Efter ytterligare en vecka utan havet så har vi bestämt oss för att besöka den östra kustsidan av Italien. Rekommendationen är Portonovo i Ancona. Enligt gps:en är det ca 2 timmar dit så vi beger oss iväg efter en tidig frukost.

Vägen dit är trevlig och väl underhållen. Vi passerar genom gröna dalar, över gröna berg och genom tunnlar. Umbrien och Marche är verkligen otroligt grönt jämfört med Toscana. Vi kör mesta delen av resan mot Ancona i sällskap med skog.

Framme i Ancona så passerar vi genom staden som har mer än gott om trafik. Det tar sin lilla tid att smyga fram på Anconas gator via rödljus och olika korsningar, kryllande med dåligt parkerade bilar och vespor.
Vi kommer ner till hamnen och stannar till för att styra om gps:en till Portonovo. Vi hittar stället på kartan ca 10-15 minuter söder om Ancona och vägen dit är enkel och trevlig, när vi väl kommit ut ur hamnen.

Vid första mötet av havet så stannar vi till vid vägkanten och köper på oss frukt från en säljare med en liten skåpbil. Havet breder ut sig under oss med ett klarblått sken. Längre bort längs med kusten så kan man se Portonovos stränder. Stället ser litet med trevligt ut.
Från den lilla parkeringsfickan vi står på så kastar sig folk ut med fallskärm för klippkanten och seglar iväg bortemot andra klippor.

Vi återvänder till bilen och fortsätter ner mot Portonovo. Vi kör via en rondell ner i en lummig allé som sträcker sig nerför berget mot stranden. Vi kommer fram till ett centrum som verkar vara Portonovo. Det är skyltat åt olika håll med restauranger och hotell. Vi hittar en parkering en bit upp från platsen och ställer oss på en övergiven parkeringsplats med fyra andra bilar.
När vi börjar vandra neråt inser vi att vi skulle kunna parkerat precis vid vattnet. De tidigare besöken i turisttäta städer har gett en lite hopp om bra parkeringsplatser men i vilket fall så är det inte en lång väg att promenera.

Nere vid den lilla stranden ligger fiskrestauranger bredvid varandra med stora fönster som blickar ut mot det blå havet. Nedanför ligger en smal sträcka med solbäddar.
Vi tar första bästa och får betala en till synes oresonabel summa på nästan 200 kr för tre timmars besök på stranden.
Solbäddarna är dock sköna och trots den något osköna stenmarken som leder en ner till vattnet så är det helt klart värt mödan. Vattnet är underbart och blir varmare ju längre ut man tar sig från stranden.
Det är klart och man ser massvis med fiskstim som nyfiket följer ens steg i vattnet.

Vi badar och vilar oss en stund, sedan tar vi en lunchpaus på en av de olika fiskrestaurangerna på stranden. Vi tar ett bord med utsikt och beställer in lite olika fiskrätter. Allt smakar fantastiskt även om det är den dyraste restaurangen på hela resan än så länge.

Vi lämnar Portonovo och kommer nästan en bit på vägen innan vi inser att vi glömt våra badkläder på strandbädden. Vi återvänder ner och hämtar våra saker, sedan så tar vi oss via en annan vägbeskrivning mot Pianciano och Spoleto.

När vi kommer tillbaka till Pianciano har Aziz, som jobbar på gården, tänt våran stora vedugn i köket. Vi har en planerad pizzabakningskurs ikväll och Aziz har sedan kl 14 jobbat med att få ugnen varm.
Vi svalkar lite i poolen innan vi gör oss redo för pizzabakningen. Aziz sköter själva bakningen av både degen och pizzan. Man får själv bestämma vilka ingredienser som gäller och man får självklart delta när han bakar pizzorna. Det tog lite övertalande för att få Aziz att gå med på att lägga ananas på en av pizzorna. Det var tydligen inte rätt enligt några regler men han var dock positiv till slutresultatet efter han smakat på den.

Totalt blir det 8 stycken pizzor med olika pålägg. Pizzorna bakas tre i taget och vi kastar i oss det på uteplatsen utanför köket. Pizzorna smakar fantastiskt och efter 8 pizzor på 6 personer är man glatt mätt. En pizza blev över och läggs i kylen inför kommande dagar.