Trafiken i Vietnam är inte riktigt som i Sverige, Skandinavien eller Europa. Även om trafiken inte är lika välordnad som hemma finns ändå viss struktur. Det går att köra både smart och säkert, men det gäller att vara på alerten. När du anpassat dig till rytmen, börjat se mönster i kaoset och hittat nyckeln till frihet på vägarna i Vietnam kommer du älska det.

I Vietnam använder alla hela vägbanan. Så länge det finns plats (vilket tolkas högst individuellt) går det att köra på fel sida vägen, göra omkörningar på insidan och vid möte samt att stanna mitt på motorväg. Den enda regeln om företräde som finns i Vietnam är ”störst går först”. Bussar och mindre lastbilar är vägens galningar, så håll avstånd. Detta betyder också att fotgängare inte har företräde, ens vid övergångsställen. Ändå, vissa är modiga så var uppmärksam också på de som promenerar längs vägarna. Och barnen som cyklar.

Var alltid beredd på det oförutsedda.

Tro aldrig att ett rött ljus betyder stopp. I Vietnam behandlas trafikljus mest som en rekommendation. Bilar lystrar som regel, men mopeder susar oftast glatt vidare. Vid nedräkningen till grönt ljus är oftast massan redan i rörelse när det slår om. Ta aldrig för givet att de signaler som finns är allmängiltiga. Var övertydlig och använd blinkers. Om det är mycket trafik, släng också ut armen för att markera vart du ska.

Högsta hövligheten på vägen visar du med tutan. I Sverige betyder ett tut ungefär ”FLYTTA PÅ DIG DIN IDIOT!!” och om någon hänger på hornet är det dödlig fara på ingång. I Vietnam betyder tutan ”Hej, hej, här kommer jag”. Använd tutan mycket och ofta för att berätta att du kommer, eller bara säga hej. Otaliga gånger har lastbilar blinkat med heljusen och dundrat ut ett dovt tuuuuuut precis i möte. Det betyder inte ”AKTAAAA DIIIIIG”, utan ”NÄMEN HEEEEEJ”. Då sitter chauffören och hans kompanjon och vinkar glatt till de turistande tokarna på vägen nedanför.

Alkohol i trafiken är i princip förbjudet, men väldigt accepterat. Flera gånger då vi svängt in vid en restaurang längs vägen blir vi erbjudna öl. Vid en olycka kollar sällan polisen nykterhet, utan snarare vem som var där först. Så länge du själv inte kör vårdslöst är din största oro dina medtrafikanter.

Det är lag på hjälm i Vietnam, men det råder stora skillnader i kvalitet på det människor sätter på huvudet. De vietnamesiska ”keps-hjälmarna” går sönder när de tappas i marken. Välj en hjälm med internationell standard.

Varför då ge sig ut i trafiken i Vietnam om den är så kaotisk och farlig?

Trafiken i Vietnam är verkligen inte bara en dödsfälla, utan också en förtjusande karusell. Det är en gåva att kunna stanna och svänga och köra vilse och möta människor på vägarna. Ibland är vägarna lervällig, vägbyggen och grus, ibland är vägarna motorvägar med 10 filer. Ibland är asfalten slät och mjuk som en barnrumpa, ibland har den fler hål än en riktigt god ost. I kontrasterna någonstans ligger tjusningen, förälskelsen.

Du vet aldrig vad som händer en dag på vägen i Vietnam, men du kommer alltid möta en överraskning.