o gå på en 10 timmars tur själv med övernatting på en ensam stuga vid glaciären 1600 m över havet.
Vill passa på o tacka alla som läser mina inlägg o skriver roliga kommentarer till mina bilder. TACK!
Onsdag 7 September 2011 - Rosendal
Resealbum: Mitt Norge 2011
Veckans enda lediga dag gick åt till att gå på ytterligare bergsvandring, denna gång till Svelgabreen. En tur på ca 3 mil som tar ca 6 timmar.
Dagen började med att jag gick in o väckte Lotten eftersom hon hade försovit sig. Efter en stund så var vi på väg och sen så började helvetes turen... Att glömma kamera och äta frukost är inte så viktigt eller? Denna gång tog resan dit ca en timme för att sjuttielva får springer i vägen. Får är fan dumma, de fortsätter o springa rakt fram istället för o kliva av vägen åt sidan. Sen hr de otäcka ögon o ser extra fasansfulla ut i mörker, men de är en helt annan historia.
Första timmen är bergsklättring från ca 180 till 350 möh och näst in till rakt ner igen på andra sidan. Efter att ha vandrat i ytterligare en timme så försöker vi ta oss över forsen. Men nepp! Vattenkraftverket har dratt på fullt och de va omöjligt o ta sig över. Istället fick vi gå tillbaka 1,5 km upp o ner och vidare till en annan bro. Därefter ytterligare klättring och 300 m rakt upp o sen rakt ner på andra sidan.
Sen tog Oscar täten och vi hamnade 7 m nedanför stigen och bergklättring stod på schemat igen. Till slut började de regna och vi hittade ytterligare en bro. Eftersom vi hade tappat bort stigen så kändes den där bron väldigt väkommnade MEN vi kom över på fel sida av mosevatnet och fick gå runt hela sjön. 2 timmars extra promenix, jo men visst så trevligt!
Till slut hittade vi rätt rutt längst in mod folgefonna glaciären och vi fick en kall, kort, sa jag kall lunsch bestånde av ett kallt ägg, ljumen nä förresten, fes-ljumen oboy och smörgås och ett mini meal. Vandringen hem gick på 3,5 timmar i spöregn, dessutom har min vantar färgat mina händer så ju nu ser jag ut som en från nigeria om händerna. Har hittills försökt med T Röd, tvål, Bodyscrub o är fortf grå svart. Ska hoppa på lacknaftan imorn!
Totalt 9 timmar senare hoppade jag in i bastun, ett försök till att tina upp sig!
Nu ska jag inte gå på tur mer denna vecka! Istället blir de en 50 timmars vecka på jobbet, tjiiiho! Imorn skall jag göra rabarbersaft och rabarberpaj. Vi "hittade" massa med rabarber i trädgården/grönsakslandet på stängda kulturhuset utanför centrum. Tyckte de va synd med alla dessa fina rabarber som står o blir övermogna :P Då har jag bättre användning för dem, jag kanske borde palla hmm host host host "rädda" några kryddor ockå :) Mynta och basilka hade varit gott.
Dax att rehaba kroppen lite.. O hur gör man de bäst?
Jo, SÖMN!!!!
Natti natti
Dagen började med att jag gick in o väckte Lotten eftersom hon hade försovit sig. Efter en stund så var vi på väg och sen så började helvetes turen... Att glömma kamera och äta frukost är inte så viktigt eller? Denna gång tog resan dit ca en timme för att sjuttielva får springer i vägen. Får är fan dumma, de fortsätter o springa rakt fram istället för o kliva av vägen åt sidan. Sen hr de otäcka ögon o ser extra fasansfulla ut i mörker, men de är en helt annan historia.
Första timmen är bergsklättring från ca 180 till 350 möh och näst in till rakt ner igen på andra sidan. Efter att ha vandrat i ytterligare en timme så försöker vi ta oss över forsen. Men nepp! Vattenkraftverket har dratt på fullt och de va omöjligt o ta sig över. Istället fick vi gå tillbaka 1,5 km upp o ner och vidare till en annan bro. Därefter ytterligare klättring och 300 m rakt upp o sen rakt ner på andra sidan.
Sen tog Oscar täten och vi hamnade 7 m nedanför stigen och bergklättring stod på schemat igen. Till slut började de regna och vi hittade ytterligare en bro. Eftersom vi hade tappat bort stigen så kändes den där bron väldigt väkommnade MEN vi kom över på fel sida av mosevatnet och fick gå runt hela sjön. 2 timmars extra promenix, jo men visst så trevligt!
Till slut hittade vi rätt rutt längst in mod folgefonna glaciären och vi fick en kall, kort, sa jag kall lunsch bestånde av ett kallt ägg, ljumen nä förresten, fes-ljumen oboy och smörgås och ett mini meal. Vandringen hem gick på 3,5 timmar i spöregn, dessutom har min vantar färgat mina händer så ju nu ser jag ut som en från nigeria om händerna. Har hittills försökt med T Röd, tvål, Bodyscrub o är fortf grå svart. Ska hoppa på lacknaftan imorn!
Totalt 9 timmar senare hoppade jag in i bastun, ett försök till att tina upp sig!
Nu ska jag inte gå på tur mer denna vecka! Istället blir de en 50 timmars vecka på jobbet, tjiiiho! Imorn skall jag göra rabarbersaft och rabarberpaj. Vi "hittade" massa med rabarber i trädgården/grönsakslandet på stängda kulturhuset utanför centrum. Tyckte de va synd med alla dessa fina rabarber som står o blir övermogna :P Då har jag bättre användning för dem, jag kanske borde palla hmm host host host "rädda" några kryddor ockå :) Mynta och basilka hade varit gott.
Dax att rehaba kroppen lite.. O hur gör man de bäst?
Jo, SÖMN!!!!
Natti natti
Onsdag 31 Augusti 2011 - Rosendal
Resealbum: Mitt Norge 2011
Så där ja, nu har de gått en bra tag sen sist. Ni som känner mig o har läst mitt förra blgginlägg vet hur den bergvandringsturen slutade... På kryckor i 2 veckor, ett skadat ledband och en fot som hamnade ut led. Sjo här ja! som chefen brukar säga.
I Norge har de dock ingen karensdag och man får 100 % när man är sjuk så jag kunde gott ligga i min säng o tillfriskna i en vecka. Sen åkte jag hem på semester till Sverige och på fyllen tyckte jag de va helt onödigt med kryckor så efter den helgen så var de nästan så kryckorna åkte fram igen. Men va gör man inte för de små stunderna som fastnar på näthinnan, de som man verkligen minns.
Men nu är det så här att knäckefoten som den nu mer heter har vart ute på fjälltur 4 gånger under augusti och dessa vill jag ju nu berätta om.
Berget Skaalafjell som ligger 350 m över havet med fin utsikt över Rosendal och hardangerfjorden var en fin tur. Jag klappade en ko, hade ett telefonsamtal med mamma medans jag gick den, samt en trevlig anställningsintervju för ett jobb i Stöten. Se där ja, inte så tokigt o 2 timmar senare var jag uppe på toppen! Efter att ha vart uppe på de høgre bergen här runt omkring var väl inte den toppen så mycket att skryta över men iaf, se själva!
Veckan därpå skulle jag bestiga Akerstad och Tverrfjell, men jag fattade inte redigt att jag va framme, (kartan visade fel) :) så de blev en outmärk tur istället. Även denna gång var jag själv, det bev en 6 timmar och 15 minuters tur och ca 3 mil. Långt åt fan hamnade jag, med en sjuhelvetes fin utsikt över hela området. Jag fick sällskap av massa får som följde efter mig redigt trevliga var dem. Blev ju dock fruktansvärt rädd när jag gick fram för o klappa dem så sprang dem i väg, jag sätter i musiken i öronen och 1 sek senare hör jag ett BÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄ!!! Jag stutsa en meter upp i luften, vänder mig om o ser ett jävligt stort får 40 cm bakom mig.
I skrivandets stund så ligger jag o vilar mig efter en 2 dagars tur till Trolltunga o Prekestolen. Har totalt gått 4 mil och det tog ca 10 timmar tur o retur, Ska lägga uppbilder så misströsta inte. Kan ju då också rekomendera alla att åka dit. Det coolaste jag någonsin upplevt och då var ändå Folgefonna något helt fantastiskt. Det går liksom inte att förklara med ord och dessutom knappt med bilder. Det måste upplevas! Om turen kan jag ju också berätta att man absolut inte är så jävla katig/kaxig på 1300 m ö h och med ett stup på 850 m får en o tappa andan lätt. Blev inte så sugen på bungyjump efter detta. Ingo var skit rädd och kröp fram och jade aldrig känt sådanat adrenalin pumpa förrut. Aldrig någonsin. I stugan där vi övernattade så träffade vi en sjukt nice snubbe på 30 år. Galet het var han också, jag tror det blr Lindas blivande man de där. (Linda är min kollega/roomie som jag gick på turen med) & så Ingolfur från Island så klart. Han gjorde turen kul också, speciellt efter att han lurade mig för 3 gången att vi skulle va framme.
I måndags så köpte jag nya fjellskor som jag o Lotten skulle prov gå in. Eller Lotten hade ju sina egna men följde med när jag skulle gå in dem inför trolltungeturen. Vi gick en tur som heter Bremstølen och efter att vi kom upp till etapp 3 så tittade vi på varann o så "Is this it?" En liten myr och en sjö uppe på fjellet men ändå inte i närheten av toppen. Min "gå in mina nya skor korta turen" blev tillslut en tur på 4,5 timme och 2 mil. Stressande tillbaka till Rosendal där vi avslutade kvällen med en hyggelig kveld med våra kära kollegor en båttur på Hardangerfjorde. mmmmmm Life is good!
Får väl se om jag om tycker lika imorgon. 5 mil förra veckan o 6 mil denna vecka o de är bara onsdag. Hjälp, vart ska de här sluta?! Träningsvärk?
I Norge har de dock ingen karensdag och man får 100 % när man är sjuk så jag kunde gott ligga i min säng o tillfriskna i en vecka. Sen åkte jag hem på semester till Sverige och på fyllen tyckte jag de va helt onödigt med kryckor så efter den helgen så var de nästan så kryckorna åkte fram igen. Men va gör man inte för de små stunderna som fastnar på näthinnan, de som man verkligen minns.
Men nu är det så här att knäckefoten som den nu mer heter har vart ute på fjälltur 4 gånger under augusti och dessa vill jag ju nu berätta om.
Berget Skaalafjell som ligger 350 m över havet med fin utsikt över Rosendal och hardangerfjorden var en fin tur. Jag klappade en ko, hade ett telefonsamtal med mamma medans jag gick den, samt en trevlig anställningsintervju för ett jobb i Stöten. Se där ja, inte så tokigt o 2 timmar senare var jag uppe på toppen! Efter att ha vart uppe på de høgre bergen här runt omkring var väl inte den toppen så mycket att skryta över men iaf, se själva!
Veckan därpå skulle jag bestiga Akerstad och Tverrfjell, men jag fattade inte redigt att jag va framme, (kartan visade fel) :) så de blev en outmärk tur istället. Även denna gång var jag själv, det bev en 6 timmar och 15 minuters tur och ca 3 mil. Långt åt fan hamnade jag, med en sjuhelvetes fin utsikt över hela området. Jag fick sällskap av massa får som följde efter mig redigt trevliga var dem. Blev ju dock fruktansvärt rädd när jag gick fram för o klappa dem så sprang dem i väg, jag sätter i musiken i öronen och 1 sek senare hör jag ett BÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄ!!! Jag stutsa en meter upp i luften, vänder mig om o ser ett jävligt stort får 40 cm bakom mig.
I skrivandets stund så ligger jag o vilar mig efter en 2 dagars tur till Trolltunga o Prekestolen. Har totalt gått 4 mil och det tog ca 10 timmar tur o retur, Ska lägga uppbilder så misströsta inte. Kan ju då också rekomendera alla att åka dit. Det coolaste jag någonsin upplevt och då var ändå Folgefonna något helt fantastiskt. Det går liksom inte att förklara med ord och dessutom knappt med bilder. Det måste upplevas! Om turen kan jag ju också berätta att man absolut inte är så jävla katig/kaxig på 1300 m ö h och med ett stup på 850 m får en o tappa andan lätt. Blev inte så sugen på bungyjump efter detta. Ingo var skit rädd och kröp fram och jade aldrig känt sådanat adrenalin pumpa förrut. Aldrig någonsin. I stugan där vi övernattade så träffade vi en sjukt nice snubbe på 30 år. Galet het var han också, jag tror det blr Lindas blivande man de där. (Linda är min kollega/roomie som jag gick på turen med) & så Ingolfur från Island så klart. Han gjorde turen kul också, speciellt efter att han lurade mig för 3 gången att vi skulle va framme.
I måndags så köpte jag nya fjellskor som jag o Lotten skulle prov gå in. Eller Lotten hade ju sina egna men följde med när jag skulle gå in dem inför trolltungeturen. Vi gick en tur som heter Bremstølen och efter att vi kom upp till etapp 3 så tittade vi på varann o så "Is this it?" En liten myr och en sjö uppe på fjellet men ändå inte i närheten av toppen. Min "gå in mina nya skor korta turen" blev tillslut en tur på 4,5 timme och 2 mil. Stressande tillbaka till Rosendal där vi avslutade kvällen med en hyggelig kveld med våra kära kollegor en båttur på Hardangerfjorde. mmmmmm Life is good!
Får väl se om jag om tycker lika imorgon. 5 mil förra veckan o 6 mil denna vecka o de är bara onsdag. Hjälp, vart ska de här sluta?! Träningsvärk?
Onsdag 13 Juli 2011 - Rosendal
Resealbum: Mitt Norge 2011
Så var det dax för en liten uppdatering här i den trevliga regniga idyllen!
Familjen är här, men åker hem imorn. Är så skönt att de kan komma o dela det här med mig, för oavsett hur jag än försöker o vilka bilder jag än visar så går det inte att förklara känslan av att stå här live och se alla dessa vackra platser.
Reseguide som jag är (hobby guide iaf) så har jag visat Rosendal runt. I lördags så tog vi en obligatorisk tur till Baroniet, Skandinaviens minsta slott. Därefter en sväng till Kvinnherads kyrka. Underbar fantastiskt fin kyrka som jag tom skulle kunna tänka mig o gifta mig i. Jag går alltid in i alla kyrkor jag passerar för o se om de kan duga som plats där jag nån gång ska bli äkta maka. O denna håller måttet, därimot tvivlar jag på att det blir den ändå för risken att jag skulle gifta mig här är typ 0. Den påtänkte maken har dessutom inte visat sig på dessa bredgrader.. Min kära mor var mäkta imponerad av kyrkan att hon tittade i taket på väg ut, såg inte tröskeln, snubblade och stukade foten. Hon skrek även JÄVLARS så högt att prästen inne i kyrkan vände på huvudet. Philip (min bror) o jag asgarvade!
Vi gick förbi putbollplanen (blandning mellan fotboll & golf) görtråkigt (läses på östgötska) och diverse andra lokala platser såsom hamnen, kyrkogården o "stan".
I söndags tvingade jag även ut familjen på en TUR, (promenad/vandring) till Myrdalsvatnet. (Ja de stavas med ett T, dumma norrmän). Rutten var ca 2,3 mil totalt och tog XXX timmar att gå. HaltaLotta, (mamma med stukad fot & inflamation i hälen) gjorde inte turen snabbare men jag är glad att hon orkade hela vägen runt. Vi fick till en liten fikapaus i regnet 400 m över havet. Riktigt vackert faktiskt. Efter att ha gått förbi alla hagar med diverse kreatur så tyckte jag att det passade med en historia som började "Jag minns när jag mjölkade min första ko...." Brorsan avslutade den ganska snabbt genom att säga "Han hette David". Det blev gapskratt och ingen mer historia för min del.
Idag har vi vart på 2 TURer. Vi åkte bil till Sundal, typ grannbyn på ca 700 invånare. Där vi parkerade bilen och gick upp till TUR starten. Eftersom forsen där väldigt kalk rik så är vattnet turkost och fuktansvärt fint. Mammas sambo är ju hobby fotograf och stannade för att ta kort var 30 m, men vad gör de när jag har en ny undervattenskamera som dessutom fungerar fantastiskt bra på land. Stöttålig är den också.
Ca 30 min efter att vi lämnat bilen var vi på plats där starten för en TUR till bondhusvatnet stod på schemat.
Vackrare ställe finns nog inte! Nu hoppas jag du blev nyfiken och kollar på mina bilder också!!
Vi hann med en fikapaus och sen gick vi ända in i dalen och passerade några sjukt fina vattenfall på vägen.
Väl inne längst i dalen var de översvämning så Philip o jag vadade över vattenfallet och begav oss på egenhand utan päron till Bondhusbreen. Bergsvandring i svårighetsbrad blå. Längst in kommer man till fonnabus glaciären. OCh en bit går ner mot berget, vilket vi klättadre upp till. Bergsklättring på svart nivå, iaf om man inte har någon utrustning.
Brorsan har fått använda sina naturkunskaper och jag är väldigt säker på att jag vaknar med träningsvärk imorgon. Dagens TUR resulterade i 30 min promenad. 120 min promenad på ojämns skogsmark, 90 min bergsvandring med 10 kg packning. O slutligen så joggade vi tillbaka till bilen de sista 15 minutrana.
Resultat, TRÖTT TJEJ!
Har försökt muta brorsan o följa med på TUR upp för Malmmanganuten, ett berg på 800 m högt. Imorn åker de hem så lyckades inte där. O för o avsluta detta lilla inlägg så kan jag lägga in ett varningens ord för er fantastiska människor som har vägarna förbi Rosendal. Varning, BAJS på väg!!
(bajset ligger i stora kluttar på marken, de kommer ej flygandes men ändå!)
Familjen är här, men åker hem imorn. Är så skönt att de kan komma o dela det här med mig, för oavsett hur jag än försöker o vilka bilder jag än visar så går det inte att förklara känslan av att stå här live och se alla dessa vackra platser.
Reseguide som jag är (hobby guide iaf) så har jag visat Rosendal runt. I lördags så tog vi en obligatorisk tur till Baroniet, Skandinaviens minsta slott. Därefter en sväng till Kvinnherads kyrka. Underbar fantastiskt fin kyrka som jag tom skulle kunna tänka mig o gifta mig i. Jag går alltid in i alla kyrkor jag passerar för o se om de kan duga som plats där jag nån gång ska bli äkta maka. O denna håller måttet, därimot tvivlar jag på att det blir den ändå för risken att jag skulle gifta mig här är typ 0. Den påtänkte maken har dessutom inte visat sig på dessa bredgrader.. Min kära mor var mäkta imponerad av kyrkan att hon tittade i taket på väg ut, såg inte tröskeln, snubblade och stukade foten. Hon skrek även JÄVLARS så högt att prästen inne i kyrkan vände på huvudet. Philip (min bror) o jag asgarvade!
Vi gick förbi putbollplanen (blandning mellan fotboll & golf) görtråkigt (läses på östgötska) och diverse andra lokala platser såsom hamnen, kyrkogården o "stan".
I söndags tvingade jag även ut familjen på en TUR, (promenad/vandring) till Myrdalsvatnet. (Ja de stavas med ett T, dumma norrmän). Rutten var ca 2,3 mil totalt och tog XXX timmar att gå. HaltaLotta, (mamma med stukad fot & inflamation i hälen) gjorde inte turen snabbare men jag är glad att hon orkade hela vägen runt. Vi fick till en liten fikapaus i regnet 400 m över havet. Riktigt vackert faktiskt. Efter att ha gått förbi alla hagar med diverse kreatur så tyckte jag att det passade med en historia som började "Jag minns när jag mjölkade min första ko...." Brorsan avslutade den ganska snabbt genom att säga "Han hette David". Det blev gapskratt och ingen mer historia för min del.
Idag har vi vart på 2 TURer. Vi åkte bil till Sundal, typ grannbyn på ca 700 invånare. Där vi parkerade bilen och gick upp till TUR starten. Eftersom forsen där väldigt kalk rik så är vattnet turkost och fuktansvärt fint. Mammas sambo är ju hobby fotograf och stannade för att ta kort var 30 m, men vad gör de när jag har en ny undervattenskamera som dessutom fungerar fantastiskt bra på land. Stöttålig är den också.
Ca 30 min efter att vi lämnat bilen var vi på plats där starten för en TUR till bondhusvatnet stod på schemat.
Vackrare ställe finns nog inte! Nu hoppas jag du blev nyfiken och kollar på mina bilder också!!
Vi hann med en fikapaus och sen gick vi ända in i dalen och passerade några sjukt fina vattenfall på vägen.
Väl inne längst i dalen var de översvämning så Philip o jag vadade över vattenfallet och begav oss på egenhand utan päron till Bondhusbreen. Bergsvandring i svårighetsbrad blå. Längst in kommer man till fonnabus glaciären. OCh en bit går ner mot berget, vilket vi klättadre upp till. Bergsklättring på svart nivå, iaf om man inte har någon utrustning.
Brorsan har fått använda sina naturkunskaper och jag är väldigt säker på att jag vaknar med träningsvärk imorgon. Dagens TUR resulterade i 30 min promenad. 120 min promenad på ojämns skogsmark, 90 min bergsvandring med 10 kg packning. O slutligen så joggade vi tillbaka till bilen de sista 15 minutrana.
Resultat, TRÖTT TJEJ!
Har försökt muta brorsan o följa med på TUR upp för Malmmanganuten, ett berg på 800 m högt. Imorn åker de hem så lyckades inte där. O för o avsluta detta lilla inlägg så kan jag lägga in ett varningens ord för er fantastiska människor som har vägarna förbi Rosendal. Varning, BAJS på väg!!
(bajset ligger i stora kluttar på marken, de kommer ej flygandes men ändå!)