Tidig morgon akte vi med bussen fran superfula Puno till Copacabana i
Bolivia. Det kan kanske lata aventyrligt att ta sig over gransen till ett annat land men det var det inte direkt. Har i Peru finns en fantastisk infrastruktur. Man kan "lyxturista" dvs kopa guidade turer till vad man an kan tanka sig, man kan anvanda den lokala infrastruturen dvs lokalbussar som tar en vart som helst men som tar ganska lang tid och har ganska dalig standard. Det finns aven ett jattebra turistiskt infrastruktur, den paminnermig om Greklands, som enbart ar uppbyggd for backpackerturism. Sa vi kopte bara en biljett, pa bussen delades det ut blanketter som man skulle fylla i och sedan stannde bussen sa att vi fick vaxla pengar och ga genom passkontrollen. Smidigt och enkelt, aven om det tog lite tid eftersom bade peruanska och bolivianska myndigheter skulle kolla vara pass.
Bussturen gick langs Titicaca. Har lever manga pa jordbruket och eftersom det ar var har sa ar varbruket i full gang. Odlingsmarkerna ar betydligt storre och det ar mermekaniserat har an i bergen aven om mycket sker med handkraft. Pa restaurangerna i Peru hittar man ofta forell pa matsedeln och det mesta maste nog odlas har i sjon, overallt ser man fiskodlingar.
Copacabana beskrevsi Lonely Planet som en liten trakig hala men var i sjalva verket ett mycket mysigt litet tillhall for backpackers med en skon och lugn atmosfar alldeles vid stranden till Titicaca. Vi hade garna stannat dar langre an den dryga timme vi hade pa oss innan baten skulle ga.
Var destination var Isla de Sol, on solen och grundarna till hela inkariket foddes enligt sagnen.
Vadret var helt fantastiskt men det blaser kyliga vindar. Till en borjan kunde vi sitta uppe pa taket pa baten men fick snart satta oss inne eftersom det blev lite for kallt.
Vi gick i land i denstorsta orten Yumani och fick borja med att ga ca 200 m rakt upp for att komma fram till sjalva byn dar alla
boenden fanns. Det betyder en stigning fran 3800 m till ungefar 4000 m och det kanner pa, trots att vi hunnit acklimatisera oss till hojden ratt bra. Varmen gor sitt till och vi var ratt glada nar vi kunde sjunka ned pa vara sangar pa hotellet. Resten av dagen tog vi det ratt lugntoch det blev en tidig kvall.