Vår efterlängtade avresedag började med en mycket läglig klass två-varning. Inte så kul... Vi såg till att börja vår resa mot Kastrup i god tid ifall bron skulle behöva stängas av i blåsten. Väl på flygplatsen fyra timmar tidiga ser vi att vårt plan är försenat. Ju närmare vi kommer avresetiden ju mörkare och blåsigare blir det. Planet blir försenat ännu en gång och jag blev lite nervös för om vi faktiskt skulle komma iväg överhuvudtaget. Till slut dyker gatenumret upp och vi promenerar äntligen mot gaten och vårt plan. Länge står vi i kö och väntar på att bli insläppta i gaten. Efter det fick vi stå ännu en lång stund och vänta på att bli insläppta i planet. När vi väl kommit på plats meddelar flygvärdinnorna att planet vi nu sitter på är det sista som får lämna Kastrups flygplats. Efter att vi har lyft skulle hela flygplatsen stänga på grund av stormen. När man hör ett sådant meddelande kan jag berätta för er att man blir mer orolig över att man faktiskt ska upp på hög höjd i en storm som tvingat hela Kastrup att stänga, mer än vad man blir lättad över att man faktiskt kommer iväg. Planet lyfter och stormen är väldigt påtaglig, hela planet skälver och skakar på ett sätt jag aldrig varit med om. Nog hann man bli ordentligt uppskrämd innan det hela stannar av och vi kunde slappna av, vi skulle kanske komma till Paris ändå. Mycket riktigt, två timmar senare landar vi i Paris tillsammans med våra skyddsänglar. Äntligen.

//Saga