I natt kommer tandfen till 505: an, bara så ni vet. Eller rättare sagt The tooth fairy. Marcus tappade alldeles nyss sin första framtand i överkäken och spänningen är olidlig- vad blir det i glaset egentligen?
En liten uppdatering om Marcus tillstånd kommer här; Han är kanske något piggare, men det är iprenmannen som talar. Huruvida pencillinet har någon större effekt ännu, tvistar vi om då han fått i sig typ 2 doser av 4 hittills. Penicllinet smakar, jag citerar- Den smakar verkligen skitäckligt! Så det är med lock och pock, hot och mutor som den går ned. I morse så tog han den på tom mage, och den stannade väl ungefär 1 timme, sen kräktes han. Vårat fel såklart, men ungen äter ju inget så vad göra? Efter en dos ipren så blev han iallafall så pass pigg att vi kunde åka iväg med bilen och köpa......just det, LEGO. Sen hem igen och killen hade lite sysselsättning ett tag. Pizza vill jag ha säger han sen så Peter fick gå ner och handla. Men 4 tuggor senare så var det bra med det. Det sliter i mammahjärtat ska jag säga att han är så risig. Efter ett par timmar till och ytterligare en dos Ipren så kokade jag makaroner och tänk, loppe åt en portion makariner med ketchup!! Fantastiskt va? Så efter det var det dags för dagens andra dos av den skitäckliga medicinen, och nu till tricket jag kom på. Marcus är ju fasligt intresserad av soldater i olika form, så jag kom på att kalla medicinen Goda soldater som ska ner och kriga mot dom onda som gör att han är sjuk. Och om man har mat i magen så landar dom mjukt på den och kan snabbt ta sig ut och bomba ondingarna. Och om vi borstar tänderna samtidigt som man tar den skitäckliga medicinen, så smakar den inte fullt så äcklig, bara så pass att han står och kämpar mot kväljningarna. ;o) Å faktiskt har han fått i sig en hel dos och den har stannat kvar. Nu håller vi tummar och tur att morgondagen går lika bra för han har minsann beställt makaroner till frukost. Iallafall så gjorde vi ett litet utflyktsförsök på eftermiddagen och tog bilen bort till Captains Tavern, inte långt bort alls, men ingen sträcka att gå med en sjuk 6 åring i vilket fall. Så vi satt där på deras uteterass ett tag, tittade på fiskar som hoppade, en liten ödla som krälade och tog en öl. Sen hemåt igen och Marcus påstod att han var pigg nog för att vi skulle kunna gå till Bubba Gump för middag, bara han slapp äta. Vi hade precis bara fått in drickat, och P var förstås supersnabb och beställde en gigantisk öl och en lika gigantisk drink, så började killens ork att tryta och blicken blev med ens matt. Så jag och Marcus gick hem igen, Peter fick sitta kvar och vad han gjorde med all dricka har jag ingen aning om. Maten vi hade hunnit beställa kom han iallfall hem med i doggybags. Så blev det med det eller som Forrest Gump sa: Thats all I got to say about that, eller nått liknande. Så vi åt hemma medans den lille låg på soffan. Nu ligger han i sängen och tittar på dvd, en tand mindre har han också. Något piggare än gårdagen då han faktiskt inte orkade just något alls. Vi hoppas på en bättre dag i morgon.
God natt!