Min nu 12 åriga dotter och jag var 12 dagar på Island i slutet av juni. De två första dagarna var det regn och blåst liksom den näst sista. Däremellan var det enligt "byborna" ett strålande väder, vilket innebar 12-13 plusgrader när solen står närmast i zenit och himlen är klarblå.

Vi hade hyrbil hela tiden och körde1600 km, vilket gjorde att vi han se det mesta av vad som är värt att se på södra delen av ön.

Det som klistrade sig fast allra tydligast på näthinnan var nog klippfomationerna på den allra sydligaste spetsen av ön. De var facinerande. Utöver detta besök klarade vi av två baddagar i Blue Lagunen (39-41 grader) och ett par pooler inne i Reykjavik. Vi såg flera mycket vackra vattenfall och intressanta grottor och naturligtvis även geysir.

Vad gjorde vi mera? Jo, valsafari- kanske ingen höjdare- och tre gånger Islandshästar, vilket är ett måste, när man har en 12 åring i bagaget. Till detta kom besök på fyra museer och som museiföremål får man väl även räkna vikingaskeppet, som är en exakt kopia av det skepp de använde sig av vid första färden till Amerika, men hur i fridens namn kan man ge sig ut över havet i en fullständigt öppen båt? Det var 32 roddare och var i allsin dar sov de? Segel kunde de bara använda när de hade vinden akter ifrån.

Flera besök på Perlan blev de också. Det är ett gammalt vattentorn, som numera inrymmer Vikingamuseum och restauranger. Det bästa är ändå den fantastiska utsikten. Vi var även uppe i det enormt höga kyrktornet, som syns över hela stan. Kyrkan i sig är givetvis även stor och vi hade turen att det kom en man och spelade på orgeln medan vi var där. Den hade fyra manualer och en "instumentbräda" som en jumbojet. Maken till stora pipor har jag heller aldrig skådat.

Besök i en isbar- minus 10 grader- som en av restaurangerna höll sig med hade passat bättre i den svenska sommarvärmen. Som tur var så bestod de med rejäla vinterkläder.

Vi försökte även ta oss upp på Hekla med bilen, men vägen var så dålig att bilen höll på att välta ett par gånger, så det försöket gav vi upp.

Ute på vägarna är det lite trafik och vägarna är i allmänhet bra, men inmne i Reykjavik
är trafiken livligare. Isländarna är inte särskilt intresserade av att rätta sig efter trfikregler, vilket alla tillbucklade bilar vittnar om. Enligt uppgifter jag sett har huvudstaden 300 000 invånare (har även hört andra uppgifter), men det var mycket lätt att hitta i stan. Kartor över stan var bra, men vägkartorna urusla.

Vi träffade många svenskar och norrmän och det är helt klart att många svenska ungdommar åker dit för att arbeta en kortare eller längre tid. Så var t.ex. båda ledarna på ena stället vi red på svenska tjejer. Även en av servitörerna, på hotellet vi bodde på, var svensk, en grabb.

Ingen torde motsäga mig om jag säger att det är ett förfärligt dyrt land. Det var i alla fall ett mycket givande besök, fast jag tror inte det är ett land man åker tillbaka till, när man anser sig redan ha sett det mesta av intresse. Detta i motsatts till Kina där vi var i fjol och som vi redan börjat prata om att återvända till, för där krävs ett helt liv för att se bara en del av vad som är sevärt.

Min dotter tog ca 150 foton och det kommer kanske några bilder, om jag bara kan lista ut hur man överför dem.

Kjell & Margit