Sa, sen sist..
Vi tog en nattbuss till Lima fran Huaraz. I Lima hade vi en heldag med marknader, shoppingcentrum och Mc'Donalds. Samma dag tog vi annu en nattbuss till Cuzco (22h).
Har i Cuzco har vi inte gjort sa mycket. Malet med att aka hit var ju Machu Picchu, som ligger en dagsresa harifran. Vi valde att inte gora nagon Inka-trail p.g.a. de hoga priserna. Vi gjorde istallet varan egen "Inka-rail" med start i fredags.
Forst fick vi ta en buss till ett stalle som heter Sta. Maria (saklart dackbyte efter vagen) och darifran en minibuss till Sta. Teresa. Vidare med taxi till Hidroelectrico (nagot slags litet industriomrade eller nat, och tagstation). Vi gick efter jarnvagen (darav "Inka-rail") i ca 2h till Aguas Calientes, halva vagen var det backmorkt sa tacka vet jag pannlampor.
I Aguas Calientes, som ar en svindyr turisthala, tog vi in pa ett hostal och André hade ett lustigt utbyte av ord med kvinnan pa hostalet..

- Es agua caliente? (Ar det varmvatten?)
Si (Ja)
- Todo el día? (Hela dagen?)
Si
- Y ahora? (Och nu?)
Eeeh, no..

Pa lordag morgon var det egentligen tankt att vi skulle ga upp till Machu Picchu (ca 2h), men jag fick nagon slags 1-dagsmagsjuka sa vi tog bussen istallet. Ruinerna ligger valdigt haftigt hogst upp pa ett berg, men de ar ingen "aha-upplevelse" direkt.. Kanske hade jag tyckt att det var roligare om jag inte hade matt sa daligt.

Pa sondag gick vi upp 05.30 och tog samma vag som vi kom tillbaka till Cuzco.. men ...
I Sta. Teresa var den snale chaufforen tvungen att fylla minibussen med 23 personer innan han korde, tog ca 1h. I Sta. Maria fick vi veta att alla bussar till Cuzco var fulla, sa vi hoppade in i lastutrymmet pa en lastbil och forberedde oss for en 6-7h lang obekvam resa. Tva kvinnor och en pojke gjorde oss sallskap efter ett par km. Efter ca 2h av skumpande och damm pa en dalig jordvag var det dags for en poliskontroll. Bada kvinnorna hade for stora mangder kokablad med sig sa det blev ett jakla liv. Den ena kvinnan (pojkens mamma) fick nagon slags panikangestattack och borjade hyperventilera.. hon svimmade pa min axel och var helt borta en lang stund. André och nagra israeler med sjukvardsutbildning tog tag i saken da poliserna inte verkade veta vad de skulle gora. Ironiskt nog kom poliserna med kokate till kvinnan.. de gav aven tillbaka kokabladen. Pojken var jatteledsen och orolig sa vi fick forsoka lugna ned honom. Nar kvinnan vaknade var hon fortfarande helt borta och kallade André for "pappa". De lade henne pa en hog med madrasser i en annan lastbil och korde henne till sjukhuset. Pojken, var chauffor och alla poliser foljde med. Sa dar stod vi mitt i ingenstans med en lastbil utan chauffor. Det spelade dock mindre roll for inte langt upp efter vagen hade det precis varit ett jordskred och vi kunde se alla bilar som bara fick sta och vanta. Och det gjorde vi med i 3,5h.
Nar trafiken borjade rulla hoppade vi pa en buss som kom och stod/satt i mittgangen de sista 4h till Cuzco.
Vid jordskredet fick alla pa bussen kliva av bussen och springa over jordmassorna pa poliskommando da det forfarande rasade stenar.
Efter vagen fick vi saklart byta dack, vilket ar otroligt vanligt.. de kor verkligen slut pa dacken helt innan de byter. Sa klockan 22.00 kom vi fram till Cuzco igen efter en laaaaaang dag!

Ikvall aker vi vidare till Arequipa och ska forsoka ta oss till Boliva till helgen.

Ciao!