Nu är de här Turner, Monet och Twombly. På Moderna muséet. Vi tre damer tar buss 65 från Centralen ut mot Skeppsholmen. Solen lyser upp höstlöven, som sakta dalar ner och täcker marken. Luften är frisk, en aning sval. Och det är inte utan, att det blir skönt, att komma in i värmen i muséets pampiga lokaler. Lunchdags och kön till restaurangen är för lång för våra hungriga magar. Vi väljer att gå in till höger, in till det ekologiska caféet, där det serveras enklare rätter. För oss, som senare ska hem till en kulinarisk middag, (som våra herrar är i full gång att tillbereda) räcker det med tunnbrödsrullar fyllda med skinka, getost och sallad. Väl kryddad ost, men smaken är god. Sköljer med vatten.
Mätta och belåtna drar vi oss mot utställningssalarna. och där blandas färg och form i stora och små format. Vi ser, begrundar, diskuterar, värderar och jag smygfotograferar med min mobil (med vaktens ögon i nacken). Alla tre enas vi om, att Turner är favoriten. Målningarna är gjorda på konstnärernas äldre dagar, och jag tycker mig se i målningarna, att Monet inte hade så bra syn då. Färgerna är fadda och målningarna verkar lite "trötta", i mitt tycke. Roligt är att se, hur den ena inspirerats av den andre, även om det är många år mellan dem. Men varför dessa enorma, utsmyckade ramar, som ofta tenderar till att ta död på själva målningen?

" M. W. Turner (1775-1851), Claude Monet (1840-1926) och Cy Twombly (1928-2011) är tre av de största målarna de senaste 150 åren. I en banbrytande utställning med fokus på deras sena verk undersöks inte enbart de konsthistoriska kopplingarna mellan dem utan också gemensamma drag och motiv i deras uttryck.

Moderniteten hos Turner och Monet understryks samtidigt som utställningen också ger prov på de starka klassicistiska influenserna i Twomblys måleri och skulptur. Ett sidotema i utställningen är det genomgående intresset för romantiken och det sublima, som absolut inte upphörde i mitten av 1800-talet utan lever kvar än idag.

Alla tre konstnärerna ansågs radikala på sin tid och bemöttes med negativa kommentarer när de tänjde på måleriets gränser och konventioner. Deras sena verk har en avspändhet och intensitet som kommer ur den åldrade människans självförtroende, när man tänker annorlunda om avslut och fullbordan. En omvärdering av tidigare intressen och en stark känsla av förgänglighet är andra egenskaper som präglar denna period i livet. Med väl valda jämförelser belyser utställningen dels respektive konstnärs arbetssätt, dels skapandet i den senare delen av livet.

Det är inte enbart kombinationen av Turner, Monet och Twombly som är banbrytande. Utställningen är även en närgången granskning av respektive konstnär och presenterar deras verk för en ny publik på ett nytt sätt."
(Moderna muséets hemsida)

Det sköna höstvädret lockar oss till en återpromenad till Centralen. Bilen väntar vid pendelstationen, och vi har god tid att åka hem och byta om inför middagen.......................................